Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arroba - Arrogans - Arrogation - Arrom de Ayala, Cecilia. Se Caballero - Arrondera - Arronder-maskin - Arrondissemang - Arrondissemangs-val. Se Listval - Arrondissement. Se Arrondissemang - Arrondissement maritime - Arrosement - Arrow-mjöl - Arrow-rot - Arrowsmith, Aaron - Arrowsmith, John - Arrow-stärkelse - Ars - Arsa - Arsaces. Se Arsaciderna - Arsaciderna - Arsakes. Se Arsaciderna - Arsakiderna. Se Arsaciderna - Arsamas - Arsenal - Arsenal-teatern. Se Stockholmsteatrar - Arseniat - Arsenicum - Arsenik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arroba (sp. och port.). 1. Förr handelsvikt i
Spanien, Portugal och dessa länders amerikanska
besittningar, i Spanien = 25 libras, = ¼ quintal (sp.
centner) = 11,5 kg., i Portugal däremot = 32 libras
l. arrateis = ¼ quintal (port. centner) = 14,7 kg.
– 2. Förr spanskt våtvarumått, såsom vinmått
= 16,137 l. (arroba mayor), såsom oljemått = 12,56
l. (a. menor).
Arrogans (fr. arrogance, lat. arrogantia), trots,
förmätenhet, öfvermod. – Adj. Arrogant.
Arrogation (lat. arrogatio), hos romarna den
handling, genom hvilken en myndig person upptogs i
barns ställe. Jfr Adoption.
Arrom de Ayala, Cecilia. Se Caballero.
Arrondera [aråŋdēra], fr. arrondir, afrunda;
målark., gifva figurerna naturlig rundning och
fyllighet. – Arrondera sig, utvidga sitt område,
sina besittningar.
Arronder-maskin, ”afrundningsmaskin”, en
särskildt vid urtillverkning använd apparat för
afrundning af tänderna i kugghjul.
Arrondissemang (fr. arrondissement), eg.
rundning, afrundad del (af ett helt); i Frankrike
benämning på underafdelningarna och distrikten i
departementen och på kvarteren i Paris.
Arrondissemangs-val. Se Listval.
Arrondissement. Se Arrondissemang.
Arrondissement maritime [arådismã’ mariti’m],
fr., fördelningsområde för det franska kustförsvaret.
Se Frankrike.
Arrosement [aråsmã’], fr. (egentl. vattning),
finansv., tilläggsinbetalning för att betrygga värdet
af en föregående inbetalning, t. ex. å aktier, när
grundkapitalet är otillräckligt, och å statsobligationer.
Arrow-mjöl, pulvriserad arrow-stärkelse (se d. o.).
Arrow-rot (eng. arrow-root). Se
Arrow-stärkelse.
Arrowsmith [ä’rosmith]. 1. Aaron A., engelsk
geograf, f. 1750, d. 1823, var urspr. uppfostrad till
landtbrukare, men egnade sig åt geografi och
matematik samt fick 1770 plats hos en kartograf i London.
Han publicerade sedan på eget förlag utmärkta
kartor, bland dem en världskarta (Mercators projektion,
1790), som nu är mycket sällsynt, en karta öfver
Skottland (1807) och en öfver södra Indien (1822).
– 2. John A., den förres brorson, engelsk
kartograf, f. 1790, d. 1873, biträdde först sin farbroder
(1810–23), upprättade därefter eget förlag och blef
slutligen ledare för den förres kartografiska institut.
Berömda äro hans London atlas of universal
geography (1834–37) och hans skolkartor. Han var
en bland stiftarna af ”Royal geographical society”
1830 och erhöll 1862 dess guldmedalj.
Arrow-stärkelse (eng. arrow [ä’ro], pil,
kastspjut), farm., erhålles af Maranta arundinacea L. och
M. indica Tuss. Den förra tillhör Västindien, den
senare Ostindien (jfr Maranta). Den förra artens
långa, hvita rotstockar krossades och användes af
indianerna på Västindiens öar såsom botemedel å
sår af giftiga pilar, hvaraf det engelska namnet
arrow-root, pil-rot. Arrow-stärkelsen var förr,
då den ansågs alldeles särskildt närande – bl. a.
vid uppfödande af späda barn –, officinell, men
har numera kommit ur bruk och äfven strukits ur
farmakopén.
