Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverproduktion, nationalekon., uppkommer, när mera produceras af en vara, än som erfordras för att tillfredsställa behofvet deraf i samhället eller på verldsmarknaden - Öfverrhenska kretsen, en af de tio kretsarna i det forna Tyska riket - Öfverriggadt. Se Öfvertackladt - Öfverrotmästare, krigsv., kallas sedan äldre tider den soldat, som har sin plats främst i roten af en i sluten ordning uppställd trupp - Öfverrumpling. Se Fästningskrig, sp. 632, och Öfverfall - Öfverränta, ränta, som vid underlåtenhet att på utfäst tid infria en skuld erlägges för den öfverskjutande tiden och stundom beräknas efter högre procent (»straffränta») - Öfverrätt, gemensam benämning å domstolar, som döma i 2:dra instans. Se Domstol och Instans - Öfversachsen (Öfversachsiska kretsen), en af de tio kretsarna i det forna Tyska riket - Öfversegla, sjöv., ränna på, lägga ombord, kollidera med ett annat fartyg - Öfverseglare, sjöv., ett sjökort öfver en eller flere oceaner eller större vattensträckor - Öfver-Selö, socken i Södermanlands län - Öfversilur. Se Silursystemet - Öfverskeppet, skeppsb., öfre delen af fartygsskrofvet - Öfverskjutning, geol., en genom glidning i horisontal riktning försiggången förflyttning af någon del af jordskorpan öfver andra delar af densamma - Öfverskottsränta. Se Indelsningskompanier - Öfverskult och underskult, äldre benämningar på tjenstemän i Göteborg - Öfverskära. Se Kläde - Öfverslag. Se Krigsbrygga - Öfver stag, sjöv. Se Gå öfver stag - Öfver stat säges den ämbets- eller tjensteman vara, som innehar fullmakt eller förordnande å en befattning, men ej uppbär deremot svarande aflöning å gällande stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhället eller på verldsmarknaden, eller
m. a. o. när tillgången är så stor, att önsklig
afsättning möjliggöres endast genom en sådan
nedsättning af priset, att många producenter
icke skörda normal vinst eller t. o. m. lida
förlust. Se vidare Handelskris.
Öfverrhenska kretsen, en af de tio kretsarna i det
forna Tyska riket, bestod af tvänne hufvuddelar
på ömse sidor om Rhen och skilda af Kurrhenska
kretsen. Kretsen omfattade ett stort antal ständer,
af hvilka må nämnas hertigdömet Lothringen,
biskopsstiften Worms, Speier, Basel och Fulda,
furstendömena Simmern, Lautern och Veldenz,
Pfalz-Zweibrücken, Hessen-Kassel, Hessen-Darmstadt och
Hersfeld, grefskapen Sponheim, Salm, Nassau, Waldeck,
Hanau, Solms, Isenburg, Leiningen, Wittgenstein
och Falkenstein samt riksstäderna Worms,
Speier, Frankfurt a. M., Friedberg och Wetzlar. De
kretsutskrifvande direktorerna, d. v. s. de, som
sammankallade kretsens ständer till kretsdagar,
voro biskopen af Worms och kurfursten af Pfalz
(i egenskap af furste af Simmern). Kretsdagar
höllos först i Worms, men sedan början af 18:de
årh. i Frankfurt. Genom westfaliska freden samt genom
fredssluten i Nijmegen, Rijswijk och Baden förlorade
kretsen småningom de v. om Rhen belägna landskapen. I
freden i Lunéville (1801) föll den återstående delen
af de på venstra Rhenstranden belägna områdena
till Frankrike, och återstoden af nederrhenska
l. kurrhenska kretsen slogs till Öfverrhenska kretsen.
Öfverriggadt. Se Öfvertackladt.
Öfverrotmästare, krigsv., kallas sedan äldre tider
den soldat, som har sin plats främst i roten (se
d. o.) af en i sluten ordning uppställd trupp,
d. v. s. första ledets män. Vid svenska infanteriet
utbyttes benämningen i 1871 års reglemente mot »förste
man», hvilken benämning öfriga vapens reglementen
sedan upptagit. C. O. N.
Öfverrumpling. Se Fästningskrig, sp. 632, och
Öfverfall.
Öfverränta, ränta, som vid underlåtenhet att på utfäst
tid infria en skuld erlägges för den öfverskjutande
tiden och stundom beräknas efter högre procent
(»straffränta»).
Öfverrätt, gemensam benämning å domstolar, som döma
i 2:dra instans. Se Domstol och Instans.
