hustru å Nya teatern. 1877-84 tillbragte hon för sin brutna hälsas skull flera vintrar uti Italien och hämtade där stoff till novellsamlingarna Studier efter naturen. Teckningar från Italien (1883) och Nya teckningar från Italien (s. å.), mestadels kärlekshistorier ur italienska medelklassens lif, i hvilka sydlänningarnas starka och osammansatta lidelser tecknas med klara konturer. 1892-93 besökte hon Chicago och skref från därvarande världsutställning korrespondenser till "Sydsvenska dagbladet". Hon har vidare utgifvit I den tiden (sagor, 1898) och romanen I unga dagar (1900). BraunersköJd, Lars (jfr släkten Braun), broder till Joh. Brauner, läkare, f. 1657 i Näfva, Fagerhults socken, Kalmar län, promoverades 1689 i Utrecht till medicine doktor och utnämndes 1690 till läkare vid flottan, men utbytte 1692 denna plats mot ett lektorat i Kalmar. 1693 utnämndes han till medicine professor i Åbo och 1698 i Dorpat. 1703, under kriget med Ryssland, anställdes han som fältläkare i Kurland, men återvände 1705 till universitetet, hvilket 1699 flyttats till Pernau. 1710 begaf han sig åter till Sverige, erhöll 1719 fullmakt såsom amiralitetsläkare i Karlskrona, med titel af arkiater, och adlades s. å. Död 1730 i Kalmar. - B. har ett namn såsom en af de mera framstående personligheterna i Sveriges äldre läkarhistoria. Braunfels, stad och luftkurort i preussiska regeringsområdet Koblenz, 285 m. ö. h. 1,484 inv. (1900). Hufvudort i furstarnas af Solms-Braunfels f. d. furstendöme. Staden eger ett väl bibehållet slott med värdefulla konstsamlingar. Braunit, miner. Se Manganmalmer. Brauns, Julius, tysk uppfinnare af ett stenografiskt system, f. 1857 i Ludwigslust, sedan 1881 öfverlärare i Hamburg, anställde undersökningar om de olika ljudgruppernas frekvens och den olika tid, som skrifvandet af disponibla tecken tager, samt byggde på rönen ett nytt stenografiskt system, som han framställde 1888 och förbättrade i sitt arbete Lehrbuch der stenographie (1893; 2:a uppl. 1896), följdt af Lehrbuch der redeschnellschrift (1897) m. m. Vokalerna betecknar B. mestadels blott genom raka uppstreck, och Gabelsbergers fria satsförkortning ersätter han med enbart symbolisk beteckning af slutljudskonsonanterna. B:s system är icke mycket spridt. Till svenska är det öfverflyttadt af hans i Sverige bosatte broder Vilhelm B. Jfr Stenografi. Braunsberg, stad i preussiska regeringsområdet Königsberg, vid den segelbara floden Passarge. 12,497 inv. (1900), däraf 3,935 protestanter. Betydlig industri och handel. B. har ett katolskt gymnasium och skollärarseminarium samt katolsk akademi (Lyceum hosianum), bestående af en teologisk och en filosofisk fakultet, med omkr. 40 studerande, ur hvilkas krets stiftet Ermelands prästerskap rekryteras. Den bekante kardinalbiskopen Stanislaus Hosius stiftade 1568 en katolsk prästbildningsanstalt, hvars verksamhet var beräknad på att uppfostra unga män till Nordens återvinning för katolicismen. Anstalten, till hvilken Johan III:s gemål Katarina Jagellonica testamenterade 10,000 dlr, men hvars verksamhet Gustaf II Adolf afbröt, då han 1626 eröfrade staden, och hvars bibliotek (1,353 arbeten) han skickade till Uppsala, indrogs i början af 19:e årh., men återställdes 1818 under namnet Lyceum hosianum. B., som grundlades 1255, har ett slott från tiden omkr. 1240. Det var 1626-35 svensk besittning, belägrades 1627 af polackerna, hvilkas försök att med borgerskapets hjälp öfverrumpla staden omintetgjordes af kommendanten, Anders Hästehufvud. I febr. 1659 intogs B. ånyo af svenskarna. Braunschweig (Brunsvig). 1. Hertigdöme i norra Tyskland, omgifves nästan helt och hållet af preussiska provinser: i n. och s. gränsar det till Hannover, i ö. till Sachsen och i v. till Westfalen, hvarjämte det i s. ö. stöter till Anhalt och i v. till Waldeck. Landet består af tre från hvarandra skilda större delar och sex smärre s. k. enklaver. Ytinnehållet är 3,672 kvkm. - Den norra hufvuddelen af landet är mest ett vågigt kull-land, som öfvergår i nordtyska låglandet; den sydöstra delen uppfylles af Harz, som i B. har toppen Wurmberg (968 m.), den högsta i landet; i västra delen höja sig Weserbergen och Solling, det senare till 474 m. Floden Weser bildar i v. på några ställen gräns, men flyter för öfrigt utom B:s område; detta genomflytes däremot af Aller och dennas tillflöden Oker, Leine m. fl. Befolkningen, som 1900 uppgick till 464,333 personer, nästan lika fördelade på könen, är af nedersachsisk härkomst och till större delen af luthersk trosbekännelse. Af befolkningen bo 214,985 i landets 14 städer, de öfrige i dess 443 landskommuner. Den evangeliska kyrkans synod består af 32 representanter (14 kyrkliga och 18 lekmannaombud) och samlas hvart 4:e år. Dess samtycke fordras för kyrkliga lagar och kyrkliga skatter. Katolikerna bilda 7, de reformerte l och judarna 5 församlingar. Bland undervisningsanstalter märkas omkr. 400 landsskolor, 48 stadsskolor, 3 realprogymnasier, 6 gymnasier, l realgymnasium, l prästseminarium, 2 skollärarseminarier, l teknisk högskola samt andra fackskolor. Såsom landets universitet betraktas universitetet i Göttingen. B. eger ett hospital och en asyl för dårar, blindinstitut, döfstuminstitut, lungsotssanatorium m. fl. liknande inrättningar. Materiell kultur. Jordbruket är hufvudnäringen. Af åkerarealen upptagas 61,7 proc. af säd och baljväxter, 16 proc. af sockerbetor, 10 proc. af potatis, 6,1 proc. af foderväxter. Trädgårdsskötseln är framstående, särskildt kring städerna B. och Wolfenbüttel. - 1900 funnos 33,379 hästar, 123,633 nötkreatur, 137,504 får, 181,450 svin, 54,071 getter. Fåren hafva under sista årtiondena aftagit, men andra djurslag ökats. - Bergsbruk drifves framför allt i Harz. Det producerade 1901 brunkol, asfalt, järnmalm och blymalm, till ett sammanlagdt värde af 8,2 mill. mk. Dessutom vunnos stensalt, kainit samt andra kalisalter, till ett värde af inalles 3,62 mill. mk. Hytteverken framställde 31,577 ton tackjärn, 11,826 kg. silfver, 85 kg. guld, 19,290 ton engelsk svafvelsyra och 6,148 ton vitriol. Samtliga arbetare i bergverk och hyttor voro 6,306. - Af industri förekommer socker-, tobak-, pappers-, tvål-, halmhatts-, maskintillverkning m. m. Antalet hvitbetssockerfabriker är 32, och brännerierna äro 61. Järnvägarna, som 1884 köptes af Preussen (utom några privatbanor), hade 1900 en längd af inalles 514 km. Författning och förvaltning. Statsförfattningen är, enligt grundlagen af 12 okt. 1832