Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullgarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationalbanken i Köpenhamn för 63,409,05 kr. samt
till inrättningar och enskilda personer för
13,637,32 kr. Nettoafkastningen för året
utgjorde 52,880 kr. Antalet arbetare är 104,
under det hela befolkningen vid bruket utgöres
af 230 personer. Fabrikshusen äro fyra, förutom
gasverksbyggnad och mjölqvarn med såg. Bostäder för
tjenstemän och arbetare inrymmas i sju hus. Bruket
står under Fullmäktiges i Riksbanken styrelse
och skötes närmast af en förvaltare med biträde
af en verkmästare, en pappersmästare och två
bokhållare. Bruket har egen folkskola.
Tumberg, socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Areal
1,539 har. 392 innev. (1890). Annex till Algutstorp,
Skara stift, Kullings kontrakt.
Tumbo, socken i Södermanlands län, Vester-Rekarne
härad. Areal 4,928 har. 1,134 innev. (1890). T. bildar
med Råby-Rekarne ett konsistorielt pastorat, Strengnäs
stift, Vester-Rekarne kontrakt.
Tumlareslägtet, Phocaena, zool., hör till familjen
Delphinidae, underordningen Odontoceti och ordningen
Cetacea (hvaldjur) inom däggdjurens klass. Nosen är
kort och trubbig. Bröstfenorna äro tillspetsade, och
ryggfenan, som är belägen ungefär på kroppens midt,
är hög och trekantig. Båda käkarna äro rikt försedda
med tänder, hvilkas kronor äro skarpkantade samt
hoptryckta i längdriktningen och tydligt afsatta från
roten. Till de tre eller fyra arter, som äro kända
af detta slägte från Atlantiska oceanen och Stilla
oceanen, hör det hvaldjur, som vid Sveriges kuster
allmännast uppträder, nämligen tumlaren (»marsvinet»,
»nisen», i Norge kallad nisa, Isl. hnisa),
Ph. communis. Dennes färg är ofvan svartaktig,
under hvit, utan skarp färggräns. Tänderna äro
25–26 i hvarje käkhalfva. Kroppslängden uppgår till
ej fullt 2 m. Tumlaren förekommer i hafvet utanför
alla Skandinaviens kuster från och med norra delarna
af Östersjön till ryska gränsen af Östfinmarken,
dessutom vid Grönland, i Hvita hafvet, i Medelhafvet
o. s. v. Han anträffas ofta i mindre skaror och utgör
sedan lång tid tillbaka vid Middelfart föremål för
en regelbunden och betydlig fångst. Han lefver af
fisk. L-e.
Tumlung. Se Sikkim.
Tummathorp. Se Tommarp.
Tumme. Se Fingrar.
Tummim. Se Urim.
Tumning, skogsh., rundtimmers och bjelkars uppmätande
i längd och tjocklek, verkstäldt för liqvider (för
huggning och körning, vid köp o. s. v.). Längden
uppmätes i fot och tjockleken (inom barken) i engelska
tum (inch), hvaraf benämningen härrör.
Tumor. Se Tumör.
Tumstock, hopfällbar måttstock af trä, ben eller
metall med derå utmärkta underafdelningar af alnen.
Tumult (Lat. tumultus, af tumere, svalla), buller,
larm, oväsende; krigslarm; orolighet inom samhället,
upplopp. – Tumultuant, orostiftare, ledare af
folkupplopp. – Tumultuarisk, larmande, bullersam;
som bär prägeln af ett upplopp.
Tumulus, Lat, grafhög. Se Begrafning, sp. 136,
och Fornlemningar.
Tumör (Lat. tumor, uppsvällning, svullnad, svulst),
med., betecknar i sin vidsträcktaste betydelse en
ansvällning, af hvilken natur som hälst, inom någon
del af organismen. Den ansvällning, som förorsakas
genom ett vid en inflammationsprocess bildadt
exsudat, kan få benämningen tumör, t. ex. tumor
albus, ett gammalt namn, som ännu användes för
att beteckna ansvällningen vid en turberkulös
ledgångsinflammation. Vanligen nyttjas emellertid
ordet tumör i en mera inskränkt betydelse för att
beteckna en nybildning (neoplasma, psevdoplasma)
af ett visst slag. Nybildning kan uppstå på olika
sätt. Om ett organ eller en väfnad tilltager
derigenom att väfnadselementen tilltaga i storlek
eller i antal, kallas nybildningen hypertrofi
eller hyperplasi. Uppstår åter på ett ställe en
ny väfnad af annan byggnad än den normalt på detta
ställe förekommande, föreligger å detta ställe en
svulstbildning, det uppstår en tumör l. en »växt»,
såsom det vanliga uttrycket lyder. En nybildning af
väfnad kan vara förorsakad genom inverkan af vissa
mikro-organismer. Man räknar ej dessa nybildningar
till de egentliga svulsterna, utan såsom en särskild
klass: de infektiösa granulationssvulsterna. Gränsen
mellan de nybildningar, som skola räknas till
de egentliga svulsterna, och de sistnämnda blir
mången gång godtycklig; och det är väl möjligt,
att mycket af hvad man nu anser såsom en svulst i en
framtid kommer att visa sig vara af infektiös natur,
förorsakad af parasiter.
Man indelar svulsterna efter arten af den väfnad,
hvaraf de bestå, på följande sätt.
| A) | Bindesubstanssvulster. | ||||
| a) | Fibrom | bestående | af | bindväf | |
| b) | Myxom | » | » | slemväf | |
| c) | Lipom | » | » | fettväf | |
| d) | Qliom | » | » | celler af samma art som de s. k. gliacellerna i det centrala nervsystemet | |
| e) | Kondrom | bestående | af | brosk | |
| f) | Osteom | » | » | ben | |
| g) | Angiom | » | » | nybildade kärl | |
| h) | Myom | » | » | muskelväfnad | |
| i) | Neurom | » | » | nybildade nervtrådar | |
| k) | Lymfom | » | » | samma väfnad som
lymfkörtlarna. Hvad man vanligen kallar lymfom är i de flesta fall uppkommet genom inflammation af lymfkörtlar. | |
| l) Sarkom hafva ingen motsvarighet i de normala
väfnaderna. De kunna jämföras med de väfnader, som man finner hos fostret i dess tidigare utvecklingsstadier. | |||||
| B) | Epitelsvulster. | ||||
| a) Adenom äro byggda som en körtel, med särskilda
körtelrum (alveoler), hvilkas väggar äro klädda af epitelceller. Cystom (kystom) äro ett slags adenom, bestående af större eller mindre cystor, som innehålla en egendomlig vätska, och hvilkas väggar äro klädda af en slemhinneliknande membran. | |||||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
