Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn bruka kallas armatur. Denna utgöres af: 1)
Säkerhetsventil, hvilken består af en ventil, hvarå
ångtrycket verkar, och som genom belastning utifrån
hindras att öppna sig, förr än trycket inuti pannan
uppnått en viss gräns, afpassad efter hvarje särskild
pannas styrka. Då trycket uppnått denna gräns, öppnar
sig ventilen och utsläpper ånga, så att trycket
aldrig kan öfverstiga hvad pannan med säkerhet anses
kunna bära. 2) Glasrör och profkranar, med hvilka
vattenhöjden i pannan alltid kan utrönas. Vattenhöjden
i glasröret står alltid, till följd af hydrostatiska
lagen, lika högt som vattenytan i pannan, hvilken
derför alltid synes. Profkranarna sitta dels öfver,
dels under pannans medelvattenyta, och då de öppnas,
utkommer antingen ånga eller vatten, hvaraf pannans
för tillfället befintliga vattenyta kan utrönas. Ett
i ögonen fallande märke finnes vanligen, som tydligt
utvisar den gräns, hvarunder pannans vattenyta
under inga omständigheter får tillåtas sjunka. 3)
Manometer (se d. o.) l. tryckmätare, ett instrument,
som alltid utvisar trycket i pannan. 4) Matareventil,
så anordnad, att den öppnar sig för det inpumpade
matarevattnet, men sluter sig, då matningen upphör,
så att pannans vatten icke kan bortrinna genom
matareröret. 5) Utblåsningskran, hvars ändamål nyss
beskrifvits. 6) Pådragningskran, hvarigenom ångan
ledes till maskinen eller afstänges från dit ledande
rörsystem. 7) Man- och muddhål utgöra med tätande
lock försedda öppningar i ångpanneplåten. De hafva
till ändamål dels att göra det möjligt för personer
att inkomma i pannan för rengöring och tillsyn, dels
att medgifva instickande af spett och skrapor för
rengöring. Nu nämnda armatur måste finnas på alla
ångpannor, stora och små. Derjämte finnas vanligen
skumkran, ånghvisselpipa (för signalering), kran
för inspektörens kontrollmanometer m. fl. mindre
väsentliga anordningar.
Då jern eller stål uppvärmes, visar sig vid omkr. 300°
temperatur, att dess hållfasthet börjar blifva
opålitlig och alldeles oberäknelig. Materialet blir
hvad man kallar »blåskört». Om temperaturen af en
ångpanna derför uppnår eller öfverstiger denna gräns,
har det hittills alltid slutat med att den pannan
snart blifvit omöjlig. Någon tid måste naturligtvis
åtgå för värmet att meddela sig genom ångpanneplåten
från elden till vattnet i pannan, hvaraf följer
att eldsidan af plåten alltid måste vara varmare
än vattensidan. Vid 12 atmosferers tryck närmar sig
temperaturen af ångan och vattnet i pannan 200°,
och öfver denna gräns synes man, på metallurgiens
nuvarande ståndpunkt, icke kunna komma, utan att
plåten på eldsidan uppnår blåskörhetstemperaturen och
pannan blir osäker. — Då ett kärl utsättes för tryck
inifrån, sträfvar detsamma att antaga en cirkelformig
genomskärning, emedan cirkeln, som bekant, är
den figur, som med minsta omkrets har största
area. Ångpannor pläga derför göras cylindriska, med
plana gaflar, och de delar, som icke äro cylindriska,
måste förstärkas eller, som det kallas, »stagas»,
eljest skulle pannan af trycket
söndersprängas. Det är af stor vigt, att denna
stagning noggrant och väl utföres, så att ingen
del af pannan kan fjädra eller »flåsa» under tryck,
emedan detta visat sig medföra hastig förstöring af
sådana delar.
En stor mängd olika former och anordningar af
ångpannor finnes och har funnits, beroende
 |
| Fig. 1. Watts panna. |
|
| Fig. 2 |
|
| Fig. 3. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
