- Brassa lefvande, brassa rårna så, att vinden kommer att blåsa ungefär långs med dem, på det vinden må gå ur seglet. - Brassa och toppa, kommandoord, som användes till ankars och angifver, att samtliga rår skola läggas noga vinkelrätt mot fartygets långskeppsplan. - Brassa på stång. Se Bi. Jfr Brass. R. N. (H. W-l.) Brasse [brass], fr. ("famn"), ett föråldradt franskt längdmått (för afstånd till sjöss), = 1,62 m. = 1/120 kabellängd. Brasserie [brasri], fr., bryggeri; ölstuga. Brasseur [brasor], fr., bryggare, värdshusvärd. Brasseur de Bourbourg [brasor da borbör], Charles Étienne, fransk etnograf, f. 1814, d. 1874, begaf sig 1845 till Nord-Amerika, tjänstgjorde som lärare vid prästseminariet i Quebec och som predikant vid franska legationen i Mexico samt var sedan pastor i Guatemala. 1864 begaf han sig med detta års franska expedition ånyo till Mexico. B. utgaf Histoire des nations civilisées du Mexique et de l'Amérique cenlrale avant Christophe Colomb (1857-59), Monuments anciens du Mexique etc. (1864-66) m. fl. historiska och filologiska arbeten samt, anonymt eller under pseudonymen Étienne Charles de Ravensberg, åtskilliga historiska romaner och noveller. Brassey [brä'si], engelsk släkt. 1. Thomas B., ingenjör och entreprenör, f. 1805, d. 1870, bekant särskildt genom sina omfattande järnvägsanläggningar i alla delar af världen (äfven i Sverige, Norge och Danmark), under hvilka han vann en rik praktisk erfarenhet rörande arbetarfrågan, speciellt om förhållandet mellan arbetets lön och dess effektivitet. Själf fick han ej tillfälle att bearbeta det rikhaltiga materialet, men det begagnades af hans son. 2. Thomas B., lord, den föregåendes son, ekonomisk författare och politiker, f. 1836, invaldes af det liberala partiet 1865 i underhuset, där han hade säte till 1886 och betraktades såsom auktoritet i järnvägs- och sjöfartsfrågor. Tillsammans med sin hustru (se nedan) företog han på lustjakten "Sunbeam" färder till Medelhafvet, Nord-Amerika och (1876) omkring jorden. Då Gladstone 1880 bildade sin ministär, blef B. amiralitetslord, och 1884 vardt han sekreterare i amiralitetet. Vid Gladstones afgång 1886 upphöjdes B. till peer. 1895-1900 var han guvernör i australiska kolonien Victoria. På grundvalen af sin faders anteckningar utgaf B. en rad skrifter i arbetarfrågan, bland hvilka den mest bekanta och oftast citerade är Work and wages (1872). Senare följde Lectures on the labour question (1878), Foreign work and english wages (1879) och Papers and adresses (5 bd i olika frågor 1894). Äfven inom sjöväsendet har han framträdt såsom författare. Hans hufvudarbete på detta område är The british navy, its strength and resources (5 bd, 1882-89). Sedan 1886 utger han "The naval annual", där särskildt hans afhandling i 1891 års årgång om krigsmarinens framtidsutsikter (Future policy of warship building) väckte mycket uppseende. 3. Annie B., den föregåendes hustru, f. 1840, gift 1860, d. 1887, vann rykte genom reseskildringar, som fått mycket stor spridning: A voyage in the Sunbeam (1878; "En sjöfärd omkring jorden", 1881), Sunshine and storm in the East (1879), Tahiti (1882) och In the trades, the tropics and the roaring forties (1884; "En sjöresa i tropikerna", 1885). Skildringen af hennes sista resa, under hvilken hon dog på sydöstra kusten af Kaplandet, utgafs af Broome: The last voyage to India and Australia in the Sunbeam (1889). (G. Stg.)

Brassica campestris. 1. Stjälkens midt.
2. Stjälkens topp.   3. Skida.</img>

Brassica L., Kålsläktet, bot., växtsläkte
af fam. Cruciferæ. I ekonomiskt hänseende är
B. viktigast af denna familjs släkten, och det är
särskildt af intresse för den stora benägenhet att
variera, som åtskilliga arter visa. Från sina närmaste
samsläktingar skiljas kålväxterna därpå att hvartdera
af skidans fruktblad har endast en mera starkt
framträdande nerv, som sträcker sig längs efter
bladets midt, att det vid fruktmognaden kvarsittande
stiftets längd är flera gånger större än skidans
tjocklek och att fröna i hvartdera af skidans rum
äro skenbart ordnade i en rad. - Släktet omfattar
omkr. 30 arter, af hvilka tvenne förekomma vilda
i Skandinavien, näml. den öfver hela landet på
åkrar allmänna åkerkålen (B. campestris L.) och
kålrapsen eller rapsatkålen (B. Napus L.), som nästan
uteslutande tillhör Sveriges sydöstra kusttrakter. -
I vårt land liksom i det öfriga Europa odlas allmänt
en stor mängd varieteter af tre arter: den redan af
forntidens greker och romare i många af arter kända,
nu i alla världsdelar odlade kålen