Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullgarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rembrandts berömda målning »Anatomien» (se Rembrandt,
sp. 904). T. var en framstående läkare och
anatom. Han var den förste, som närmare beskref
den af Bauhin upptäckta valvula ileo-coecalis,
tillika den förste, som hos menniskan såg de af
Aselli hos hunden uppvisade mjölksaftkärlen. Äfven
om den jämförande anatomien inlade han förtjenster
genom, sin beskrifning om chimpansen. Genom T:s
bemödanden offentliggjordes den första Pharmacopaea
amstelodamiensis, hvilken han sannolikt nästan ensam
utarbetat. Hans arbete Observationum medicarum
libri tres (1641) utkom i flere upplagor. T. afgick
från sitt lärareämbete 1653 och var sedan flere år
borgmästare i Amsterdam. Han dog 1674.
Tulpan (tulipan), Tulipa Tourn., bot., ett slägte
bland liljeväxterna (nat. fam. Liliaceae DC.,
kl. Hexandria L.), hvars jordstam är en med
en brunaktig hinna omgifven lök, från hvilken
uppstiger en med få, mer eller mindre smala blad
försedd stjelk. I dennas spets utvecklas en enda,
tämligen stor kronlik blomkalk med 6 blad, hvilka
sakna honingsgömmen. Ståndareknapparna äro upprätta
och med basen fästa vid strängarna. Af de många arter,
som tillhöra detta slägte samt till största delen
träffas i Europas varmare trakter och i Asien, äro
i synnerhet två mera bekanta, nämligen den i Sverige
här och der förvildade T. sylvestris L., med enkla,
gula blommor, samt den s. k. trädgårdstulpanen,
T. gesneriana L., som härstammar från Asien och vid
midten af 1500-talet infördes till vestra Europa. Af
denna har genom odling en stor mängd varieteter
uppkommit, enkla och dubbla, med mångahanda färger,
olika storlek och blomningstid o. s. v. I Holland,
der ännu i dag blomsterlökar på ett öfverlägset
sätt uppdragas, täflade blomsterodlarna en tid
med största ifver om frambringandet af de skönaste
tulpanerna. Denna täflan urartade slutligen nästan
till ett raseri, och då detta nådde sin höjdpunkt,
i Haarlem på 1630-talet, kunde tusentals holl. gulden
betalas för en enda lök af någon ny, utomordentlig
tulpansort. Vissa slag af tulpaner egna sig väl
till drifning i växthus och rum, så att man äfven
i mellersta Sverige kan hafva blommande tulpaner i
kruka vid jultiden, t. o. m. något dessförinnan. De
vanliga trädgårdshandböckerna undervisa om dylik
drifning. Tulpaner odlas ock i våra trädgårdar,
der de i Maj och Juni skänka ögonen en stor fägnad
genom blommornas vackra färger och former. Lökarna
utsättas på hösten (i Sept. eller senast i början af
Okt.) och täckas under vintern med granris o. dyl.,
hvilken betäckning borttages på våren, då de svåraste
nattfrosterna äro förbi. Tulpanlökar hafva förr varit
använda som kräkmedel. O. T. S.
Tulpantrad, svenskt namn på Liriodendron tulipifera
(se d. o.).
Tulseboda, jernkälla i Kyrkhults socken, Blekinge län,
32 km. från Karlshamn och 7 km. från Hofmansbygds
station å Karlshamn–Vislanda-jernvägen. Vattnet
innehåller de i Sveriges surbrunnar förekommande
beståndsdelarna, nämligen karbonat af kalk, talk
och jernoxidul,
kalksulfat, klornatrium och klorkalium, kiselsyra,
fosforsyrad lerjord samt organiska ämnen. 1,000
gr. vatten innehålla enligt analys 0,1716 gr. fasta
beståndsdelar, hvaraf 0,0655 beräknats vara
jernmonokarbonat. Brunnen eges af ett mindre bolag;
anordningarna äro ännu ganska anspråkslösa. Freqvensen
är omkr. 300 pers. om sommaren.
Tulsidas, indisk skald. Se Hindi, sp. 1,252.
Tultsja (Rum. Tulcea), största staden i Dobrudsja i
Rumanien, vid en tvär böjning, som Donaus södra arm
gör kort efter sedan den skilt sig från den norra,
Kilia-armen. Omkr. 18,000 innev. Genom sitt läge vid
den enda segelbara af Donaus mynningar har staden
stor strategisk vigt.
Tulu l. tuluva, ett dravidiskt folk, som innehar
ett litet, mellan Malajalam- och Kanarafolken
inklämdt område kring staden Mangalur på Dekhans
vestra kust. Folkmängdssiffran uppskattades 1871
till inemot 300,000, men är numera säkert mindre
(i »Statesman’s yearbook», 1892, uppgifves den
dock vara 450,000). T. tillhöra den hinduiska
religionen och äro nästan uteslutande åkerbrukare. –
Det liknämnda språket (om hvars allmänna art se
Dravida) intager jämte Brahui i Afganistan en
särskild ställning deri att det eger en fullständig
negativ konjugation med alla tempora (jfr Tamil). Då
för öfrigt språket icke eger någon literatur och
intet eget alfabet, torde dess lifstid ej blifva
lång. Nya test. finnes öfversatt på tulu, tryckt (i
Mangalur) med Kanara-typer. – Jfr Brigel: »Grammar
of the tulu language» (1872), »English-german
canarese-tulu-malayalam vocabulary», (1880). H. A.
Tulubb (R. tulup, fårskinnspels), en lång och vid
pelsfodrad öfverrock.
Tuluniderna. Se Egypten, sp. 231.
Tuluva. Se Tulu.
Tum (Fornsv. þumi, D. tomme, T. zoll,
Eng. inch, Fr. pouce, Lat. digitus, Grek.
daktylos), ett äldre längdmått, lånadt antagligen
från bredden af en manstumme (ty måttet hette
tidigast »fingerbredd»), var enligt duodecimalsystemet
(verktum) = 1/12 fot = 12 linier (= 2,5 cm.), enligt
decimalsystemet (decimaltum) 1/10 fot = 10 linier
(= 2,97 cm.). Ehuru ordet »tum» finnes användt i
Sverige redan i medeltidshandlingar, kallades måttet
på 1600-talet (och ända till k. förordningen af 1737)
toll (efter T. zoll).
Tumba, Lat., graf; grafvård i form af en fritt stående
sarkofag; relikskrin.
Tumba, riksbankens pappersbruk, i Botkyrka socken,
Stockholms län, nära T. station å Vestra stambanan
samt vid en från sjön Uttran kommande å, som faller
ut i Tullingesjön samt genom denna och Albysjön
medelst en gräfd kanal, har aflopp till Mälaren,
hvarigenom en från bruket till Stockholm beredd
sjöväg begagnades före jernvägens tillkomst. T.,
som tillhört Sveriges riksbank alltsedan 1758,
omfattar hemmanet T., 1 mtl, pappersbruk, qvarn och
såg, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 280,000
kr. Tillverkningen af papper år 1891 hade ett värde af
181,541,82 kr., deraf till riksbanken för 51,739,80
kr., till Statskontoret för 23,988,45. kr., till
Norges bank för 28,767,20, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
