Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckpress, boktr., mekanisk inrättning för tryckning af böcker, tidningar, gravyrer o. dyl. - Trycksvärta (»svart färg»). Se Boktryckarekonst, sp. 824 - Tryde, socken i Kristianstads län - tryffel (T. trüffel, Fr. truffe, Ital. tartufo), Tuber Mich., bot., ett slägte af svampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra sidans tryckning iakttages »register» af
iläggaren. – Medan König & Bauers fabrik vid Würzburg
alltmera fullkomnade sina tillverkningar, konstruerade
Applegath & Cowper i London s. k. komplettmaskiner,
å hvilka arket omvändes genom att föras omkring
cylindrar, så att både skön- och widertrycket ske i
ett. Applegath & Cowpers tryckmaskiner voro de första,
som vunno insteg i Sverige (sedan 1829). Eljest äro
de flesta pressar i vårt land tagna från König &
Bauer och från J. G. A. Eickhoffs verkstad i
Köpenhamn. S. Sahlberg i Stockholm tillverkade
1851–64 ett trettiotal solida maskinpressar (för
tidningstryck). – Digeltryckmaskiner, drifna med
trampkraft och hufvudsakligen afsedda för accidenser,
finnas ock, bl. a. den lättskötta, välkända
Libertypressen (konstr. af Degener i New York,
i slutet af 1840-talet) och Minerva. Svårare var
uppgiften att framställa dugliga
tväfärgsmaskiner. Congreve (1822) lät sådan
tryckning ske å sönderdelade plattor, som passade
i hvarandra. Mera lyckad är König & Bauers 1865
byggda tvåfärgsmaskin. Denna har två efter hvarandra
liggande fundament och särskilda behållare för
hvardera färgen. Tryckcylindern går två gånger kring
sin axel, för hvarje gång fundamenten, hvartdera
med sin tryckform, passera under den, och trycker
vid hvar omvridning en särskild färg. Af ungefär
samma konstruktion äro t. ex. Schmiers, Werner &
Steins i Leipzig framstående stentrycksmaskiner för
flere färger. – De stora tidningarnas behof af snabbt
tryckta jätteupplagor framkallade rotationsmaskiner
(roterande pressar). Fundamentets fram- och återgående
rörelse hindrade en ökning af hastigheten, hvilket
åter förde tanken på att (såsom redan Nicholson ämnat)
sätta formen på en cylinder. Hoe & comp. i New York
(1847) lyckades konstruera roterande tryckmaskiner.
Hoe anbragte en horisontal formcylinder; hvarje
kolumn slutades i en ram, som fastskrufvades på
cylindern, och stilytans böjning åvägabragtes
derigenom att de längs cylindern gående
spaltlinierna gjordes bredare upptill och smalare
nedtill, hvarjämte titel- och annonslinierna voro
böjda. Den största maskinen af detta slag fick ända
till tio tryckcylindrar (hvar med sitt färgverk)
placerade kring formcylindern och trycker 18–20
tusen ex. i timmen. Applegath & Cowpers roterande
press (1848) fick lodrät formcylinder och åtta
deromkring stående tryckcylindrar. Marinoni i
Paris har hållit sig i främsta ledet genom
sina enkla och sinnrika tryckmaskiner för tidningar. –
Alla dessa maskiner, i hvilka arken inläggas
ett efter ett, voro för dyra och erfordrade många
arbetare. Dessa olägenheter öfvervunnos till
stor del genom pappersstereotypiens framsteg, som
gjorde det möjligt att gjuta stereotypplåtarna efter
formcylindern, och genom införande af papper i
långa banor. Å nyare tryckmaskiner, i synnerhet
för tidningstryck, frammatas papperet från haspeln
åt pressen, som sjelf afvecklar det. W. Bullock
i Filadelfia åvägabragte denna förbättring
(1865). De flesta roterande tryckpressar för ändlöst
papper äro byggda för ett bestämdt format, och å de
flesta skäras arken efter tryckningen. Förtjenstfull
är tidningen »Times’» Walterspress (1863), som
afvecklar papperet, fuktar det, trycker det på
bägge sidor, delar det i ark och upplägger dessa
i stapel, medan en räknemaskin angifver arkens
antal. Vidare märkas Marinonis billiga roterande
pressar, W. Bonds och J. Fosters (i Preston)
Prestonian (1872), Hoes (1873), Wilson & Duncans
i Liverpool Victoriapress (1872), med maskin för
tidningarnas falsning, Maschinenfabrik Augsburgs
tillverkningar, König & Bauers roterande pressar
(sedan 1876), Eickhoffs (i Köpenhamn) m. fl. Man
har äfven cylinder af dubbel längd för att kunna
trycka två tidningar jämsides. Det har nu lyckats
att å rotationspressar trycka illustrationer
och flere färger. Sådana flerfärgsmaskiner med
flata ytor å sjelfva formcylindern hafva bygts af
Newsum, A. H. Schumann (i Leipzig), A. H. Payne
(dersammastädes) m. fl. Verldens snabbaste
tidningspress är af Hoe & comp. 1891 förfärdigad för
»New York Herald»; den matas från tre pappersrullar
och producerar icke mindre än 90,000 sexsidiga
exemplar i timmen (d. v. s. 25 ex. i sekunden). En
inrättning för maskinens sjelfmatande med enkla
ark har nyligen uppfunnits. Man har nu lärt sig att
åstadkomma fint tryck äfven på torrt papper. Eljest
fuktas nämligen tryckpapperet, för att blifva mer
mottagligt för färgen, genom att antingen hastigt
dragas igenom vatten i »fuktfat» eller duschas
medelst fuktmaskiner eller å den roterande pressen
gå öfver valsar med fina hål, genom hvilka vatten
eller ånga uttränger. I senare fallet innehåller
sjelfva pressen äfven särskilda satineringsvalsar,
emedan det fuktade papperet måste å nyo satineras före
tryckningen. – Cylinderpressen lemnar numera fullt
ut lika godt arbete som digelpressen samt ger färg
vida bättre än denna. Också uttränges handpressen af
maskinpressen på alla områden, äfven för det finaste
bok- och illustrations-tryck.
Trycksvärta (»svart färg»). Se Boktryckarekonst,
sp. 824.
Tryde, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. Areal 3,600 har. 3,090 innev. (1890). T. bildar
med Spjutstorp ett till egaren af Kåseholm patronelt
pastorat, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Tryffel (T. trüffel, Fr. truffe, Ital. tartufo),
Tuber Mich., bot., ett slägte af svampar, som
bildar typen för en egen ordning, Tuberaceae, bland
Ascomycetes (se d. o.). Myceliet är trådlikt, och
för en del arter är det kändt såsom parasitiskt
på rötter af ek m. fl. Det sporbildande organet
(»fruktkroppen») utvecklas under jordytan och är
tämligen stort, knölformigt, köttigt, fullkomligt
slutet och deladt inuti i en mängd oregelmässigt
buktiga rum och gångar, å hvilkas väggar sporbädden
är utbredd, bildad, såsom vanligt hos Ascomycetes, af
sporsäckar och mellan dem stående parafyser. Endast
genom fruktkroppens förruttnelse blifva sporerna
fria. Den mest värderade tryffelarten är den genom
sin fina lukt och smak läckra svarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
