- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen /
219-220

(1894) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zensile ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kristendomens kärna, om lif och odödlighet genomgå en
kritisk skärseld. Arbetet är märkligt jämväl
genom sin framställning af den senare antikens
idéströmningar, och äfven den, som ej kan förlika sig
med författarens fritänkeri eller med den panteism,
hvari det utmynnar, måste tilltalas af den tankens och
stilens mognad samt den humanitetsanda och upphöjda
moral, som framträda i detta arbete.

Zetinje. Se Cetinje.

Zetlitz, Jens, norsk prest, skald, född d. 26
Jan. 1761 i Stavanger, blef student 1780, tog
teologisk ämbetsexamen och blef komminister i Lej på
Jæderen 1790, kyrkoherde i Vigedal i Ryfylke 1800
samt i Hvideseid i Telemarken 1811. Död 1821. Z. blef
tidigt en omtyckt författare af glada sånger och
visor, i synnerhet dryckesvisor. Hans Prædikener og
leilighedstaler
utgåfvos 1822, Samlede digte (2 bd)
1825 och Sange for den norske bondestand 1842.
E. H.

Zetterholm, Karl Johan Ludvig, teaterledare,
skådespelare, född i Linköping d. 14 Febr. 1818,
anställdes 1839 vid Torsslows sällskap i Stockholm (i
Kirsteinska huset) och 1842 vid den af A. Lindeberg
då nybyggda Nya (nuv. Dramatiska) teatern. Derifrån
öfvergick Z. 1854 till Weselius’ och Bromans trupp
vid Södra teatern (å Mosebacke) och ledde den efter
Weselius’ död 1855 till 1857, då han gifte sig med
enkan och i eget namn öfvertog styrelsen. Teatern
brann s. å., men återuppfördes, hvarefter Z. innehade
den nybyggda Södra teatern 1859–73. Somrarna
1867–72 förestod han derjämte Djurgårdsteatern. Hans
ypperligt samspelta kärntrupp af förmågor i den
glada genren (Thegerström, G. Bergström, Lindström,
Warberg, fruarna Ch. Bergström och Anna De Wahl
m. fl.) hade då sin glansperiod med uppförande af
Offenbachs operetter. För afböjande af konkurrens slog
Z. sig hösten 1871 tillsammans med L. Josephson och
E. Wallmark om öfvertagande af Ladugårdslandsteatern
jämte de två af Z. förut innehafda skådebanorna. Men
de bästa sujetterna öfveransträngdes och afgingo,
truppens konstnärliga nivå sjönk, och företagets
ekonomi led deraf. Den 2 Maj 1873 beröfvade Z. sig
lifvet med ett revolverskott, då han för första gången
under sitt direktörskap ej disponerade fulla beloppet
till sujetternas månadsaflöning, hvilken smälek han
var för högdragen att kunna bära. Sterbhusutredningen
visade emellertid ett betydande öfverskott. Såsom
teaterledare var Z. mycket sträng och småaktigt
noggrann om helgden af sitt teaterreglemente, såsom
skådespelare en god kuplettsångare och en för sin
godlynta humor uppburen framställare af karakterstyper
ur folklifvet.

Zetternam, Eugen Jodocus Joseph Diricksens,
flamländsk författare, f. 1826 i Antwerpen, d. 1855,
var yrkesmålare och idkade derbredvid skriftställeri
med sådan framgång, att han vid sin förtidiga bortgång
efterlemnade 38 arbeten på prosaberättelsens, dramats
och konstkritikens områden samt hade vunnit anseende
som en verkligt genialisk berättare för folket. Hans
yppersta arbeten äro de prisbelönta
romanerna Rowna (1845) och Mynheer Luchtervelde
(1848) samt det konstkritiska Verhandeling over de
nederlandsche schilderschool
(1855), hvilket belönades
med pris af Lukasgillet i Antwerpen.

Zetterstedt, Johan Vilhelm, entomolog,
universitetslärare, föddes d. 20 Maj 1785 på
Lärketorp i Mjölby socken, Östergötland. Han blef
1805 student i Lund, åtnjöt der A. J. Retzius’
handledning och vänskap, promoverades 1808 till
filos. doktor och erhöll en docentur i botanik 1810.
Han befordrades 1812 till botanices demonstrator
och (lönlös) adjunkt i naturalhistorien, förestod
professur många år och vände alltmera sin håg
till studiet af insekterna. För samlande af
naturvetenskapligt material gjorde Z. resor till
Öland 1811 och 1817, till Gotland 1819 och 1841,
till de nordligaste lappmarkerna och ända upp till
Nordkap 1821 (han inhöstade då en betydande skörd af
i synnerhet insekter), till mellersta lappmarkerna
1832 och till Jämtland 1840. Han erhöll
1822 professors namn och värdighet, var ord.
akademisekreterare i Lund 1828–36 och utnämndes 1839
till Agardhs efterträdare såsom professor i botanik
och praktisk ekonomi derstädes (sedan han förut
förgäfves täflat med Sven Nilsson om professuren
i naturalhistoria). Såom examinator visade Z. sig
ofta partisk och åsidosatte sitt ämne botaniken.
1853 blef han emeritus. Död i Lund d. 23 Dec. 1874.
Han var från 1831 ledamot af Vetenskapsakademien
och dessutom invald i flere in- och utländska
samfund samt en af de 10 utländske hedersledamöterna
i Entomological society i London. En växtart
och tjugu djurarter äro uppkallade efter honom.
Z:s vidlyftiga korrespondens förvaras i Lunds
universitetsbibliotek. — I Naturhistorisk resa
genom Sveriges och Norriges lappmarker
(2 bd,
1822; belönt med Lundbladska priset af Svenska
akad.) ådagalägger Z. sitt skaplynne såsom nitisk
naturvetenskaplig samlare med mycket medelmåttig
begåfning, naiv och okritisk, men genomträngd af
vinnande välvilja och godmodighet. De många
poetiska utgjutelser, som han deri instrött,
prisades på sin tid som något särdeles vackert.
Hans Resa genom Umeå lappmarker (1833) röjer
samma egenskaper. Sin älsklingsvetenskaps literatur
riktade han med bl. a. Orthoptera Sueciae (1821),
Insecta lapponica (1840) och slutligen det stora
arbete, med hvilket han förvärfvade sig vetenskapligt
rykte bland entomologer, Diptera Scandinaviae
(14 bd, 1842–60), hvilket utgafs med statsanslag
och tillskyndade honom Vet. akad:s stora Linneanska
belöningsmedalj i guld. På gamla dagar lät
han trycka sin diktsamling Poetiska utflygter
(1866). — Z:s brorson, Johan Emanuel Z., botaniker,
född d. 23 April 1828 i Viby församling i Nerike, blef
student i Upsala 1846, filos. doktor 1854, docent i
praktisk ekonomi derst. 1855, företog stipendiatresor
och utnämndes 1863 till lektor i naturalhistoria och
kemi vid högre elementarläroverket i Jönköping. Död
d. 12 Febr. 1880. Han utmärkte sig såsom kännare
af mossorna och har, mestadels i Vetenskapsakademiens
publikationer, afhandlat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfar/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free