Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen / 443-444 (1894) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i skorstenen. Konstruktionen faller sig billig och
är derför ofta använd, men är icke att rekommendera,
emedan bottnen plägar blifva fort utbränd. En form
af panna med yttre eldning, som erhållit mycken
användning och ännu i dag allmänt förekommer, i
synnerhet i Tyskland, Belgien och Frankrike, är den
så kallade kokrörspannan (fig. 2, 3). D är ett slags
förvärmare, i hvilken matarevattnet nedföres genom
röret E. I den mån vattnet afkokas i öfverdelen AB,
ersättes det med vatten från D genom halsröret K. Från
eldstaden, H, stryka förbränningsprodukterna fram
under pannans öfverdel. Vid K tvingas dessa nedåt,
och de omgifva derefter underdelen, tills de vid M
utgå i skorstensfuchsen. — Af skäl, för hvilka i
art. Ångmaskinen närmare redogöres, hafva på senaste
tid mycket höga ångtryck, af 6 till 8 atmosferer,
t. o. m. mera, kommit i bruk, hvilket ställt oerhörda
anspråk på pannornas hållbarhet och tvungit till
användande af mycket grofva materialdimensioner på
hittills vanliga ångpannetyper. Dessa blifva derför
vid så höga tryck både dyrbara och tunga samt i
öfrigt olägliga, hvilket föranledt uppkomsten af
de s. k. rörpannorna, hvilka bestå af ett stort
antal rör eller tuber, hvilkas ändar äro insatta
i vattenbehållare af jernplåt eller ock förenade
med hvarandra inbördes. Rören äro delvis eller
helt och hållet fyllda med vatten, och vid eldens
inverkan på desamma bildas ånga, som uppsamlas uti
på ett eller annat sätt anordnade ångrum. De medgifva
anordnandet af en god vattencirkulation och ställa sig
mycket lätta och effektiva samt innehålla vanligen
mycket mindre vatten än pannor af hittills brukliga
konstruktioner af lika effekt. De äro derjämte mycket
starka och ofarliga. Deras olägenheter äro dels
att de äro svåra att hålla rena, dels att de starka
spänningar, som måste uppkomma vid deras våldsamma
och ofta ojämna upphettning, föranleda läckor vid
rörfästena, som emellanåt

Fig. 4.

gifva anledning till bekymmer under gång. Erfarenheten
har dock efter hand ledt till anordningar, som ganska
väl förebygga dessa olägenheter, så att rörpannorna
numera, särskildt för mycket höga tryck, visa sig
lika pålitliga som pannor af vanliga typer. Fig. 4
visar en sådan af Steinmüllers konstruktion, som på de senaste
åren kommit i ganska allmänt bruk. Bränslet utbredes
på rosten, a, och förbränningsprodukterna stryka
upp emellan de vattenfyllda tuberna, t, t, t,
t, öfver eldstadsbron, b, och derefter ned genom
förbränningskanalen, c, c, ut i skorstenen. Ångan
bildas i tuberna och stiger uppåt genom halsröret f
och samlas i ångrummet, d. Vattnet cirkulerar genom
halsröret g ned till tubernas nedre ändar och ersätter
det vatten, som blifvit afkokadt till ånga; v är
säkerhetsventilen. Det finnes ett stort antal olika
sammanställningar af rörpannor, såsom Bellevilles,
Thornycrofts, Babcox & Wilsons m. fl. En och annan
torde kommit till lika allmänt bruk som Steinmüllers
nyss beskrifna konstruktion. — Pannor med inre eldning
äro sådana, der eldstaden är belägen inuti pannan
och på alla sidor, utom framtill, omgifves af

Fig. 5.

Fig. 6.

vatten. Af dessa finnes ett stort antal olika typer,
bland hvilka cornwall-pannan, lancashire-pannan
och åtskilliga sorter tubpannor äro de vanligast
förekommande. Cornwall-pannan, så benämnd, emedan den
först begagnades till pumpmaskinerna vid grufvorna i
Cornwall, England, är cylindrisk, med ett stort inre
eldstadsrör (fig. 5, 6). Förbränningsprodukterna
stryka från eldstaden fram genom innerröret och
tvingas vid pannans ände ned i rökkanaler under
pannans botten, hvarifrån de vid pannans främre del

Fig. 7.

uppkomma i sidokanalerna och gå genom dem ut
i skorstenen. Om man behöfver stora pannor,
måste innerröret tagas så stort, att det blir
olägligt. Denna omständighet har framkallat den
s. k. lancashire-pannan, som har två inre eldstadsrör
(fig. 7), men eljest är anordnad på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>