Öfversachsen (Öfversachsiska kretsen), en af de tio
kretsarna i det forna Tyska riket, upprättad 1512,
omfattade Kur-Sachsen, Kur-Brandenburg, de sachsiska
furstendömena, Anhalt, Thüringen med Eichsfeld, Vor-
och Hinter-Pommern, grefskapen Schwarzburg m. fl. och
till midten af 16:de årh. de inom detta område
belägna, derefter sekulariserade biskopsstift, med
en sammanlagd areal af omkr. 99,000 qvkm. Ända till
Kur-Sachsens öfvergång till katolicismen tillhörde
samtliga ständerna den evangeliska kyrkan. Kurfursten
af Sachsen var kretsöfverste. Kretsdagarna höllos
först i Leipzig, sedermera äfven i Frankfurt a. O. och
i Jüterbogk. Efter 1683 höllos inga.
Öfversegla, sjöv., ränna på, lägga ombord, kollidera
med ett annat fartyg. Jfr Ombordläggning och
Sjölagen af d. 12 Juni 1891. R. N.
Öfverseglare, sjöv., ett sjökort öfver en eller flere
oceaner eller större vattensträckor. R. N.
Öfver-Selö, socken i Södermanlands lan,
Selebo härad. Areal 5,280 har. 1,271
innev. (1892). Ö. S. utgör ett prebende-pastorat
(för en lektor i Strängnäs), Strengnäs stift,
Domprosteriet.
Öfversilur. Se Silursystemet.
Öfverskeppet, skeppsb., öfre
delen af fartygsskrofvet.
R. N.
Öfverskjutning, geol., en genom glidning i horisontal
riktning försiggången förflyttning af någon del
af jordskorpan öfver andra delar af den samma. En
sådan anses hafva flerestädes i ganska stor skala
egt rum vid bergskedjebildningen, då berglagren,
genom en horisontalt verkande, sammanpressande kraft
sammantrycktes och uppdrefvos till stora veck, af
hvilka några öfverstjelptes och vid fortsatt tryck
tvungos att skjutas fram, i form af täcken, stundom
tusentals meter öfver närliggande, mer eller mindre
orubbade lagerserier. Dervid kunna äldre berglager
komma att blifva lagda ofvanpå yngre och sålunda
åstadkomma svårigheter för geologen vid lagerföljdens
bestämmande. — I Alperna äro sådana öfverskjutningar
af kolossalt omfång tydligt påvisade. Inom Sverige
har man velat tolka vissa lagringsförhållanden på
Dalsland, i Jämtland och Norrland m. fl. st. såsom
beroende af öfverskjutningar. Kristalliniska skiffrar
och gneiser, lika urbergets, ligga der flerestädes
ofvanpå fossilförande siluriska lerskiffrar och
kalkstenar (t. ex. i Åreskutan), men det kan ännu
icke anses vara till fullo utredt huruvida de förra
äro verkligt yngre än de senare, eller de blifvit, på
det sätt ofvan nämnts, från en undre nivå bragta till
sitt nuvarande, i sådant fall sekundära läge. E. E.
Öfverskottsränta. Se Indelningskompanier.
Öfverskult och underskult, äldre benämningar på
tjenstemän i Göteborg, hvilka hade att bringa till
verkställighet domar och utslag, meddelade af stadens
magistrat. Namnen äro förmodligen tagna efter det
tyska ordet schultheiss (fogde) och förekommo i den
af konung Karl XI år 1695 för Göteborg fastställda
stat. Befattningarna, likasom benämningarna, voro
dock äldre och torde leda sitt ursprung ända från
konung Gustaf II Adolfs d. 4 Juni 1621 för staden
utfärdade privilegier och det då inrättade
schöffen-ämbetet, som inom det af nybyggare från alla
Europas land bestående unga samhället egde att döma
jämväl efter kejserliga och nederländska lagar
och i viss mån äfven sjelf exeqvera sina beslut.
A. D. H.
Öfverskära. Se Kläde.
Öfversteg. Se Krigsbrygga.
Öfverstag, sjöv. Se Gå öfver stag.
Öfver stat säges den ämbets- eller tjenstemän
vara, som innehar fullmakt eller förordnande å en
befattning, men ej uppbär deremot svarande aflöning
å gällande stat. Uttrycket användes mest om officer,
i synnerhet sådan, som af särskilda skäl för flere
år eller obestämd tid åtnjuter ledighet från denna
sin befattning, hvaremot den, som nämnts till lägsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
