bestämda mellantider upphämtas genom försorg af postverkets funktionärer. Förutom att breflådor finnas anbragta vid samtliga postkontor och poststationer samt medföras å postförande bantåg och ångfartyg äfvensom - gemenligen mindre breflådor med bärrem - af postförarna å landsbygden, finnas breflådor af vanligt kändt utseende numera öfverallt inom större samhällen fördelade å lämpliga platser. I många större städer finnas numera också, ehuru till mycket begränsadt antal, å offentliga platser utsatta postlådor, afsedda uteslutande för uppsamlande af korsbandsförsändelser, s. k. korsbandslådor. Det har sagts, att öfverallt, hvarest den civiliserade nutidsmänniskan banar sig väg och slår ned sina bopålar, intager breflådan en ej oviktig plats bland de första tecknen till hennes närvaro på platsen. Emellertid var det först under senare hälften af 1700-talet, som breflådorna egentligen kommo i bruk inom postväsendet, om det också kan påvisas, att man redan 1653 i Paris gjort försök med anbringande af breflådor på några offentliga platser (se Stadspost). En mera allmän användning erhöllo breflådorna först vid midten af 1800-talet, i sammanhang med frimärkenas (se d. o.) införande i rörelsen. I Sverige skedde detta 1855. De numera vanliga breflådorna med automatisk tömningsinrättning äro en helt och hållet svensk, af filos. doktorn Martin Wiberg i Stockholm gjord uppfinning, som första gången kom till användning inom Stockholm 1869. Dessa breflådor äro så beskaffade, att, då till desammas lås fogas låset å en af breflådtömmaren medförd låda, vid hvilken är anbragt en brefpåse, i den senare uttömmes innehållet af de fasta breflådorna, utan att samma innehåll kan af brefbäraren åtkommas. Sedermera har efter hand "det svenska breflådssystemet" tagits till mönster inom de utländska postverken. R. L-n. Brefmålare, Illuminister, en skråmässig klass af skrifvare, hvilka före boktryckarkonstens uppfinning, företrädesvis till lekmännens tjänst (jfr Miniator), afskrefvo andakts- och skolböcker, kalendrar, populära medicinska skrifter o. s. v. samt prydde dem med målningar och sålde dem under marknaderna. Äfven helgonbilder och spelkort förfärdigades af dem. Jfr Breftryckare. Brefmärke. Se Frimärke. Brefporto. Se Bref och Frimärke. Brefpost. Se Bref. Brefpostering (fr. och ty. relais), krigsv., en kavalleriafdelning (4-10 man), som utsattes vid en förbindelseväg för att fortskaffa bref, rapporter o. d., då annat säkert förbindelsesätt icke finnes. Brefposteringar utsättas vanligen på 5-10 km. afstånd från hvarandra, undantagsvis med längre mellanrum. I stället för ryttare kunna velocipedryttare brukas. C. O. N. Brefställare, egentl, person, som författar bref åt andra; titel på böcker, hvilka innehålla mönster för olika slags bref, inlagor, ämbetsskrivelser o. d. Brefstämpling. I postförsändelsernas behandling ingår som ett ej oviktigt moment deras afstämpling. Enligt postförfattningarna skall frankotecken, som anbragts på brefpostförsändelse eller på adresskort till paketpostförsändelse, makuleras medelst af tryck af postanstaltens datumstämpel för den dag försändelsen blifvit för postbefordran inlämnad. Likaledes skola de till postanstalt ankomna, för utdelning genom densamma afsedda försändelserna i ett flertal fall - särskildt gäller detta om samtliga ankomna bref - förses med aftryck af postanstaltens datumstämpel för ankomstdagen, vid vissa postanstalter äfven med turstämpel, angifvande med hvilken brefbäringstur för dagen försändelserna utsändts till adressaterna. Vid postanstalter med stor trafik utgör ifrågavarande bestyr en synnerligt besvärlig och tidsödande detalj af postbehandlingen, och behofvet af mekaniska hjälpmedel för stämplingens verkställande har vid dylika postanstalter gjort sig mer och mer kännbart. Maskiner för brefstämpling kommo vid slutet af 1800-talet efter hand i bruk, hufvudsakligen i Nord-Amerikas förenta stater. I Europa har brefstämpling med maskin under senare åren vunnit insteg i Tyskland, England och Norge samt försöksvis pröfvats i Sverige och Danmark. De hittills använda konstruktionerna uppvisa ett system af gripare och stämpelvalsar, kombineradt med anordningar för brefvens frammatning och afläggande i vissa lägen. Hufvudsakliga svårigheter vid maskinstämpling äro brefvens växlande format och tjocklek samt frimärkets plats. I Amerika har detta mindre att betyda, emedan postförsändelsernas yttre där är ganska enhetligt. I Europa däremot förekommer en oräknelig mångfald brefformat, hvilket varit ett hinder för maskinernas användning. Vidare måste maskinerna aktas för bref med inneslutna hårda föremål, som lätt kunde skada stämpelvalsarna. En sortering för hand är därför nödvändig för att utskilja olämpliga försändelser, innan brefven öfverlåtas åt maskinarbetet. Vanliga bref och brefkort stämplas därefter i maskinerna med stor snabbhet, ungefär 4 ggr så hastigt som vid handstämpling. Den i Sverige vid Stockholms postkontor (1905) profvade maskinen, "Krags maskin", är uppfunnen af en norsk mekaniker G. Hansen och utmärker sig särskildt för en afläggningsanordning med en serie spiralformigt ordnade metallskifvor, hvilka efter stämplingen aflämna brefven uppställda i regelbunden följd efter hvarandra. Den afstämplar i regeln 600-800 bref i minuten och har vid den lättare stämplingen af brefkort nått upp till 1011 st. i minuten. R. L-n. Breftryckare, benämning på brefmålare (se d. o.), sedan dessa, till följd af ökad afsättning för sina alster, börjat i metall- eller träplattor utskära skrifter, spelkort och bilder samt därefter öfverdraga plattorna med färger och af trycka dem på papper eller pergament. Genom detta förfaringssätt blef breftryckarnas konst förelöpare till boktryckarkonsten (se d. o.). Redan i 15:e årh. skilde sig kortmålarna från breftryckarna och bildade ett från dem skildt skrå. Brefven, järnbruk. Se Bysta. Brefvik, oriktig namnform för socknen Bredvik i Skaraborgs län. Brefvåg. Se Visarvågen. Bregaglia [brega'lja], Val B., Bergell-dalen (lat. Prægallia, ty. Bergeller-thal), en 30 km. lång dal i schweiziska kant. Grisons (Graubünden) och italienska prov. Sondrio, i Addas flodområde, genom Malojapasset (1,811 m.) förenad med Engadin. Den genomströmmas af Maira (Mera), som 14 km. nedanför Chiavenna faller ut i Lago di Mezzola, Comosjöns öfversta del. Öfre änden af den på naturskönheter rika dalen (omkr. 1,400 m. ö. h.) med sina alpbeten och barrskogar har