C. G. S.
Ars (lat., plur. artes), konst. – Ars amandi,
konsten att älska. – Ars angelica (äfven Ars
spirituum), änglakonst (andekonst), d. v. s. magi.
– Ars longa, vita brevis, konsten är lång, lifvet kort
(citat från Hippokrates). – Ars moriendi, konsten
att dö (jfr Gerson). – Ars poetica, diktkonsten
(jfr Horatius). – Artes liberales, de fria
konsterna. Jfr Artium.
Arsa, en hos kalmuckerna vanlig rusdryck, som
beredes af sur stomjölk.
Arsaces. Se Arsaciderna.
Arsaciderna (Arsakiderna), benämning på
konungarna i det partiska riket, som 256 f. Kr.
grundades af Arsaces (Arsakes) I, hvilken
befriade landskapet Partien från seleukidernas välde
och gjorde Hekatompylos till hufvudstad för sitt nya
rike. 29 konungar, alla med namnet Arsaces,
regerade efter hvarandra, tills riket störtades af
sasaniderna. Arsaces II Tiridates (253–
216 f. Kr.) befäste sin makt genom en seger (238)
öfver konung Seleukos i Syrien. Arsaces VI
Mithridates I (144–136 f. Kr.) lade alla
länderna mellan Eufrat och Indus under sitt välde och
gjorde det partiska riket till en stormakt. Arsaces
IX Mithridates II (d. 87 f. Kr.), med
tillnamnet den store, kufvade slutligen nomadfolken i det
inre af Asien; men från hans tid kom det partiska
riket i omedelbar beröring med romarna. Arsaces
XIV Orodes I förde mot dessa ett krig, under
hvilket triumvirn Crassus stupade vid Carrhæ (53
f. Kr.). Arsaces XXV Chosroes I förlorade
Mesopotamien och Assyrien till kejsar Trajanus, men
återfick dem af Hadrianus. Arsaces XXIX
Artabanos IV, den siste af ätten, blef 226
e. Kr. störtad af Ardasjir, sasanidernas stamfader,
hvilken i det partiska rikets ställe upprättade det
ny-persiska. – I Armenien regerade, med åtskilliga
afbrott, en sidogren af arsaciderna från midten af
2:a årh. f. Kr. till 428 e. Kr. Se vidare
Partien.
(H. Sgn.)
Arsakes. Se Arsaciderna.
Arsakiderna. Se Arsaciderna.
Arsamas, stad i ryska guvern. Nisjnij-Novgorod,
vid Arsja-flodens mynning i Tesja. Omkr. 12,000
inv. Många kyrkor och kloster. Betydande läder- och
skoindustri.
Arsenal (fr., af arab. dar cina’a, slöjdhus,
verkstad, däraf mlat. arsena, it. darsena, tyghus för
flottan), krigsv., tyghus, större förvaringsställe för
krigsförnödenheter af alla slag; äfven dockor för
nybyggnad och reparation af fartyg. Någon gång
betecknar det (särskildt i Sverige) förvaringsplatsen
för segertecken, rustningar, vapen m. m.
Arsenal-teatern. Se Stockholms teatrar.
Arseniat, arseniksyrans salt. Se Arsenik.
Arsenicum (lat.), arsenik. – A. album, hvit
arsenik, arseniksyrlighet. – A. chloratum, arsenik-klorid.
– A. flavum, auripigment. – A. rubrum,
realgar.
Arsenik (grek. arsenikon, af arsen, manlig, eller
ock möjl. förvrängning af syr. och pers. zarnik,
gul svafvelarsenik l. auripigment, af pers. zar, guld),
kem., är ett i naturen tämligen allmänt utbredt
grundämne. Arsenikföreningar hafva länge varit
kända. Den gula svafvelarseniken omnämnes af
Aristoteles under namnet ”sandaracha”. Den hvita
arseniken, eller arseniksyrligheten, beskrefs redan i
8:e årh. af Geber. Arsenikmetallen synes hafva
blifvit framställd af Albertus Magnus i 13:e årh.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
