Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögonsjukdomar äro af mycket olika art och betydelse - Ögonspegel, oftalmoskop, ett instrument för hvilket verlden har att tacka Helmholtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godt som maktlös, kan förekommas endast genom
uttagning af det skadade ögat. Det gäller både för
patienten och läkaren såsom en oafvislig pligt,
att denna operation utan uppskof blir verkställd
med hvarje öga, som är blindt och innebär fara för
sympatisk oftalmi. Har återigen det skadade ögat en
användbar synförmåga, eller kan det genom operation
erhålla en sådan, gestaltar sig saken annorlunda,
och det förfarande, som bör följas, beror på
fallets särskilda omständigheter. — Vid behandling
af irit och iridocyklit spelar allmänbehandlingen,
uti hvilken en kraftig användning af qvicksilfver
ofta med fördel kan ingå, äfven när syfilis ej är
orsak till sjukdomen, en stor rol. I den lokala
behandlingen är atropinet vigtigast. Utom att det
genom utvidgning af pupillen och sammandragning
af regnbågshinnans kärl direkt inverkar på sjelfva
sjukdomen, är det af stor betydelse för de följder
i optiskt hänseende, som sjukdomen lemnar efter sig:
rester efter periferiskt belägna synechier och beslag
på linskapseln inverka aldrig tillnärmelsevis så
menligt på synförmågan, som om de äro belägna nära
centrum. Atropinet användes till indrypning uti 1
proc. lösning. Dessutom fordrar sjukdomen hvila,
skydd för ljuset medelst förband eller i mörkt rum
och tjenlig diet. En fördelaktig verkan har vanligen
den våta värmen i form af baddningar med ungefär 40°
varmt vatten.
De sjukliga förändringar, för hvilka linsen
är säte, benämnas med ett gemensamt namn starr
(cataracta). Dessa äro af olika art, allt efter
som förändringen är primär i linsen eller sekundärt
uppkommer efter en annan ögonsjukdom. I det senare
fallet spelar vanligen den primära ögonsjukdomen
hufvudrollen, så att starrbildningen ofta endast
utgör en länk i den kedja af förändringar, genom
hvilka synförmågan nedsättes eller går förlorad. De
primära starrarna åter kunna vara medfödda eller
förvärfvade, partiella eller totala. Den vanligast
förekommande formen är förvärfvad och inställer sig
i allmänhet först i ålderdomen. De olika sjukdomar,
som i folkspråket benämnas starr, äro grå starr
(se Starr), svart starr (se Amauros) och grön starr
(se Glaukom).
I ögonbottnen upptäckas med ögonspegelns tillhjelp
sjukliga förändringar såväl af näthinnan och
åderhinnan som af synnerven. I näthinnan uppträder
vid vissa njursjukdomar en inflammation (retinitis
albuminurica), hvilken för patienten uppenbarar
sig genom nedsättning af synförmågan, något, som
stundom är det första tecknet patienten erfar af sin
njursjukdom. Denna näthinneinflammation är till sitt
förlopp beroende af njurlidandet och kan, om detta
hejdas eller läkes, gå fullständigt tillbaka, utan
att efterlemna något men för synen. Andra former af
inflammation uti näthinnan (retinitis) uppträda vid
vissa allmänlidanden, såsom syfilis, sockersjuka,
leukemi. En särskild näthinnesjukdom, retinitis,
eller, rättare, degeneratio retinae pigmentosa,
uppträder i barndomen, i många fall ärftlig, ofta
orsakad af slägtskap hos föräldrarna. Den börjar med
»nattblindhet», d. v. s. oproportionerlig nedsättning
af synförmågan vid sjunkande belysning, och den
för trots all behandling till blindhet. Dessutom
kunna blödningar i näthinnan inställa sig vid
sådana sjukdomar, som orsaka minskad hållbarhet
hos blodkärlen. En blodpropp kan af blodströmmen
föras in uti näthinnepulsådern eller uppkommer uti
blodådern af liknande orsaker som å andra ställen i
kroppen. Slutligen kan genom sjukliga förändringar
inuti ögat en näthinneaflossning (amotio retinae),
en aflyftning af näthinnan från åderhinnan,
uppkomma, oftast såsom följdsjukdom vid höggradig
närsynthet. Denna senare åtföljes ännu oftare af en
inflammation uti åderhinnan (chorioiditis) i vissa,
bestämda former. Andra former af sådan inflammation
uppträda, orsakade af allmänlidanden, och i många
fall äfven utan att orsaken kan påvisas. Till den
sjukdom, som angriper både näthinnan och åderhinnan,
chorioretinitis, är emellertid syfilis den
vanligaste orsaken. Gemensamt för dessa sjukdomar
äfvensom för synnervens sjukdomar är att de i
allmänhet förlöpa utan yttre retningssymtom,
såsom värk, rodnad, ljusskygghet o. s. v.,
samt att de yttra sig endast i förändringar
af ögats synförmåga i dess olika funktioner,
synskärpa, synfält, ljussinne, färgsinne. Af
synnervssjukdomarna är atrofien (atrophia nervi
optici) en kroniskt fortlöpande, vanligen med
fullständig blindhet slutande sjukdom, som kan
uppkomma utan påvisbar orsak, men äfven orsakas
af andra sjukdomar, framförallt ryggmärgstvinsot
och syfilis. Inflammation af synnerven (neuritis
l. neuroretinitis optica, i vissa former äfven
kallad staspapill) kan utgöra en fortsättning af en
hjernhinneinflammation, men äfven utan förmedling af
denna länk förorsakas af ett hjernlidande, vanligen
en svulst. I de många fall, der den förekommer,
utan att andra tecken på sådant kunna påvisas, är
återigen syfilis den vanligaste orsaken. Slutligen
förekomma förändringar uti synnerven, hvilka
ej kunna med ögonspegeln påvisas, emedan deras
säte är bakom bulben. Hit hör bl. a. tobaks- och
alkoholamblyopien, en särskild sjukdomsform, ofta
förbunden med stark nedsättning af synförmågan,
förorsakad af omåttligt bruk af tobak och sprit;
vanligen botlig i tidigare, obotlig i mera avancerade
stadier. Vid behandlingen af alla dessa sjukdomar
i bakre delen af ögat spelar allmänbehandlingen en
väsentlig rol. De medel, som vanligen användas för
att inverka på sjelfva ögonsjukdomen, äro, utom
mörkt rum vid akuta inflammationer, förnämligast
qvicksilfver, jodkalium, stryknin och pilokarpin. —
Om anomalierna af ögats refraktion ochackom-modation
(långsynthet och närsynthet) se Ackommodation 2,
Hypermetropi och Myopi. Angående sjukdomar i ögats
rörelseapparat se Skelögdhet. — Till sist må nämnas,
att synförmågan äfven kan lida af sjukdomar i
ögonhålan, svulstbildning, benhinneinflammation
o. s. v., samt att rubbningar af densamma ofta
äro symtom af hjernsjukdomar. — Jfr Ögondietetik.
G–d.
Ögonspegel, oftalmoskop (af Grek. ofthalmos,
öga, och skopein, betrakta), ett instrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
