- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
513-514

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wellington ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmana en af dem (earlen of Winchelsea), som mest
förolämpat honom. Katolikernas emancipation var det
wellingtonska kabinettets storverk; för öfrigt var W:s
ministertid ej utmärkt för många framgångar. Den
bestämdhet, med hvilken W. förklarade sig emot
parlamentsreformen, för hvilken då lifligt agiterades
i England, bragte hans kabinett på fall, 1830, och
honom sjelf i en sådan impopularitet, att han på
Waterloo-dagen hotades af Londons pöbel. 1834 erbjöd
konungen honom att bilda ett nytt kabinett, men han
pekade på Peel såsom lämpligare ministerpresident
och tvekade ej att tjena under honom, såsom
utrikesminister, de få månader hans ministèr höll
sig. Äfven af Peels andra kabinett (1841–45)
var W. medlem, såsom högste befälhafvare öfver
armén. Derefter drog han sig ur det politiska lifvet
och lefde, ett mål för sina landsmäns vördnad och
kärlek, »i odödligheten af sitt namn ännu midt ibland
dem», till d. 14 Sept. 1852. Han ligger begrafven i
S:t Pauls-kyrkan. W:s Despatches and correspondence
(25 bd, 1834–65) och Speeches in parliament (2 bd,
1854) utgåfvos af Gurwood, hans Civil correspondence
and memoranda
(1859), Supplementary despatches
etc. (17 bd, 1858–73) af hans äldre son Arthur
Richard, hertig af W
. (död barnlös 1884, hvarefter
hertigtiteln öfvergick till hans brorson Henry). W:s
staty finnes rest på flere ställen i England.

Wellingtonia Lindl., bot. Se Sequoia.

Vellon [veljån], Sp., egentl. kopparmynt; spansk
valuta i koppar (i motsats till silfvermyntfoten,
plata).

Wells [oälls], stad i engelska grefskapet Somerset,
vid foten af Mendip Hills, s. om Bristol. 4,634
innev. (1881). W. var under angelsachserna en af
de förnämsta städerna i Wessex och på 900-talet
biskopssäte. Ståtlig katedral (från midten af
13:de årh.), ryktbar för sina skulpturer. Hela
vestra fasaden, 45 m. bred, inberäknadt de båda
(ofullbordade) tornen, är fullständigt betäckt med
skulpturverk, dels nio rader sjelfständiga figurer,
öfver 600 st., de flesta i naturlig storlek under
baldakiner, dels 48 reliefer med ämnen ur bibliska
historien, alltsammans såsom konstverk af mycket
högt värde.

Wells [oälls], Horace. Se Lustgas.

Wells [oälls], Sir Thomas Spencer, engelsk kirurg,
f. 1818; blef 1841 ledamot af College of surgeons,
tjenstgjorde derefter några år såsom läkare vid
engelska flottan samt bosatte sig 1853 i London,
der han 1854 utsågs till kirurg vid ett litet,
för qvinn osjukdomar afsedt sjukhus. Under det
orientaliska kriget verkade han såsom kirurg vid
de engelska civilsjukhusen i Smyrna och Reukioi. I
Dec. 1857 gjorde han sin första ovariotomi, men
med dödlig utgång. Följande året utförde han en
dylik operation, som ledde till helsa, och denna
jämte flere efterföljande, hvilka likaledes förlöpte
lyckligt, föranledde andra kirurger att återupptaga
denna då tämligen öfvergifna operation. Inom få år
ingaf W. genom sina lyckliga resultat ett så stort
förtroende för
ovariotomien, att icke blott en mängd patienter sändes
till honom för att undergå densamma, utan kirurger
från alla land kommo till London för att hos
honom studera operationen. Från att hafva varit
en operation, som dittills endast i enstaka fall
och med tämligen tvifvelaktig framgång utförts,
idkas ovariotomien numera, väsentligen enligt
de af W. uppställda reglerna, öfverallt och har
räddat tusendens lif. – Sedan W. utnämnts till
surgeon to the Queens household, erhöll han 1883
baronetvärdigheten. R. T-dt.

Wells [oälls], Henry Tanworth, engelsk målare,
f. i London 1828, uppträdde redan vid 16 år med
miniatyrporträtt och vardt med tiden i detta fack
Englands förnämste konstnär. Af hans verk märkas
porträtt af prinsessan af Cambridge (1853),
porträttgrupp af målaren sjelf och hans fru i
trakten af Amalfi (1860), porträtt af hertiginnan
af Sutherland m. fl. Sedan 1861 har han egnat sig
hufvudsakligast åt oljemålning och utfört porträtt,
dels enstaka, dels i grupper eller i landskap, såsom
Tre systrar, Skarpskyttar, Jaktsällskap m. m. W. är
ledamot af Royal academy.

Wells’ försök [oälls]. Den engelske läkaren
W. Ch. Wells utgaf i London 1814 en afhandling om
dagg (se d. o.) och flere närbeslägtade företeelser
(»An essay on dew, and several appearances
connected with it»; 2:dra uppl. 1815), hvari en
på noggranna iakttagelser och rön grundad riktig
teori för dessa dittills orätt tolkade företeelser
framställdes. Wells’ teori har blifvit fullständigt
bekräftad genom senare forskares (särskildt Mellonis)
arbeten. Före Wells ansågo fysikerna antingen att
daggen faller såsom ett fint regn ur luften (en
åsigt, som uttalades redan af Aristoteles, och som
funnit sitt uttryck i det ännu allmänna talesättet
»daggen faller»), eller att den uppstiger ur jorden,
eller att daggbildningen på ett föremål framkallas af
elektrisk laddning hos detsamma. Wells vederlägger
genom sina försök steg för steg alla dessa åsigter
och visar, att daggbildning på ett föremål beror
derpå att detta genom värmeutstrålning mot den
kalla rymden vid klar himmel nattetid afkyles
till eller under den omgifvande luftens daggpunkt
(se d. o.), som stundom ligger flere grader under
luftens temperatur. Att olika ämnen, som på lika
sätt utsättas för natthimmeln, likväl i olika mån
beklädas af dagg, visar han bero på dessa ämnens
olika afkylning till följd af olika strålnings-
och ledningsförmåga. Vidare visar han, att äfven
luften afkyles genom värmeutstrålning, ehuru vida
mindre hastigt än fasta och flytande kroppar. Han
vederlägger den på hans tid gängse åsigten att
daggen afkyler de daggiga föremålen och bevisar,
att den tvärtom genom det frigjorda »latenta värmet»
(se d. o.) fördröjer och förminskar afkylningen. Han
visar också, att nattfrost med åtföljande bildning af
rimfrost och is beror på den nattliga utstrålningen,
och förklarar förloppet vid en i Bengalen bruklig
metod att tillverka is genom att utsätta vatten i
flata lertallrikar på en halmbädd för natthimmelns
inverkan. Denna sinnrika metod för istillverkning,
som synes varit känd bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free