Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyngdlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekreteraren J. F. Hebbe (f. 1806, d. anlade den
stora fruktträdgården. Han ärfdes 1869 af sitt
syskonbarns dotterson, ryttmästaren F. A. Boström,
den nuv. egaren. Bekant inom den sköna literaturen
har T. blifvit genom Malmströms vackra dikt
»Fiskarflickan vid Tynnelsö». – Se »Tynnelsö slott» i
planschverket »Svenska konstminnen från medeltiden och
renässansen» (h. 3, 1885; med text af C. Eichhorn).
B. S.
Typ (Lat. typus, Grek. typos, af typtein, slå,
hugga), egentl. prägel, aftryck; form eller bild, som
anses mönstergill; mönster, mönsterbild; förebild;
förebildlig person, tilldragelse eller utsaga i
Gamla test.; urbild; den för flere föremål af samma
art eller slägte gemensamma ideella grundformen;
sammanfattning af de för en menniskoras eller
samfundsklass utmärkande allmänna kännetecknen;
växtslägte, som innehåller det största antalet af
de för alla slägtena i samma familj gemensamma
kännemärkena; karakter, i hvilken någon viss
själsriktning finnes kraftigt och fullt utpräglad;
urbilden för en serie af beslägtade konstföreteelser,
vare sig denna urbild existerar som ett individuelt,
i verkligheten utfördt konstverk, eller den endast är
ett inbegrepp af det lika, gemensamma och väsentliga
i ett antal enskilda konstföreteelser (t. ex. typen
för ett grekiskt tempel, för en romansk eller en
gotisk kyrka, Rafaels och Rubens’ qvinnotyper, Claude
Lorrains och Ruisdaels landskapstyper o. s. v.); i
stilmetall gjuten bokstafs- (siffer-, skiljeteckens-)
form, »stil» (se d. o.).
Typha. Se Kafveldun.
Typhaceae S:t Hil., en nat. fam. af vattenväxter,
som hafva blommorna i cylindriska eller klotrunda
kolfvar, icke omgifna af något hölster. Växterna
äro sambyggare och hafva blomkalkarna bestående
af 5 fjäll- eller hårlika borst. Ståndarna äro
3, fria eller med nedtill förenade strängar och
2-rummiga knappar. En pistill, med vanligen utdraget
stift och helt märke. Frukten är nötlik, enfröig och
enrummig. Till familjen höra de svenska slägtena Typha
(se Kafveldun) och Sparganium. Det senare slägtet
föres dock ofta till en egen familj, Sparganieae.
O. T. S.
Typhlitis, tyflit (af Grek. tyflos, blind),
blindtarmsinflammation, en sjukdomsprocess,
som orsakas af en anhopning af fekalmassor
(se Faecal) i blindtarmen (caecum). Symtomen
äro förstoppning, feber och allmänt illamående
samt smärtor och ömhet i högra sidan af buken,
der äfven de i tarmen hopade massorna gifva sig
tillkänna som en ansvällning. Förloppet är i regeln
gynsamt. Fekalmassorna afgå, och helsa inträder, men
patienten är lätt utsatt för återfall. Behandlingen
går ut på att aflägsna sjukdomsorsaken, de stagnerande
fekalmassorna, och derefter hålla tarmen i stillhet,
tills retningssymtomen gått öfver. – Från denna
sjukdomsform skiljer man en annan, lokaliserad
i samma trakt, men af mycket allvarsammare art,
näml. perityphlitis. Denna sjukdom anses hafva sin
utgångspunkt i processus vermiformis (se d. o.),
der den börjar i form af sår. Bland
orsakerna till dessa sårbildningar anföres tryck på
tarmväggen af en främmande kropp, t. ex. en fruktkärna
eller dyl., eller af ett konkrement (se
Tarmsten). Den ifrågavarande sårbildningen gifver anledning
till en retning å peritoneum (bukhinnan) med smärta
och höggradig ömhet i högra sidan af buken. Ett dylikt
sår kan bryta igenom tarmväggen, hvarvid symtom af
allmän peritonit (maginflammation) inställa sig:
uppdrifning af buken, fekala kräkningar, feber
och höggradig nedsättning af krafterna. I de fall,
der allmän peritonit ej inställer sig, inskränker
sig sjukdomsprocessen till omgifningen af den
ursprungliga härden. Ett varigt exsudat bildas i
tarmväggen och de omgifvande delarna, förorsakande
en ansvällning, hvilken kännes som en resistens
(förhårdning) i högra sidan af buken. I gynsamma fall
går processen tillbaka, och exsudatet resorberas
(uppsuges). Vanligen återkomma dylika anfall
tid efter annan. I svårare fall uppstår en abscess
(varsamling), som kan bana sig väg åt olika håll. Den
kan bryta igenom huden, men den kan också bryta in
i bukhålan (peritoneal-kaviteten) samt förorsaka
patientens död genom allmän peritonit. Behandlingen
går i de lindrigare fallen ut på att hindra
sjukdomsprocessens spridning. Patienten iakttager
stillhet och får morfin, och en isblåsa anbringas
på det ömmande partiet af buken. – På senare tid har
man, som det synes, med god framgång börjat behandla
fall af perityflit genom operativt kirurgiskt
ingrepp. Genom att uppsöka varhärden och uttömma varet
i tid räddas patienten från faran af att detta bryter
in i bukhålan, och genom aflägsnandet af processus
vermiformis, sjukdomens utgångspunkt, undanrödjes
orsaken till upprepade återfall af sjukdomen.
J. E. J-n.
Typhlops vermicularis. Se Maskormarna.
Typhlosis (Grek. tyflosis), med., blindhet.
Typhon (Typhoeus). mytol. Se Tyfon.
Typhus. Se Tyfus.
Typik, typologi (se Typ), teol., läran om det
förebildsförhållande, i hvilket vissa af Gamla
testamentets personer, tilldragelser, inrättningar
och utsagor antagas stå till sina motbilder
(antityper) i berättelserna om Kristi lif och verk.
Typikon (Grek.; se Typ), en kyrkobok i
grekisk-katolska kyrkan, innehållande föreskrifter
för gudstjenstordningen. Denna bok kallas på ryska
ustav (reglemente).
Typisk (se Typ), mönstergill, mönster-; förebildlig;
som utgör den ideella grundformen; som företer rena
slägt- eller artmärken; utmärkande för något visst
slags varelser eller föremål; sinnebildlig. – Om de
s. k. »typiska febrarna» se Feber.
Typograf (af Grek. typos, se Typ, och grafein,
skrifva), sättare, tryckare, »konstförvandt». –
Typografi, boktryckarekonst.
Typografiska föreningen, en förening af
typografer, hvilken bildades i Stockholm 1846, i
sammanhang med sekularfesten öfver Gutenberg, och
fick sin organisation d. 3 Okt. s. å. Föreningen
har inom sig stiftat en sjukfond och en sparkassa
samt har eget bibliotek. Vid 1891 års slut uppgick
ledamöternas antal till 542.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
