Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tychonius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kattunet går till Orienten. I England var
tygtrycksindtistrien länge hämmad genom hög
accis. Den fick dock der en synnerligt stor betydelse
(framförallt i Lancaster), och öriket står ojämförligt
främst i produktionen af tryckta tyger. I stor
skala drifves den ock i Normandie (Rouen), Elsass,
Böhmen, Wien, Budapest, Sachsen (halfylle), Schlesien
(kattun). Berlin, Westfalen, Rhenprovinsen (ylle
och siden) och Nord-Amerika. Holland och Belgien
åstadkomma ordinär vara, Schweiz goda alster. I
Sverige finnas 2 kattuntryckerier, med ett
tillverkningsvärde af tillsammans 104,380 kr.
Tyin, fjällsjö i Norge på gränsen mellan Valdres och
Sogn, 1,104 m. öfver hafvet, är 14 km. lång och har
en areal af 38 qvkm. samt ett djup af 100 m. T. är
betydligt bredare än närliggande fjällsjöar (Bygdin
m. fl.) och omgifves af ståtliga bergstoppar,
såsom Koldedalstinderne och Urandstind. Till
T. rinner Koldedöla, och från sjön går Aardöla
till Aardalsfjorden i Sogn. Vid stränderna finnas
turiststationer och hotell. Sedan 1890 står T. genom
en chaussé i förbindelse med landets landsvägsnät.
Y. N.
Tykobrahe-dagar. Se Tychobrahe-dagar.
Tyksmark. Se Töcksmark.
Tykö, jernbruk i Bjerno socken, Åbo och
Björneborgs län, Finland, inrättades med en
masugn 1686, förstördes under stora ofreden
samt erhöll nya privilegier 1725. Bruket
eges af ett aktiebolag samt begagnar svenska
malmer. Årliga tillverkningsvärdet omkr. 300,000 mk.
A. G. F.
Tyienchus, zool. Se Råg-ål.
Tyler [ta’jler], John, president i Nord-Amerikas
Förenta stater, född i Charles-City, Virginia, d. 29
Mars 1790, tillhörde en inom staten mycket ansedd
slägt. Hans fader. John T. (f. 1748, d. 1813), var
en af revolutionens ledare i Virginia och 1808–11
detta lands guvernör. Den unge John T. egnade sig
åt advokatyrket, var 1811–16 och 1823–25 medlem
af sin stats-legislatur, 1816–21 af kongressens
representanthus, 1825–27 guvernör i Virginia och hade
1827–36 plats i unionens senat. 1840 valde whigpartiet
honom till republikens vice-president, och från
denna post uppsteg han vid presidenten Harrisens död,
d. 4 April 1841, till unionens högsta värdighet,
hvilken han innehade till d. 4 Mars 1845. Genom att
begagna sitt veto mot kongressens beslut i bank-
och tariff-frågorna blef han i hög grad impopulär
och miste whigpartiets förtroende. Den märkligaste
tilldragelsen under hans styrelsetid var Texas’
annexion (1845). T. var en ifrig anhängare af det
demokratiska partiet, öfvergick vid brytningen 1861
till de konfedererade och dog d. 17 Jan. 1862 såsom
ledamot af deras kongress i Richmond.
Tylftared (Fornsv. tylftar eþer, tolf manna
eþer). Se Edgärdsman.
Tyll (Fr. tulle), en mycket tunn och gles, gasartad
bomulls- (eller silkes-)väfnad med regelmässiga hål
liksom på ett nät, uppkallad efter staden Tulle i
Frankrike (depart. Corrèze),
hvarest enligt en gammal uppgift detta tyg först lär
hafva tillverkats.
Tyloma (Grek. tyloma), hudvalk. Se Kallositet.
Tylopoda. Se Kameldjuren.
Tylor [ta’jlör], Edward Burnett, engelsk
kulturhistoriker, f. 1832, är president i
Anthropological society samt hedersdoktor vid
universiteten i S:t Andrews och Oxford. Han blef
1871 medlem af Royal society och 1883 föreståndare
för universitetsmuseet i Oxford. T. har åstadkommit
förtjenstfulla arbeten öfver menniskorasernas
utveckling: Anahuac, or Mexico and the mexicans
(1861), Researches into the history of mankind
(1865), Primitive culture (2 bd, 1871), läroboken
Anthropology, or introduction to the study of man
and civilization (1881) m. fl.
Tylus, en af Plinius m. fl. författare i forntiden
omnämnd perlrik ö i Persiska viken, sannolikt de
nuv. Barejnöarna.
Tylö skog, gammal benämning för den breda,
utplattade skogs- och bergstrakt, som från stranden af
Vettern sträcker sig mot nordöst genom Finspångaläns
härad i Östergötland och äfven utbreder sig inom
sydöstra Nerike. Endast från Tjellmoslätten reser
sig berget brant, men for öfrigt förekomma inga
utpräglade höjdsträckningar. Inga skarpt bestämda
gränser kunna uppgifvas för denna bergstrakt, som
å ena sidan fortsättes af Kolmården och å den andra
sammanhänger med utsprången från Tiveden.
Tymol. Se Thymus, bot.
Tympanitis, med. Se Trumsjuka.
Tympanuchus. Se Prärihönsslägtet.
Tympanum, Lat. (Grek. tympanon). 1. Puka;
tamburin. – 2. Ett halfrundt eller tresidigt fält
öfver en dörr, ett fönster eller å en gafvel,
t. ex. det grekiska templets gafvelfält (se Tempel,
sp. 1552). Oftast begagnas dock ordet om det af en
rundbåge eller en spetsbåge infattade fältet i de
romanska och de gotiska kyrkornas portaler ofvan
sjelfva den rakslutna dörröppningen. Detta »bågfält»
är ofta upptaget af rika bildverk. – 3. Anat. Cavitas
tympani, trumhålan, och membrana tympani, trumhinnan
(i örat). Se Hörselorgan.
Tyndale [ti’ndel], William, engelsk bibelöfversättare,
föddes 1484 i Gloucestershire och blef katolsk prest,
sannolikt i slutet af 1521. Snart omfattade han
emellertid reformationens läror och begaf sig 1523
till London, der han predikade samt fullbordade
sin några år förut påbörjade öfversättning af
Nya testamentet. Då han fann det omöjligt att få
den tryckt i England, begaf han sig till Tyskland
1524, besökte Luther i Wittenberg och lät trycka sin
öfversättning i Köln (1526, reviderad uppl. 1534;
sedermera 30 uppl.). Derefter öfversatte han och lät
trycka de fem Moseböckerna (1530). Från 1530 uppehöll
han sig hufvudsakligen i Antwerpen. Slutligen blef
han häktad såsom kättare och insatt i ett fängelse
i närheten af Bruxelles 1535. Han dömdes till döden
och stryptes, hvarefter hans kropp brändes på bål
d. 6 Okt. 1536. En staty af T. (mod. af J. E. Böhm)
aftäcktes i London 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
