Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 1103-1104 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindragare-laget i Stockholm, ett gammalt gille - Vindresultant. Se Vind, sp. 1094 - Vindros, meteor. - Vindrufkur. Se Drufkur - Vindrufsjuka, en sjukdom, som angriper vinrankan - Vindrufvor l. drufvor. Se Vinrankan - Vindrägg. Se Vin, sp. 1076 - Vindrätt, sjöv. Ett fartyg till ankars säges ligga vindrätt, när det med fören mot vinden ligger i vindens riktning - Windscheid, Bernhard Joseph Hubert - Vindskala, meteor. I brist på anemometer uppskattar man vindstyrkan efter en godtycklig skala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastställd taxa betjena huvudstadens innevånare,
framförallt importörer och handlande,
vid alla flytande varors (vin, spritdrycker,
maltdrycker, terpentin, oljor, tran, sirap, ättika
o. s. v.) lossning eller emottagande från fartyg
och uppläggning på närmaste hamnplats. Ett äldre och
likaledes ej upphäfdt privilegium på att verkställa
sådana varors inläggning i eller uttagande från
magasin och källare (utom i det fall att egaren med
sina egna lagstadda tjenstehjon kunde göra detta)
tillämpas icke numera af vindragarna. Laget är å sin
sida förpligtadt att hålla ett alla söckendagar
öppet »herberge» med uthängd tafla (sedan 1747
beläget i huset n:r 6 Stora Hoparegränd) och
vara försedt med 20 ord. medlemmar (förutom extra
medhjelpare). De förre välja bland sig en ålderman
och två bisittare. Anda till 1872 presiderade en
rådman vid årssammankomsten. Laget fanns redan på
1500-talet, men fick sin organisation 1606 (det
första protokollet är af d. 24 Juli s. å.) under
namn af Vindragare-ämbetet och egde då endast att
tillhandagå vinhandlare och vinskänkar med vin-
och bränvinsfastagers nedläggande i och upptagande
ur källrarna. Detta stadfästes i den 1745 utfärdade
Ordningen, men den ändrade taxan af 1755 tillade
bestämmelsen om fastagernas »emottagande af skeppen
och nedkullrande vid bron». Nya ändringar vidtogos
1805, och 1856 utfärdades den taxa, som ännu är
gällande.

Vindresultant. Se Vind, sp. 1094.

Vindros, meteor. På ett papper dragas från en
och samma punkt linier, motsvarande de olika
vindriktningarna: nord, nord-nordvest, nordvest
etc. (N, NNW, NW etc.). På dessa linier afsättas
från skärningspunkten längder,



som äro proportionella mot det antal gånger den
ifrågavarande vinden iakttagits under en viss tid,
exempelvis en månad. Sammanbinder man nu ändpunkterna,
erhåller man en s. k. »vindros», hvilken således
gifver en åskådlig bild af hvilka vindar under den
gifna tiden varit till antalet förherskande. Vill
man äfven taga vindens styrka i betraktande, göras
de afsatta längderna proportionella mot summan af de
vindhastigheter, som observerats i hvarje
riktning. En på detta sätt erhållen vindros
kallas, till skillnad från den förstnämnda,
en dynamisk vindros. Nu kan man äfven gruppera andra
meteorologiska företeelser efter den vind, som rådt,
när företeelsen iakttogs, och afsätta längder, som
äro proportionella mot antal eller storlek af sålunda
för hvarje vindriktning iakttaget meteorologiskt
fenomen. På detta sätfe erhålles t. ex. termisk
vindros för temperaturen, atmisk vindros (se
d. o.) för den i luften förefintliga vattenångans
tryck, nefisk vindros för molnmängden,
barisk vindros (se d. o.) för barometerståndet
o. s. v. Till förtydligande af det sagda meddelas
här en afbildning af en vindros, utvisande tvänne
förherskande vindriktningar, N W och S, samt två
svagt representerade, W och NE. Den punkterade
cirkelns radie är proportionel mot antalet gånger
observerad vindstilla. E. S.

Vindrufkur. Se Drufkur.

Vindrufsjuka, en sjukdom, som angriper
vinrankan och dess frukt samt förorsakas af den
s. k. vindrufsvampen, Oidium Tuckeri Berk. Se
Erysiphe.

Vindrufvor l. drufvor. Se Vinrankan.

Vindrägg. Se Vin, sp. 1076.

Vindrätt, sjöv. Ett fartyg
till ankars säges ligga vindrätt, när
det med fören mot vinden ligger i vindens
riktning. Finnes ström och denna löper så
stark, att vinden ej har något inflytande på
fartygets riktning, säges det ligga strömrätt.
R. N.

Windscheid [-sjejt], Bernhard Joseph Hubert,
tysk rättslärd, född i Düsseldorf 1817, blef 1840
docent och 1847 e. o. professor i juridik vid Bonns
universitet, der han föreläste öfver romersk och
fransk rätt. Han kallades som ord. professor i romersk
rätt 1847 till Basel, 1852 till Greifswald, 1857 till
München, 1871 till Heidelberg och 1874 till Leipzig,
der han verkade till sin död, 1892. W. var 1874–83
ledamot af komitén for utarbetande af förslag till en
tysk borgerlig lag. Bland hans utgifna vetenskapliga
arbeten må nämnas Lehrbuch des pandektenrechts (3
bd, 1862–67; 7:de uppl. 1891), som funnit användning
äfven i Sverige.

Vindskala, meteor. I brist på anemometer
(se d. o.) uppskattar man vindstyrkan efter en
godtycklig skala. De vanligaste vindskalonia äro
Beauforts 12-gradiga skala, som nyttjas af sjömän,
och den 6-gradiga skalan, vanligen använd på land och
derför ock kallad landskalan. Efter imternationel
öfverenskommelse borde emellertid öfverallt införas
en 10-gradig skala. För Beauforts skala erhålles
följande sammanställning :

	meter per sek. i medeltal	skeppets hastighet och segelföring
0	1,3	ingen fart
1	3,6	skeppet lyder roder
2	5,8	1–2	knop
3	8,0	2–4	»
4	10,3	4–6	»
5	12,5	öfverbramsegel
6	15,2	enkelrefvade märssegel och bramsegel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>