- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
13-14

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brasilien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

<table> <td>Espirito Santo <td r> 44,839 <td r> 135,997 <td r>3 <td>Goyaz <td r> 747,311 <td r> 227,572 <td r>0,3 <td>Maranhão <td r> 459,884 <td r> 430,854 <td r>0,9 <td>Matto Grosso <td r>1,379,651 <td r> 92,827 <td r>0,07 <td>Minas Gerães <td r> 574,855 <td r> 3,184,099 <td r>5 <td>Parà <td r>1,149,712 <td r> 328,455 <td r>0,3 <td>Parahyba <td r> 74,731 <td r> 457,232 <td r>6 <td>Paraná <td r> 221,319 <td r> 249,491 <td r>1 <td>Pernambuco <td r> 128,395 <td r> 1,030,224 <td r>8 <td>Piauhy <td r> 301,797 <td r> 267,609 <td r>0,9 <td>Rio de Janeiro <td r> 68,982 <td r> 876,884 <td r>13 <td>Rio Grande do Norte <td r> 57,485 <td r> 268,273 <td r>4 <td>Rio Grande do Sul <td r> 236,553 <td r> 897,455 <td r>4 <td>São Paulo <td r> 290,876 <td r> 1,384,753 <td r>4 <td>S:ta Catharina <td r> 74,156 <td r> 283,769 <td r>4 <td>Sergipe <td r> 39,090 <td r> 310,926 <td r>8 <td>Acre-området <td r> 191,000 <td r> 70,000 (omkr.) <td r>0,3 <td> <td r>8,528,218 <td r>14,400,000 (omkr.) <td r>1,7 </table> Af befolkningen uppgåfvos 37,7 proc. vara hvita, 37,9 proc. mestiser, 19,5 proc. negrer och mulatter, 3,9 proc. indianer samt 1 proc. andra. Dock är säkerligen de hvites antal betydligt öfverdrifvet; de härstamma mest från Madeira och Azorerna, på senare tider ha också många italienare invandrat. Hufvuddelen af befolkningen utgöres af blandningar mellan hvita, svarta och indianer, och antalet rent hvita är jämförelsevis ringa. Man kallar afkomlingar af hvita och negrer mulatter samt af indianer och hvita eller negrer mestiser (mestico); kreoler kallas i B. inom landet födda negrer; afkomlingar af negrer eller indianer och blandraser heta caribocos, cafuzos eller caboclos. -- Urinfödingarna, indianerna, äro delade på flera stammar, af hvilka de viktigaste äro tupi, som bo dels i trakten af Rio de Janeiro, dels under namnet guarani mellan Paraguay och Paraná, flera karibstammar, bl. a. bakairi, samt gesstammarna, af hvilka de mest kända äro botokuderna. I allmänhet stå B:s indianer lågt. (Se vidare Indianer.) -- B:s språk är portugisiskan. Till B. har under 1800-talet en stark immigration från Europa egt rum. I de sydligaste delarna ha sedan 1818 så många tyskar slagit sig ned, att de kunnat bilda egna kolonier och nu intaga en härskande ställning, allra mest i Rio Grande do Sul. Man anslår deras antal till 250,000, däraf de flesta i Rio Grande do Sul. Emellertid hafva än fler italienare och portugiser invandrat, så att de förres antal nu anslås till 1,5 mill., de senares till 1 mill. Af andra folk märkas 100,000 spanjorer och 80,000 polacker. Immigrationen steg 1875--84 till 228,400 pers., 1885--93 till 782,540, 1894--98 till 541,930. Dock hafva också många åter lämnat landet med grusade förhoppningar, delvis därför att regeringen icke infriat de löften, hvarmed dess agenter lockat europeerna att ditflytta. I regel söka dock de olika staterna att genom upplåtande af jord till billigt pris draga till sig invandrare för att ersätta den genom slafveriets fullständiga upphäfvande (1888) förlorade arbetskraften. Den förhärskande religionen är den romersk-katolska, dock ha enligt författningen alla konfessioner samma rätt till statens skydd. 