Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Brassica, Kålsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(B. oleracea L.), hvars vilda stamform förekommer
på Englands och Frankrikes kuster, vidare den förut
nämnda kålrapsen samt rofrapsen eller
rofväxten (B. Rapa L.), som antagligen är
kulturform af den vanliga åkerkålen. De båda
förstnämnda hafva bladen glatta och blommorna ordnade
i typiskt utbildad klase; den senare däremot
har bladen sträfhåriga och blommorna i kvast.
 |
Odlad kål (Brassica oleracea).
1. Jätte- l. kokål. 2. Kruskål (blåkål). 3. Erfurtkål.
4. Holländsk kål. 5. Braunschweigkål (de tre sistnämnda
olika varieteter af hufvudkål). 6. Virsing l. savojkål.
7. Brysselkål. 8. Blomkål. |
De omkring 60 i Europa odlade kålvarieteterna
låta lämpligen indela sig i 5 grupper: kålrabbi-,
blomkål-, bladkål-, virsing- och hufvudkål-gruppen.
─ De till gruppen kålrabbi (B. oleracea gongyloides
L.) hörande varieteterna hafva i olikhet med
de öfriga en kort stam, hvars
ofvan jord varande, bladbärande
del under sin utveckling antager
en köttig konsistens och klotrund
form. Dessa uppsvällda stamdelar,
hvilka hos somliga varieteter
utbildas tidigare, hos andra
senare samt äro af olika färg (hvita, blå
eller blåvioletta) och af växlande (vanligen af
ungefär en knuten hands) storlek, utgöra ett
värderadt födoämne. ─ Blomkålgruppen
(B. oleracea botryoides L.) omfattar sådana kålformer,
hvilkas redan under växtens första vegetationsperiod
anlagda blomställning har tjocka, köttiga
axlar (blomskaft). Det är dessa outvecklade, monströst
utbildade blomställningar, som allmänt användas
under namn af blomkål. Bland de många
till denna grupp hörande varieteterna ─ som skiljas
genom karaktärer, hämtade från växtens storlek,
bladens beskaffenhet, blomställningens form o. s. v.
─ må nämnas sparriskål- eller broccoli-varieteterna,
hvilka hafva glesare, mindre sammanträngd
blomställning än de andra. ─ De öfriga kålvarieteterna
odlas för bladens skull och äro i människans
hushållning af stor betydelse, såsom utgörande
en vanlig människoföda och ett godt, ymnigt
gifvande boskapsfoder. De bland dessa, som bilda
gruppen bladkål (B. oleracea acephala D. C.),
utmärka sig från de öfriga därigenom, att bladen
äro plana, upp- eller utstående, bildande en öppen
rosett, och icke sammanslutna till s. k. kålhufvud.
Somliga bladkålsformer, t. ex. jätte- l.
kokålen, hafva ogrenade, släta blad, andra åter
greniga, veckade eller krusiga af än grön (grönkål),
än mörkröd eller i violett eller blått gående
färg (brun- eller blåkål). Brokbladiga
bladkålssorter odlas ofta
som prydnadsväxter.
Till denna
grupp hänföras också
B. oleracea gemmifera,
hvars stam
utvecklar en stor
mängd till små kålhufvud sig utbildande sidoknoppar,
hvilka utgöra den för sin egendomliga, fina smak
kända rosen- eller bryssel-kålen.
Virsing-varieteterna, äfven kallade savojkål
(B. oleracea bullata D. C., B. oleracea sabauda
L.), hafva, liksom de till gruppen hufvudkål
(B. oleracea capitata L.) hörande varieteterna,
stammens mellanleder outvecklade, bladen
kupiga och så anordnade samt af sådan inbördes
storlek, att hvarje relativt öfre (inre) blad fullständigt
eller nästan fullständigt täckes af de närmast
nedanför (utanför) sittande bladen, d. v. s. utbilda
s. k. kålhufvud. Olikheten mellan dessa
varietetsgrupper ligger däri, att de förra hafva ojämna,
gropiga blad och lösa hufvud, de senare jämna, släta
blad och täta, fasta hufvud. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 3 13:04:30 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0031.html
