Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virgin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infördt. 1624 fråntog konung Jakob I godtyckligt
kompaniet dess privilegium, och V. blef en kunglig
koloni, styrd enligt 1621 års författning, med
en af konungen utnämnd guvernör jämte ett råd
samt en folkvald representation, som under ständig
kamp med guvernören förstod att bevara och utvidga
koloniens politiska frihet, så att V. vid århundradets
slut egde så godt som sjelfstyrelse. Kolonien
utvidgade ock småningom sina gränser vesterut:
koloniserade 1716 Great Valley på andra sidan Blue
ridge, köpte 1744 af indianerna rättigheten att
anlägga nybyggen till Ohio och byggde ett fort, der
nu Pittsburg ligger. Detta togs 1754 af fransmännen,
och ett långt krig med fransmän och indianer följde,
tills Parisfreden 1763 bestämde Mississippi som V:s
vestra gräns. Trots sin frihetskärlek voro virginierna
goda rojalister, och under de borgerliga striderna
i England stodo de på Stuartarnas sida. De voro
tillika trogna anhängare af den engelska statskyrkan,
och det dröjde länge, innan V. blef något hem för
religiös frihet. Men i motståndet mot Englands
beskattningsåtgärder på 1760-talet tog V. verksamt
del; derifrån utgingo flere af oppositionens ledare
och Amerikas störste man, Washington. Det gaf sig
1776 sin första författning såsom stat och antog
1788 unionsförfattningen. Det var den tiden en af
de mäktigaste staterna i unionen, och 4 af dennas
5 första presidenter voro födda i V. (Washington,
Jefferson, Madison och Monroe). Hufvudorsakerna
hvarför V. i utveckling öfverflyglades af andra
stater (New York, Pennsylvania och Ohio) voro
slafveriet, jordens utsugning genom tobaksodling samt
inbördeskrigets hemsökelser. Då plantageodlingen
ej längre lönade sig och ett rationelt jordbruk
var oförenligt med slafveriet, lade sig kolonien
på »slafodling»: den försåg de södra staterna
med slafvar, sedan slafutförsel från Afrika var
förbjuden. I kriget 1812–14 mot England samt
i mejikanska kriget 1846–47 deltog V. verksamt,
och inbördeskriget 1861–65, då V. hörde till de
konfedererade, var i sina följder mer olycksbringande
för V. än för någon annan stat. Dess område var
från krigets början till dess slut öfversvämmadt
af trupper, hundratals strider egde rum inom dess
gränser, tiotusenden af dess bästa män stupade,
en tredjedel af dess område frånskildes (staten
West Virginia), och egendom förstördes för mer
än 300 mill. doll. Först 1869 antog staten ny
författning, som förbjöd slafveri, samt 14:de och
15:de tilläggen till unionsförfattningen (rörande
slafveriet och negrernas emancipation), återfick 1870
sin representationsrätt i kongressen samt befriades
från den militärstyrka, med hvilken unionsregeringen
dittills hållit det besatt.
Virginia l. Verginia, romarinna. Se Appius Claudius.
Virginia City [vördji’nja sitti], största staden i
nord-amerikanska staten Nevada, belägen i statens
vestra del på östra sluttningen af Mount Davidson,
på omkr. 1,900 m. höjd, och genom en kort bibana
förenad med Central-Pacific-jernvägen. Staden är
byggd öfyer den stora
Comstock-malmådran, sannolikt den rikaste af alla
malmfyndigheter på jorden (den gaf från sin upptäckt
1858 t. o. m. midten af 1880 silfver och guld för
omkr. 306 mill. doll.). V. anlades 1859, hade 1860
redan 2,345 innev., blef stad 1861 och fortfor att
växa under årtiondet, men en minskad afkastning af
grufvorna medförde en minskning af folkmängden, som
1870 var endast 7,048 pers. Upptäckten af fyndigheten
Stora bonanza 1875 föranledde åter en tillfällig
folkökning, men 1880 var folkmängdssiffran åter nere
till 10,917 pers.
Virginiahjorten. Se Kronhjortar.
Virginiatobak. Se Tobak.
Virginiska öarna. Se Jungfru-öarna.
Virgin island [vö’rdjin äjlands], Virginiska öarna. Se
Jungfru-öarna.
Virginitet (Lat. virginitas), jungfrudom, mödom;
jungfrulighet.
Virginius l. Verginius, fader till Virginia. Se
Appius Claudius.
Virginska vakteln. Se Kolinhönan.
Virgo, Lat. 1. Jungfru, mö. Beata v., Heliga jungfrun
(se d. o., Maria och Mariabilder). – 2. Stjernbilden
Jungfrun (se d. o.).
Virgula, Lat., qvist, litet spö. V. divinatoria
l. v. mercurialis, slagruta (se d. o.).
Viriathus, krigare, en man af ringa härkomst,
uppeldade sina landsmän lusitanerna (se d. o.) att
göra motstånd mot romarna, hvilkas hårdhet,
utpressningar och trolöshet framkallat missnöje i
landet. Efter vunna framgångar erkänd såsom konung
öfver lusitanerna, förde V. i omkr. åtta års tid,
troligen 147–139 f. Kr., krig med romarna, i början
lyckligt, sedan med vexlande framgång, tills han år
139, då ställningen redan var förtviflad, blef mördad
af trolösa landsmän. V. var en äkta krigarenatur
och nationalhjelte, den tappraste bland de tappre,
på samma gång en skicklig anförare, särskildt i det
»lilla kriget», hvilket i Spaniens berg så ofta
blifvit försökt med lyckligt resultat. Till sina
seder var han synnerligen enkel och delade troget och
outtröttligt faror och mödor med sina vapenbröder.
R. Tdh.
Viribus unitis, Lat., med förenade krafter.
Virijaure, ödslig fjällsjö i Lule lappmark, n. om
Sulitelma, nära norska gränsen, 572 m. öfver
hafvet. Lule elf går genom densamma.
Viril (Lat. virilis, af vir, man), manlig; manhaftig;
personlig, som tillkommer en enskild. – Virilitet,
manlighet, manbarhet.
Viritim, Lat., man för man, man mot man; hvar och
en särskildt.
Virke, socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. Areal 688 har. 337 innev. (1892). Annex till
Stora Harrie, Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Virke. Se Trä.
Virki, Isl., mur (fästnings-), verk, borg (se d. o.).
Virkning, ett qvinligt handarbete, för hvilket man
betjenar sig endast af en nål, virknålen, ett i ett
handtag fastsatt stift, som i sin något aftrubbade
ände är försedt med en hulling, med hvars tillhjelp
lösa maskor slingas. Till teknik och material är
virkning närmast beslägtad med stickning (se d.
o.). Af bomulls-, ull- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
