Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryffera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikaste magnater, J. R. Trzka, och Maria Magdalena
v. Lobkowitz. Tack vare sin förmögenhet kunde
T. ensam uppsätta flere regementen i Wallensteins
här och avancerade till fältmarskalklöjtnant. Han
var svåger till Wallenstein och en af dennes
förtroligaste vänner; vid alla vigtigare tillfällen
intill det sista synes han befunnit sig vid dennes
sida. Han och hans närmaste anhöriga tyckas hafva
varit medelpunkten för de hemliga planerna på
ett sjelfständigt valrike Böhmen, hvars krona
skulle lemnas åt Wallenstein. I de mycket omtalade
tvetydiga underhandlingar med Gustaf II Adolf och Axel
Oxenstierna, som Wallenstein förde 1631–33, och som
gingo ut på att förskaffa denne böhmiska kronan i
utbyte mot kraftigt understöd mot kejsaren, spelar
T. en hufvudrol. Han synes oftast hafva varit den
medlande länken mellan de underhandlande parterna. Då
Wallenstein föll ett offer för sin dubbelhet,
i Eger d. 15 Febr. 1634, mördades äfven T. Jfr
E. Hildebrand: »Wallenstein och hans förbindelser
med svenskarne» (i »Hist. tidskr.», 1883).
P. S.
Tråd. 1. Se Jerntråd och Metalltråd. – 2. Tvinnad
ände, sammansatt af två eller flere finare garnändar
(af bomull, lin, hampa silke o. s. v.). Sytråd
är vanligen sammansatt af tre dubbla garnändar. I
jämförelse med enkelt spunnet garn af samma tjocklek
är tvinntråd mera glatt, jämn, rund och fast.
Trådbakterier. Se Schizomycetes.
Trådklinka. Se Jerntråd och Metalltråd.
Trådlineledning kallas en af bröderna Hirn
omkr. år 1850 uppfunnen anordning för öfverförande
af drifkraft på betydande afstånd (stundom flere
hundra meter) med tillhjelp af linor, som löpa öfver
skifvor. Dessa skifvor äro vanligen lika stora och
hafva ett gemensamt medelplan, så att deras axlar
blifva parallella, oftast äfven i samma horisontala
plan. Linorna för kraftens öfverförande äro vanligen
spunna af jern- eller ståltråd med 0,5 till 1,5
mm. diameter, hvarvid sju trådar bilda en part
och fem eller sex parter en lina kring en kärna
af hampa. Linans diameter blir då 5–18 mm. Man
gör ock bruk af flere linor af hampa eller bomull,
hvilka äro mindre kostsamma, men de passa endast för
mindre afstånd. Skifvorna äro via omkretsen försedda
med en ränna för den ändlösa linans upptagande och
ega stor diameter, så att deras periferihastighet
blir ansenlig. Linan hålles spänd endast genom sin
egen tyngd, så att den bildar en tämligen starkt
krökt kurva. På det att hon icke, vid ringa höjd
öfver marken, skall släpa mot denna, uppbäres hon
vid större afstånd mellan de båda drifskifvorna af
särskilda bärskjfvor med mindre diameter. G. R. D.
Trådmaskar. Se Nematodes.
Trådmikrometer (hårmikrometer). Se Mikrometer.
Trådnät (hårnät), fys., en anordning af samma slag
som det s. k. hårkorset (se d. o.), men bestående af
flere än 2 trådar.
Trådväxter. Se Beklädnadsväxter.
Tråfva. Se Travad.
Trångföring, musikt. Se Fuga.
Trångkula. Se Kastkropp, sp. 464.
Tråvad (Tråfva), socken i Skaraborgs län, Laske
härad. Areal 1,942 har. 794 innev. (1890). Annex till
Larf, Skara stift, Vånga kontrakt.
Trä, den fasta hufvudmassan af träds (och buskars)
stammar, grenar och rötter, hvilken omslutes af barken
och sjelf omsluter märgen. I anatomiskt afseende
är träet sammansatt af olikformade vedceller och
kärlknippen. Hos löfträden finnas flere olika
slag af kärl (spiralkärl, ringkärl o. s. v.),
men hos barrträden endast ett slags porkärl
(trakeider). Märgstrålar löpa radialt från märgen
genom veden till mellanbarken och äro orsaken
till att allt trä klyfves lättare i radial än i
tangential riktning. Vedcellerna äro prosenkymceller,
d. v. s. långsträckta och mot ändarna afsmalnande,
hvarandra delvis täckande celler. Deras i början mjuka
och tunna väggar förtjockas småningom och hårdna. Ur
det mellan ved och bast befintliga kambium-lagret
(bildningsväfven) bildar sig hos den tempererade
zonens träd årligen om sommaren en s. k. årsring
(safring), koncentrisk med de föregående och
mestadels tydligt skönjbar. Årsringarna uppträda
äfven i bark och grenar. På trädets mot norr vända
sida äro årsringarna smalare. (Om masurbildning
se Masur.) Hos monokotyledona trädväxter i
tropikerna (palmer o. a.) sker stammens tillväxt
endast i toppen; sådana stammars genomskärning
visar således inga årsringar. Barrträ med smala
årsringar är tätare och varaktigare än sådant med
breda. Vedämnets specifika vigt är större än vattnets,
men det oaktadt sjunka de flesta virkessorter icke,
hvilket beror på att de innehålla luft. Torrt virkes
(af inhemska trädslag) specifika vigt är i medeltal:
t. ex. af syrén 0,93; oxel och ek 0,86; hagtorn och
idegran 0,84; ask och äppleträ 0,75; rödbok 0,74;
hvitbok och päronträ 0,72; alm 0,69; lönn 0,68;
rönn 0,67: björk 0,64; hassel 0,63; lärkträ 0,62; en
och hägg 0,61; hästkastanje 0,57; klibbal och sälg
0,53; tall 0,52; gråal och asp 0,49; silfvergran och
hvitpil 0,48; gran 0,47; lind och svartpoppel 0,45;
pyramidpoppel 0,42. Rått virke väger i medeltal 1/3
mera än torrt. Angående träets kemiska sammansättning
må nämnas, att 100 delar trä (tänkt askfritt) beräknas
innehålla 48–50 proc. kol, 43–44 proc. syre, 6,5
proc. väte och 0,5–1,5 proc. qväfve. – Det inre, mogna
vedlagret kallas kärnved; det närmast barken sittande,
yngre lagret benämnes hvitved, splint l. ytved. Det
senare är hos de flesta trädslag saftrikare än
kärnveden. Hos många är kärnveden mörkare (t. ex. i
ek, alm, ask, ebenholz, guajak-ved, tall, lärkträd,
thuja m. fl.), och hos flere af dessa eger kärnveden
större tyngd, hårdhet och varaktighet än splintveden,
hvilket beror på större hartsrikedom eller af andra
orsaker uppkommen täthet. Den varma zonen är rik på
hårda träslag (de hårdaste, såsom ebenholz och
jernek, sjunka genast i vatten). Inom den tempererade
zonen är i allmänhet träet från nordligare trakter
hårdare än det söderifrån. Träd, som växa på fria
platser eller i skogskanten (i synnerhet den mot
norr vända),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
