Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unitarier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
testamentet. Kännetecken på en uppenbarelse äro
dess förnuftsenlighet och dess moraliska
betydelsefullhet. Ingenting, som är förnuftsvidrigt
eller icke har ett praktiskt religiöst syfte, kan
vara gudomlig uppenbarelse. Skriften skall derför
tolkas af det menskliga förnuftet, och skriftens
innehåll är afpassadt efter detta. – Socinianismen
har blifvit betecknad såsom en supranaturalistisk
rationalism. Dogmhistorikern Adolf Harnack betecknar
den såsom i intellektuelt hänseende ett framsteg,
en förenkling af teologien och ett försök till en
af den traditionella dogmatiken oberoende tolkning
af skriften, men såsom i religiöst hänseende ett
tillbakagående, ett fullständigt misskännande af »att
den kristna religionen är tro, ett förhållande af
person till person». – Det unitariska samfundet blef
snart talrikt och inflytelserikt; det räknade inom
sig många framstående män samt hade utmärkta skolor
och en rik teologisk literatur. Men unitarismens
blomstring i Polen blef af kort varaktighet. Den
katolska reaktionen, som i synnerhet sedan den
katolska grenen af Vasahuset bestigit den polska
tronen, uppträdde allt hänsynslösare, medförde steg
för steg dess undertryckande. Unitariernas högskola
i Rakow stängdes 1638, och de förständigades
1658 att inom två år lemna riket. Åtskilliga
polska unitarier funno då en fristad i
Brandenburg, andra i Holland. De fleste togo dock sin
tillflykt till Siebenbürgen, der den unitariska
kyrkan grundlagts ungefär samtidigt med den i Polen,
och der hon bibehållit sig intill våra dagar. Efter
detta furstendömes förening med Österrike (1687)
voro unitarierna ofta utsatta för förföljelser. Med
Josef II:s toleransedikt (1787) inträdde för dem en
ljusare tid. I 19:de århundradet hafva de trädt i
nära förbindelse med sina trosförvanter i England och
Nord-Amerika, och deras teologi har derigenom fått
en mera modern prägel. Deras antal uppgår nu till
mer än 50,000, fördelade på 106 församlingar. – Från
och med fördrifvandet ur Polen hade socinianismen
väsentligen spelat ut sin rol såsom en särskild
rationalistisk motkyrka gent emot den ortodoxa
protestantismen. Men den fortfor att verka som ett
jäsningsämne inom de protestantiska kyrkosamfunden
och utöfvade ett betydligt inflytande på uppkomsten af
den rationalistiska riktningen inom den protestantiska
teologien. – Af de från Polen fördrifne socinianerna
togo några sin tillflykt till England. Men redan
förut och oberoende af främmande inverkan hade
unitariska åsigter der börjat vinna insteg genom
teologen John Biddle, som 1646 offentliggjorde en
unitarisk trosbekännelse samt flere gånger fick
med fängelse umgälla sitt nit för utbredandet af
sin tro och slutligen dog i fängelse 1662. Större
delen af de presbyterianska församlingar, som
bildade sig i England, sedan de presbyterianskt
sinnade presterna genom uniformitetsakten (1662)
drifvits ut ur statskyrkan, öfvergick småningom
från den calvinska ortodoxien till antitrinitariska
åsigter och blef slutligen unitariska församlingar,
då deremot independenternas församlingar i allmänhet
höllo fast vid den trinitariska uppfattningen. Alla
antitrinitarier uteslötos uttryckligen från
toleransediktet 1689, och bekännandet af
deras läror belades med dödsstraff, hvilket på
1700-talet förmildrades till förlust af medborgerliga
rättigheter. En begåfvad och lärd prest, Theophilus
Lindsay, som hyste unitariska åsigter, utträdde
ur statskyrkan 1787 och bildade den första erkändt
unitariska församlingen i England. Andra församlingar
grundlades af Priestley (den berömde kemisten). Men
mot honom uppstod en sådan storm, att han måste
emigrera till Amerika (1794). Först 1813 blefvo
Englands unitarier lagligen likställda med andra
dissenters. I 19:de årh. har den unitariska teologien
i England undergått stora förändringar. Den gamla,
ensidigt förståndsmässiga och realistiska, af Socinus’
teologi och Lockes filosofi påverkade riktningen
måste vika för en ny, mera idealistisk och den
religiösa känslan tilltalande. I denna förändring
hade James Martineaus inflytande en betydande del,
äfvenså inflytandet af amerikanen William Ellery
Channings skrifter. Unitarierna i England hafva för
närvarande 350 prester, 345 kyrkor och 3 högskolor. –
I Nord-Amerika vunno bland de puritanske kolonisternas
afkomlingar unitariska åsigter småningom insteg
såsom en reaktion mot den calvinska ortodoxien utan
någon direkt påverkan utifrån. Redan på 1740-talet
voro anhängarna af denna riktning mycket talrika
i Boston. En framstående predikant, Jonathan
Mayhew, slöt sig till dem och efterföljdes snart
af flere. Ingen separation, intet bildande af nya
församlingar egde rum. Öfvergången gick så till,
att en unitarisk uppfattning småningom vann insteg i
en mängd kongregationalistiska församlingar, hvilka,
begagnande sig af den fria sjelfbestämningsrätt,
som den kongregationalistiska kyrkoförfattningen
gifver hvarje särskild församling, efter hand
ombildade sin lära och kult i unitarisk riktning. Den
första församling i Amerika, som öppet förklarade
sig unitarisk, var »the Kings Chapel» (1787) i
Boston. Ännu år 1812 var denna församling den enda i
Amerika, som bar detta namn. Först år 1815 uppstod en
öppen schism. Kongregationalistiska kyrkan sönderföll
i tvänne läger. De unitariskt sinnade presterna
och församlingarna antoge då äfven det unitariska
namnet. Någon gemensam organisation hade de ännu
icke. Men 1825 bildades »den amerikanska unitariska
associationen». Denna räknade då 122 kyrkor. Tjugu
år senare hade deras antal växt till 280. Nu uppgår
det till omkr. 370. Medlemsantalet är omkr. 200,000,
Dertill kommer ett antal baptistförsamlingar med
unitarisk bekännelse, hvilkas medlemsantal uppgår
till 300,000. – Den amerikanska unitarismen har
i 19:de årh. undergått enahanda omgestaltning
som den engelska. Under de tre första årtiondena
herskade der ännu en halft rationalistisk, halft
supranaturalistisk teologi, hvilken under inflytande
af W. E. Channing, den unitariska kyrkans i Amerika
egentlige grundläggare, återfördes till en enkel,
på Nya test. stödd praktisk kristendom. Sedermera
påverkades samfundet af den tyska bibelkritiken
och den idealistiska filosofien. Inom unitarismen
uppstod en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
