Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenur, ett slags redan hos forntidens assyrer samt greker och romare nyttjade tidmätningsinstrument - Vattenvåg. Se Vattenpass - Vattenväpling. Se Menyanthes - Vattenvärde, fys. Se Vattenkalorimeter - Vattenvätskan (humor aqueus), anat., den vätska, som i ögat fyller rummet mellan linskapselns främre yta och hornhinnan - Vattenånga l. vattengas, fys., kallas vatten i gasformigt aggregationstillstånd - Vattenödlor, salamanderdjur, Salamandrina, zool. - Vattholma, säteri och bruksegendom i Upsala län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afdelningar (timmarna) erhöllos derigenom att man
i ett visst antal delar uppdelade den vattenmängd,
hvilken hann utrinna under den tid, som förflöt
mellan en och samma stjernas tvänne på hvarandra
följande uppgångar.
Vattenvåg. Se Vattenpass.
Vattenväpling. Se Menyanthes.
Vattenvärde, fys. Se Vattenkalorimeter.
Vattenvätskan (humor aqueus), anat., den vätska,
som i ögat fyller rummet mellan linskapselns
främre yta och hornhinnan. Genom regnbågshinnan
(iris) delas detta rum i tvänne genom pupillen med
hvarandra kommunicerande »kamrar», en främre och
en bakre. Hos fostret äro ända till sjunde månaden
bägge kamrarna fullständigt skilda från hvarandra,
allden stund pupillaröppningen först vid denna
tidpunkt bildar sig. Till sin kemiska sammansättning
består vattenvätskan af 98,7 proc. vatten, 0,12
proc. ägghvita, 0,69 proc. koksalt o. s. v. R. T-dt.
Vattenånga l. vattengas, fys., kallas vatten i
gasformigt aggregationstillstånd. Vattenånga bildas
ur flytande vatten antingen genom afdunstning
(se d. o.) eller genom kokning (se d. o.) samt
ur is direkt genom afdunstning. I alla dessa fall
förbrukas vid ångbildningen värme, som dervid skenbart
försvinner, eller blir latent (se d. o.). Det återfås
i form af värme, om ångan kondenseras. Vattenånga,
liksom hvarje annan ånga, är antingen mättad eller
icke-mättad (öfverhettad). Mättad ånga bildas vid
kokning eller afdunstning i slutet rum, då flytande
vatten finnes i öfverskott. Namnet »mättad» härleder
sig från en föråldrad åsigt, framställd af den franske
läkaren Le Roy år 1751, enligt hvilken vatten löses i
luft på samma sätt som socker i vatten, och lösningen
är mättad, då intet mera vatten kan lösas af en gifven
luftmängd. På samma sätt, som varmt vatten kan lösa
mera socker än kallt, förklaras, menade man, att
varmare luft kan upptaga mera vattenånga än kallare
luft. Emellertid hade Nils Wallerius, professor i
Upsala, redan år 1740 visat, att vatten och andra
vätskor afdunsta äfven i lufttomt rum, hvilket han
riktigt förklarar bero derpå att ångorna, så länge de
äro varma, ega en stark elasticitet eller utspännande
kraft. Senare visade engelsmannen Dalton, att luft
eller en annan gas, som befinner sig öfver vattnet,
fördröjer afdunstningen, men att likväl vattenånga
i ett slutet luftfyldt rum slutligen uppnår samma
spänstighet som i ett lufttomt dylikt, endast mycket
långsammare. Mättad ånga har den egenskapen att dess
tryck beror endast af temperaturen, men deremot
icke af volymen. Ökas vid konstant temperatur det
yttre trycket, så kondenseras en del af ångan, under
det att trycket af den återstående delen förblir
oförändradt. Sammanpressas deremot öfverhettad
ånga vid konstant temperatur, så ökas dess tryck,
ända till dess den blifvit mättad, hvarefter
kondensation inträder, såsom nyss sades. Såväl
trycket af öfverhettad ånga vid konstant volym som
trycket af mättad ånga ökas med temperaturen, men
den senares tryck betydligt hastigare än den förras,
hvilken i detta fall ganska nära följer den boyleska
eller mariotteska lagen
(se d. o.). Mättad vattenångas tryck har
blifvit med stor noggranhet uppmätt förmedelst
qvicksilfvermanometer af flere fysici, fullständigast
af Regnault. Inom fysiken angifves detta tryck
vanligen i millimeter af den till 0° samt normal
täthet och tyngd reducerade qvicksilfverpelares höjd,
som uppväger vattenångans tryck; inom ångmaskinsläran
angifves det vanligen i atmosferer (se d. o.) eller i
kg. på qvcm.
Mättad vattenångas tryck enligt Regnault
i atmosferer:
| Temp. C. | Tryck i atmosf | Temp. C. | Tryck i atmosf. |
| 0° | 0,006 | 120° | 1,962 |
| 20 | 0,023 | 140 | 3,571 |
| 40 | 0,072 | 160 | 6,121 |
| 60 | 0,190 | 180 | 9,929 |
| 80 | 0,467 | 200 | 15,380 |
| 100 | 1,000 | 220 | 22,882 |
| Temp. | C. Tryck i mm. öfver vatten, | af mättad ånga öfver is. |
| - 50° | – | 0,05 |
| - 40 | – | 0,12 |
| - 30 | – | 0,31 |
| - 20 | – | 0,81 |
| - 15 | 1,49 | 1,28 |
| - 10 | 2,20 | 2,00 |
| - 5 | 3,20 | 3,07 |
| O | 4,00 | 4,60 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