14,18 mill. af invånarna äro således katoliker, 143,743 protestanter; öfriga bekännelser äro representerade blott genom några få tusental. Den romerska kyrkan består af ärkebiskopsstiftet Bahia, hvars chef kallas B:s metropolit och primas, samt 11 biskopsstift. Kloster få sedan 1855 icke mer mottaga noviser; republiken har sedan afskaffat alla ordnar. Folkbildningen står lågt, dock har den gjort vissa framsteg under senaste tiden. Undervisningen i primärskolorna är fri och obligatorisk, ehuru det sistnämnda stadgandet är nästan illusoriskt i följd af brist på lärare, skolor och vägar. Antalet offentliga skolor är 7,500 med 300,000 lärjungar. I hvarje större stad skall finnas ett lyceum, hvars lärare skola hafva aflagt examen i kollegiet i Rio de Janeiro eller i ett seminarium (escola normal). Af högre läroanstalter finnas juridiska fakulteter i Pernambuco och São Paulo, medicinska i Rio de Janeiro och Bahia, en polyteknisk skola i Rio de Janeiro, en bergsskola i Ouro Preto, högre handelsskola i Rio de Janeiro, skollärarseminarier, yrkesskolor, marinskola, flera krigsskolor, åkerbruksskolor, ett konservatorium i Rio de Janeiro m. fl. På denna ort finnas äfven ett astronomiskt observatorium, nationalmuseum, nationalbibliotek m. fl. vetenskapliga eller konstanstalter. 11 teologiska fakulteter finnas. 460 tidningar och tidskrifter lära förekomma. Materiell kultur. Åkerbruket är den viktigaste inkomstkällan. Den förnämsta af dess produkter är kaffe, hvaraf B. lämnar öfver hälften (omkr. 70 proc.) af hela jordens afkastning. År 1901 skördades 885,6 mill. kg. Staten São Paulo producerar mer kaffe än hela det öfriga B. Tekulturen har icke vunnit någon nämnvärd utsträckning, emedan brasilianerna föredraga paraguay-te. Andra åkerbruksprodukter äro kakao, maniok, jordnötter, bönor, bananer, majs och ris samt i södern de vanliga spannmålsslagen, hvaraf dock ej fås tillräckligt till landets eget behof. Boskapsskötseln drifves mest på de inre högslätterna; den afser hufvudsakligen hästar och nötkreatur, däremot blott i mindre grad får och svin. -- Ur de vidsträckta skogarna fås många dyrbara träslag; dessutom kautsjuk af seringueira, herva-maté ("paraguay-te") af Ilex paraguayensis, paranötter, ipecacuanha, sassaparill, kopaiva-balsam, ricinuskärnor samt många andra droger och färgämnen. -- Rikedomen på mineral är så stor, att dessa fordom intogo första platsen af landets produkter; numera spela de en mycket underordnad roll. Hufvudorten för guldproduktionen är Minas Gerães, där (vid Ouro Preto) flera engelska bolag bearbeta fyndigheterna. Hela guldproduktionen för åren 1691--1875 skattas af Soetbeer till något öfver 1 mill. kg.; sedan dess har den sjunkit och utgjorde 1898--1902 i medeltal 3,729 kg. per år. Utbytet af andra metaller är obetydligt, äfven af järn, ehuru det förekommer i mäktiga lager. Stenkol har man funnit i Santa Catharina och Rio Grande do Sul. Af ädla stenar finnas safirer, rubiner, topaser, beryller, turmaliner, granater och diamanter. Rikast på diamanter äro distriktet Diamantina i Minas Gerães längs Serra do Espinhaço och i Bahia Serra do Sincora och Serra Assurua, medan i Goyaz, Paraná och São Paulo diamanter träffas endast enstaka. Genom de rika diamantfynden i Syd-Afrika hafva såväl värdet som produktionen fallit. 1891 utgjorde utförseln endast 80,000 karat. -- Industrien är, trots höjda skyddstullar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 3 13:04:30 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free