Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som äro graduerade (se Fellow), välja dess rektor
samt dess dekaner (deans) och prokuratorer
(proctors). Dekanerna öfvervaka ordningen
inom kollegiet; prokuratorerna öfva tillsyn
öfver studenternas uppförande utanför dess
murar. Studenterna (undergraduates) inqvarteras,
med hänsyn till rang och förmögenhet, i
stiftelserna. Bl. a. skiljes mellan pensioners
l. commoners (som betala inackordering) och
servitors l. sizars (fattiga stipendiater, som
betjena fellows). Scholars och exhibitioners
åtnjuta underhållsstipendier alltefter
resultatet af täflingsexamina. Sedan 1870-talet
finnes ock ett mindre antal »non-collegiate
students». Lefnadsordningen inom kollegiet är
afsedd att vara halft klosterlik. Ingen egentlig
mogenhetsexamen erfordras för inskrifning vid
universitetet. I den filosofiska fakulteten lades
länge hufvudsaklig vigt vid latin och grekiska
jämte filosofi, matematik och naturvetenskap, men
numera finnas lärostolar äfven för sådana ämnen
som jämförande språkforskning, österländska språk,
europeiska språk, historia, nationalekonomi, poetik och
konst m. m. Studiekursen är 3–4-årig och delad i flere
kurser med afslutande pröfningar. Inga ämbetsstudier
idkas, utan ögonmärket är allmänbildning. Fellows
kunna sorgfritt egna sig åt vetenskaplig
verksamhet. (Egendomlig för de engelska universiteten
är den herskande ställning, som den filosofiska
fakulteten der intager. Inga fullt utvecklade
fakulteter för juridik och medicin finnas, utan
dessa facks idkare utbildas vid specialinstitutioner
i hufvudstaden.) Halls äro anstalter, som skilja
sig från colleges endast deri att de icke utgöra
korporationer. Den egentliga undervisningen meddelas
ej af universitetets professorer och readers
(föreläsare), utan i kollegierna med tillhjelp af
tutors och lecturers. Sedan 1850-talet har dock
föreläsningsväsendet höjts genom bättre aflöningar
och föreskrift om offentliga föreläsningars
bevistande såsom vilkor för undergående af
examina. I Oxford finnas 21 colleges och 5
halls (hvartill sedan 1884 kommit 3 halls för
qvinliga studenter), i Cambridge 17 colleges och
4 halls. I spetsen för universitetet står en af
detsamma vald (honorarie-) kansler, hvilken bland
kollegierektorerna utser en vice-kansler, som åter
har vid sin sida fyra pro-vice-kanslerer. Juridiskt
ombud för universitetet är en af kansleren på
lifstid utnämnd high steward. Beslutanderätt i
universitetets angelägenheter tillkommer i öfrigt
convocation l. senaten (en församling af alla
fakulteters doktorer, hvilka förblifvit medlemmar,
vare sig de bo qvar i universitetsstaden eller
icke), congregation (de convocation-medlemmar,
som bo qvar i universitetsstaden) och hebdomadal
council l. council of the senate, »veckorådet», åt
hvilket allt initiativ är förbehållet. Sedan 1603
skicka Oxford- och Cambridge-högskolorna hvardera
två representanter till underhuset. 1858 vidtogs en
åtgärd, som visat sig vara nyttig, i det nämligen
universiteten låta anställa lokala examina till
akademiska grader i olika delar af landet. Först
1871 blefvo, genom University-tests-bill, samtliga
akademiska värdigheter upplåtna till olika
konfessioner. Hvad andliga strömningar angår, visade
Cambridge protestantiska böjelser samtidigt
med Luthers uppträdande och blef under Elisabets
regering vagga för puritanismen samt på 1600-talet
ett cartesianskt centrum. Under 1700-talets förra
hälft togo naturvetenskaperna der en betydande
lyftning. – För att motväga inflytandet af dessa
två vid toryismen och statskyrkan strängt bundna
universitet, inrättade whigs 1828 i London en
fri högskola. (London university college), afsedd
för dissenters, hvilka dittills varit så godt som
utestängda från engelska universitet, men tories
gjorde ett motdrag genom stiftandet dersammastädes
af King’s college (1829) med nästan uteslutande
högkyrkliga lärare. Bägge anstalterna äro nu med
bibehållen sjelfständighet inkorporerade i University
of London, som stiftades 1836 och hufvudsakligen är
ett examensinstitut. Sedan 1880 stå graderna öppna
äfven för qvinnor. Ett universitet i Durham stiftades
1832. Det 1880 tillkomna Victoria-universitetet i
Manchester eger filialer i Liverpool och Leeds. Det
yngsta är det i Worcester (st. 1887). De skotska
universiteten äro oberoende af episkopalkyrkan och
sakna college-inrättning, hvarför de mera likna de
tyska universiteten och utmärka sig för vetenskaplig
anda. Före 1858 års omorganisation, hvarigenom
bl. a. mogenhetsexamen infördes, voro de dock alltför
gymnasiemässiga. Aberdeens och Glasgows universitet
välja i förening ett särskildt ombud till parlamentet,
likaså. Edinburghs i förening med S:t Andrews’. I
Wales finnes intet universitet, men 4 colleges, af
hvilka det i Lampeter (1828) får utdela grader. På
Irland märkas University of Dublin (öppn. 1592 såsom
Trinity college), Royal university of Irland (Dublin,
1880; med graderna, öppna äfven för qvinnor), ett
med flere colleges utrustadt katolskt universitet i
Dublin (1854) samt, sedan 1845, Queen’s colleges i
Belfast, Cork och Galway.
I universitetens moderland, Italien, som vid sidan
af sina 17 statsuniversitet (reorganiserade i midten
af 1870-talet) har 4 fria högskolor (se Italien,
sp. 907), äro den fria forskningens värf till stor
del öfvertagna af akademier och lärda samfund. Den
filosofiska fakulteten är delad i 2 sektioner. I
allmänhet finnas inga teologiska fakulteter, utan i
stället ganska elementära seminarier. – I Frankrike,
hvarest Paris-universitetet genom sin ytterligt
konservativa och förföljelselystna medeltidsanda
hade förlorat det mesta af sitt anseende, slogo
jesuiterna på 1600-talet hela undervisningsväsendet
under sig; efter deras ordens upphäfvande der
(1764) blef tillståndet bättre, men så kom 1789
års revolution och ryckte upp med rötterna det
franska universitetssystemet. 1793 stängdes alla
universitet och collèges i Frankrike. Der har nu
ett antal akademiska specialskolor (facultés)
trädt i universitetens ställe (se Frankrike,
sp. 199–201), och uttrycket »université de France»
betecknar Frankrikes samfällda nationella system af
undervisningsanstalter. Den filosofiska fakulteten är
delad i två sektioner: »lettres» och »sciences». –
De 10 qvarlefvande spanska universiteten (se Spanien,
sp. 121) äro med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
