Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - York ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under titeln Love of fame, the universal passion) vardt
hans första större framgång. De äro liffulla och ofta
slående qvicka, men kunna icke mäta sig med Popes
satirer hvad formens behag och klarhet beträffar. En
verklig hedersplats på den dåtida parnassen eröfrade
Y. genom sitt didaktiska skaldeverk The complaint,
or Night-thoughts (9 sånger, 1742–46; många uppl.), i
hvars affattande han sökte tröst, sedan hans närmaste
på kort tid blifvit bortryckta af döden. På högtidlig
blankvers utgöt han sig der i patetiskt svårmodiga
betraktelser öfver lifvet, döden och evigheten, det
jordiskas intighet inför odödlighetsutsigterna och
stjernrymdens majestät, det förkastliga i synd och
otro o. s. v. I detta diktverk finnes storhet, men
det är ojämnt: brist på djup gör sig ofta förnimbar;
bilderna äro emellanåt smaklösa, och Y:s obetvingliga
lust för epigrammatisk tillspetsning och antiteser
skadar tonens värdighet, hvarjämte han blir litet
tillgjord med det idkeliga ordandet om sin sorg. Dessa
»natt-tankar» blefvo liksom Ossians sånger en af
de källor, ur hvilka det gråtmilda känslofråsseri,
som grep omkring sig i Europa under senare delen
af 1700-talet, hemtade sin hufvudsakliga näring. I
Frankrike ernådde verket ännu större popularitet
än i England; Letourneurs öfversättning (1769)
upplefde omkr. 50 uppl. Svenska öfvers. äro »Sömnlösa
nätter» (d. 1, 1770), »Nätter» (på prosa, 2 dlr,
1787–90; 3:dje uppl. 1798–99) och »Natt-tankar»
(1850; de 4 första sångerna, öfvers. på vers af
L. M. Enberg). Y:s prosasatir The centaur not
fabulous var riktad mot lättsinne och otro. Märkligt
är hans 1759 utg. bref On original composition,
i hvilket han utdömer den lärda diktningen och
uppställer den nya tidens lösen: att skalden skall
dikta fritt utur sitt eget inre. Y. redigerade sjelf
sina Works, i 4 bd, 1762. En god uppl. af dem är
Dorans (Complete works, 2 bd, 1854, med biografi).
Young [jöng], Arthur, engelsk agronom och
skriftställare, f. 1741 i grefskapet Suffolk, egnade
sig åt landtbruk och företog färder genom hela England
för att göra iakttagelser öfver landthushållningen
samt delgaf dessa i lifligt skrifna böcker,
som utgåfvos 1768–70 och öfversattes till flere
språk. Hans Farmer’s letters to the people of
England (1768) och Farmer’s calendar (1771, många
uppl.) bidrogo icke mindre till spridande af insigter
i ämnet. I Tour in Ireland (1780) skildrade han
tillståndet på Irland från mer än en synpunkt, och
1787–89 färdades han genom Frankrike, mestadels på
hästryggen, samt bedömde skarpsynt såväl åkerbrukets
läge som de politiska och sociala tillstånden
derstädes vid tiden för revolutionens utbrott (Travels
in France, 2 bd, 1792). Y. utgaf från 1784 »Annals
of agriculture» (45 bd). Han vardt 1789 sekreterare i
den då bildade åkerbrukskommissionen. Död 1820. Hans
landtbruksskrifter öfversattes 1801 (i 20 bd) till
franska, på Direktoriets föranstaltande.
Young [jöng], Thomas, engelsk läkare, född d. 13
Juni 1773 i Milverton, Somersetshire, förvärfvade
sig redan såsom gosse vidsträckta
språkliga och matematiska kunskaper och egnade
sig sedan åt medicinens studium. Vid 20 års ålder
inlemnade han till Royal society i London en
afhandling, Observations on vision, som trycktes
i »Philosophical transactions», hvarefter Y. 1794
invaldes till ledamot af nämnda samfund. Sedan
han utgifvit en disputation De corporis humani
viribus conservatricibus, promoverades han 1796 till
med. doktor i Göttingen. Han praktiserade derefter
såsom läkare i London, ehuru han aldrig lär hafva haft
någon stor praktik. Y. blef 1801 professor i fysik vid
Royal institution och 1802 Royal society’s foreign
secretary samt var från 1811 derjämte läkare vid S:t
Georges hospital. 1818 utnämndes han till sekreterare
vid Board of longitude, hvarefter han nästan helt
och hållet öfvergaf den medicinska praktiken. — Inom
vidt åtskilda områden af det menskliga vetandet har
Y. utfört storartade arbeten. Hans afhandling On the
mechanisme of the eye (i »Philosophical transactions»,
1801) är, såsom Helmholtz säger, ett verk af
beundransvärdt skarpsinne och uppfinningsförmåga,
som fullkomligt var egnadt att redan på den tiden
afgöra striden om ögats ackommodation, men genom sin
kortfattade framställning ofta är svårt att förstå
och dessutom förutsätter en fullständig kunskap i
den matematiska optiken. Hans i Lectures on natural
philosophy (1807) framlagda färgteori, enligt hvilken
alla färgförnimmelser förklaras under antagande
af tre slag af nervtrådar, sådana som framkalla
förnimmelse af rödt, af grönt och af blått, har,
långt senare upptagen af Helmholtz och Maxwell,
inom den fysiologiska optiken varit af fundamental
betydelse och är det ännu i denna stund. Hans
undersökningar om ljusets interferens (se d. o.),
offentliggjorda i »Philosophical transactions» 1802,
framstå som det afgörande beviset för riktigheten af
undulationsteorien för ljuset. Derjämte utgaf han en
stor mängd arbeten inom andra delar af fysiologien
och fysiken, inom astronomien och teknologien
samt inom de sköna konsternas teori, ja han gjorde
t. o. m. ett betydande inlägg i tolkningen af de
egyptiska hierogiyferna (1814). Hans sista arbete,
med hvilket han ännu på dödsbädden sysselsatte sig,
var ett koptiskt lexikon, som då låg under pressen
och utgafs efter hans frånfälle. Af sina samtida icke
mindre högt skattad som menniska än som lärd, dog
Y. d. 10 Maj 1829. »Y. var en af de skarpsinnigaste
män, som någonsin lefvat, men hade olyckan att
i afseende å skarpsinne vara sina samtida vida
öfverlägsen. De betraktade honom med förvåning, men
kunde icke öfverallt följa honom i hans kombinationers
djerfva flygt, och sålunda begrofs och glömdes en
mängd af hans vigtigaste tankar i Royal society’s
stora folianter, tills ett senare slägte i långsamt
framåtskridande på nytt gjorde hans upptäckter och
öfvertygade sig om hans slutsatsers riktighet och
beviskraft» (Helmholtz). Jfr Färgblindhet,
Färglära och Optik. Se »Skrifter af F. Arago»
(öfvers. 1854). R. T–dt.
Young [jöng], Brigham, mormon-president, född i
Whittingham, Vermont, Nord-Amerika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
