- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
841-842

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tryffel (T. trüffel, Fr. truffe, Ital. tartufo), Tuber Mich., bot., ett slägte af svampar - Tryffera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tryffeln, T. cibarium Pers., som växer i södra Frankrike
och Italien, i synnerhet i Piemont, samt uppsökes
med tillhjelp af hundar eller svin, hvilka vädra
rätt på den underjordiska svampen. Denna tryffel
är en vigtig handelsartikel och har förr varit
officinel, såsom ett aphrodisiacum, under namnet
tubera esculenta. Näst den svarta tryffeln i värde
kommer den gråa, T. cinereum Pers., som äfvenledes
förekommer i Italien och utmärker sig genom en löklik
lukt. Öfriga tryffelarter äro mindre värderade. I
norra Afrika växer en hvit tryffel, Terfezia Leonis
Tul., som är en stor läckerhet för araberna. Samma
art är, egendomligt nog, funnen ett par gånger äfven i
Sverige. En annan i Södermanland vid Stjernhof funnen
gråhvit tryffel med knytnäfstora knölar, Cheiromyces
maeandriformis
Fr., är ock en verklig läckerhet
med mycket stark arom. En liten ny tryffelart,
Tuber svecicum Wittr., är funnen på Värmdön samt
en gång vid Karlberg och i Vestergötland. Hösten
1891 påträffades i Upland vid Lidehäll, Vallby
socken, en art äkta tryffel, T. rapaeodorum, och
på samma egendom hafva förut funnits de sällsynta
oäkta tuberacéerna Melanogaster variegatus och
Hymenogaster vulgaris. – Till Tuberaceae hör ock
hjortsvampen, Elaphomyces granulatus Fr., hvilken
icke är ätbar (se Elaphomyces). O. T. S.

Tryffera (Fr. truffer), fylla (eller garnera)
med trytfel.

Trygd, Fornsv., egentl. »trygghet», den fred,
som edligen tillförsäkrades en dråpare och hans
fränder af den dräptes fränder, sedan desse mottagit
dråpsböterna. Genom denna »trygghetsed» (trygdar
eþer, trygdaer eþ
) lofvade de att ej hämnas dråpet.

Tryggve Olofsson, norsk småkonung, var son till
Harald Hårfagres son Olof, hvilken 934 dräptes af Erik
Blodyx. T. var konung i Viken, men låg mycket ute i
vikingatåg till Skotland och Irland. År 963 dräptes
han vid Sotenäs af sönerna till Erik Blodyx. Hans
son var norske konungen Olof Tryggvesson. Y. N.

Trygon och Trygonidae. Se Spjutrockor.

Trym (Isl. þrymr), Nord. mytol., en herskare bland
jättarna och tursarna, lyckades en gång från den
sofvande Tor bortstjäla hammaren Mjölne. Den listige
Loke uppmanades att taga reda på hvar hammaren
fanns. Han begaf sig då till Jättehem och träffade
tursadrotten Trym, som tillstod, att han tagit
hammaren, hvilken han icke ville återlemna, såvida
han ej fick Fröja till maka. Hon afvisade med förakt
förslaget att blifva jättens maka. Hemdall rådde
då till att Tor, förklädd till Fröja och åtföljd af
den såsom kammartärna utstyrde Loke, skulle begifva
sig till Tryms boning och söka att med list erhålla
hammaren. Tor begaf sig dit, klädd i brudslöja och
hufvudkläde, med nycklar i bältet, Brisingakedjan
om halsen och stora ädelstenar på bröstet. Han
och hans tärna blefvo väl mottagna i Tryms boning,
der jättarna voro församlade till festmåltid. Man
endast förundrade sig öfver brudens hvassa ögon och
stora aptit (Tor förtärde nämligen bl. a. en oxe,
åtta laxar och tre tunnor mjöd), men Loke
förklarade saken dermed att bruden af längtan att komma
till Jättehem ej kunnat sofva eller äta på åtta
dagar. Slutligen frambärs Mjölne och lades i brudens
knä; men, när Tor väl fått hammaren i sin hand, reste
han sig samt krossade Trym och hela den församlade
jätteflocken. Denna tilldragelse skildras i en
af den äldre eddans skönaste sånger »Trymsqvädet»
(Þrymskviða). Dikten går igen under allahanda
förändringar i medeltidens kämpavisor. I dessa
visor har Tor namnet Tord af Hafsgård, Tore-Kall,
Tore-kar(l). Tursadrotten Trym kallas Trolle-Tram
eller »tossegrefven». Loke kallas Locke Leve
eller Lejeman. Fröja benämnes jungfru Fridlefsborg
eller Fröjenborg o. s. v. Allt visar, att sägnen
var mycket bekant i alla de nordiska landen.
Th. W.

Trymhem (Isl. Þrymheimr), Nord. mytol., jätten
Tjasses boning, som efter dennes död tillföll
hans dotter Skade, hvilken sedan blef gift med
Njärd. I början af sitt äktenskap bodde dessa makar
omvexlande på Njärds gård Noatun och i Trymhem, men
de skildes snart åt. Njärd kunde nämligen ej trifvas
i den vilda fjällboningen Trymhem, der han stördes
af ulfvarnas tjut, och Skade å sin sida kunde ej
fördraga böljornas brus vid det å hafsstranden belägna
Noatun. Skade bodde derför sedermera alltid i Trymhem.
Th. W.

Trymå (Fr. trumeau), större väggspegel. Det franska
ordet betyder egentl. muren mellan tvänne fönster i
ett rum (väggpelare, fönsterpelare), sedermera en
spegel, som utfyller en sådan väggyta.

Trypsin. Se Matsmältning.

Tryserum, socken i Kalmar län, Norra
Tjusts härad. Areal 18,788 har. 2,643 innev.
(1890). T. bildar med Hannäs ett till egaren af
Fogelvik patronelt pastorat, Linköpings stift,
Norra Tjusts kontrakt.

Trysil, pastorat kring nedre delen af Klarelfvens
(Trysilelven) dalgång i Norge. Befolkningen (af
hvilken en del är af finsk börd) bor mest samlad
kring kyrkan. Y. N.

Trysilelven är namnet på Klarelfvens nedre lopp
i Norge. Y. N.

Trysilfjeldet [-fjället], en massiv bergstopp, som
i vestra delen af Trysilbygden, Norge, skjuter upp
till en höjd af 1,138 m. och är synlig vidt omkring.
Y. N.

Trystorp, gods nära Logsjön, med underlydande
i Tångeråsa socken (hvilken det helt och hållet
omfattar) och Edsbergs socken, Edsbergs härad, Örebro
län (Nerike). Till godset, som består af 18 mtl. med
en areal af 5,380 har, höra ångsåg, tegelbruk, qvarnar
med 12 par stenar och 2 vattensågar. Taxeringsvärdet
är 596,500 kr. (1889). T. tillhörde slägten Falkenberg
från början af 1600-talet till 1816, dådet såldes till
boktryckaren N. M. Lind (d. 1835) i Örebro. Det egdes
derefter af hans måg öfverstelöjtnant K. L. Holst
och dennes söner till 1869, då det köptes af
nuv. egaren, tobaksfabrikören J. Lindström i
Göteborg, hvilken på allt sätt förbättrat gården.
B. S.

Trzka [terzka], Adam Erdmann, grefve, böhmisk
konspiratör, var son till en af Böhmens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free