Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrede ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlem af flere komitéer, bl. a. för utarbetande af
förslag till förändrade bestämningar om häradsrätterna
och för uppgörande af projekt till ny allmän skogslag
för Finland samt till förändrade stadganden om
egostyckning och jordafsöndring. Han representerade
sin ätt vid landtdagarna 1867, 1872, 1877–78 och
1882 och var vid förstnämnda landtdag ordförande i
kyrkolagutskottet, vid de två följande ordförande
i lagutskottet samt 1882 medlem af lagutskottet
och värnpligtsutskottet samt ordförande för
ridderskapet och adelns elektorer. Genom kunskaper och
framstående karaktersegenskaper var han en af ståndets
inflytelserikaste medlemmar, hvars ord i synnerhet i
juridiska frågor gjorde sig gällande. Han var en af
undertecknarna af det liberala partiets program (1880)
W. afled d. 27 Okt. 1883 å sin egendom Wredeby,
i Anjala socken. M. G. S.
10. Wrede, Rabbe Axel, friherre, finsk
universitetslärare, den föregåendes son, född
å Wredeby, Anjala socken, d. 16 Juli 1851, blef
student 1869, filos. kand. 1875, juris utriusque
kand. 1879, vice häradshöfding efter fullgörandet af
särskilda domareuppdrag 1880, juris doktor 1883 samt
utnämndes 1885 till professor i civillagfarenhet
och romersk rätt. Sedan 1893 är han ordförande
i komitén för revision af lagstiftningen rörande
rättegångsväsendet. W. redigerade under studietiden
allmogeskrifter i samlingarna »Små berättelser
ur Finlands historia» och »Pennibibliotek
utg. af Nylänning». Bland hans juridiska
skrifter må nämnas Om kvittning enligt finsk
rätt (1883), Processinvändningarna enligt finsk
allmän civilprocessrätt (1885), Grunddragen af
bevisningsrätten enligt gällande lag (1:sta h. 1893)
samt uppsatser i »Tidskr. utg. af Jur. för. i
Finland», i hvars redaktion han deltog en följd af
år, »Finsk tidskrift» och »Nordisk revy». W. har
varit medlem af ridderskapet och adeln vid de
finska landtdagarna sedan 1877. Hans juridiska
insigter gjorde sig gällande i lagutskottet, och
hans manliga och frisinnade yttranden i ståndet
samlade med hvarje landtdag kring honom allt flere
af dess medlemmar. Han tillhör det svenska partiet.
M. G. S.
Wrede, Karl Philipp, furst von, bajersk fältmarskalk,
född 1767 i Heidelberg, tillhörde en från Westfalen
bördig slägt, som 1790 blef adlad och 1791 erhöll
bajersk-friherrlig värdighet. Baron W. blef 1792
oberamtsassessor i Heidelberg, men vardt vid utbrottet
af kriget med Frankrike pfalzisk kommissarie vid de
österrikiska trupperna och förvärfvade sig i denna
egenskap (1793–98) en sådan kännedom i krigsväsendet,
att han 1799 af bajerske kurfursten fick i uppdrag
att bilda en frikår. Med denna utvecklade han en
sådan skicklighet, att allt flere trupper tilldelades
honom och att han efter fredsslutet blef medlem af
en kommission för bajerska arméns ombildning. Vid
dennas genomförande 1803 ställdes W. i spetsen
för en sammansatt brigad och öfvertog i början af
Nov. 1805 befälet öfver den bajerska kår, hvilken
då understödde fransmännen, och med hvilken han höll
ärkehertig Ferdinand fjärran
från slaget vid Austerlitz, 1807 stod W. i Polen och
Ostpreussen, förde 1809 2:dra bajerska divisionen och
hade en god andel i fransmännens seger vid Wagram samt
bidrog kraftigt till Tyrolens underkufvande. Efter
freden (1809) utnämndes W. till fransk grefve. Under
kriget mot Ryssland 1812 öfvertog han efter Deroy
befälet öfver bajerska kåren. På hösten 1813 stod
han vid Inn mot österrikarna, men gjorde genom
fördraget i Ried (Okt. s. å.) gemensam sak med
desse och förde sina trupper till Main, der han dock
vid Hanau (se d. o.) icke lyckades afskära Napoleon
återtåget, utan blef slagen (d. 30–31 Okt.) och svårt
sårad. Under 1814 års fälttåg i Frankrike tillhörde
han Schwartzenbergs armé, slog Marmont vid Rozny och
grep betydelsefullt in i slagen vid Bar-sur-Aube och
Arcis-sur-Aubc. Efter hemkomsten fick han befälet
öfver de bajerska trupperna, hvilka han efter att
hafva som diplomat deltagit i Wienkongressen 1815 åter
förde till Frankrike. W., som i Mars 1814 blifvit
bajersk fältmarskalk och i Juni s. å. upphöjts i
furstligt stånd, erhöll 1815 Ellingen (i Nordgau)
som ärftligt furstendöme och manslän under bajersk
öfverhöghet, hufvudsakligen som belöning för det
af honom och Metternich i Paris d. 3 Juni 1814
afslutade, för Bajern gynsamma österrikisk-bajerska
bytesfördraget. 1822 ställdes W. såsom
generalissimus i spetsen för bajerska hären. Död
1838. Hans staty (modellerad af Schwanthaler)
finnes i Münchens »Feldherrenhalle»; en annan
minnesvård lät konung Ludvig I resa i Heidelberg.
C. O. N.
Wredes gevär, ett svenskt mynningsladdningsgevär
med 12,17 mm. kaliber, konstrueradt af
dåv. generalmajoren frih. F. Wrede och faststäldt
för svenska armén 1860. Detta gevär var då det,
som näst det schweiziska (10,5. mm.) hade den minsta
kalibern. Det hade en utgångshastighet af 480 m. och
en relativ laddning af 27 proc. samt var i ballistiskt
afseende vid denna tid det bästa i Europa. Geväret
ändrades sedan till 1860–67 samt 1860–64–68 års gevär.
H. W. W.
Wredow [vrēdå], August, tysk bildhuggare, f. 1805
(04?), d. 1891 såsom professor vid Berlins
konstakademi, var lärjunge af Rauch, i hvars
atelier han arbetade 1822–27. Sistn. år begaf
han sig till Rom, der han grundlade sitt rykte
med gruppen Ganymedes, som får se Jupiters örn
(utförd i marmor för slottet Charlottenhof vid
Potsdam). Några år derefter utförde han Paris
med bågen, som väckte ännu mera erkännande, samt
en ungdomlig Mercurius. Sedermera äro att märka
Nike, som för den fallne hjelten till Olympen, i
komposition mindre lyckad, men tekniskt fulländad,
vidare några apostlafigurer för Katarinakyrkans i
Brandenburg kor, utkast till ett monument i Köln
öfver Fredrik Vilhelm III, en bildstod af arkitekten
och bildhuggaren Schlüter m. m.
Wreech [vrēch], Curt Friedrich von, tysk militär
i svensk tjenst, uppfostrare, tillhörde en gammal
pommersk adlig ätt och var son af preussiske
generallöjtnanten Joachim Friedrich von W. (f. 1650,
d. 1724) samt broder till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
