Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 81-82 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breislak ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slaget vid Breitenfeld 1642. "Fältslaget och de kejserliges flykt". (Efter ett samtida kopparstick.)

sin andel till Baden. Jfr Naeher, "Die altbadischen
burgen und schlösser des Breisgaues" (2:a uppl. 1896).

Breislak, Scipio, italiensk geolog af tysk
härkomst, f. 1748 i Rom, var professor först
i Ragusa och därefter i sin födelsestad, blef
sedan direktör för ett alunsjuderi vid Neapel och
utnämndes slutligen af Napoleon I till inspektor
öfver salpeter- och krutfabrikationen i konungariket
Italien. Död 1826. Hans utmärkta mineraliekabinett
ärfdes af familjen Borromeo. B:s förnämsta arbeten
äro Topografia fisica della Campania (1798),
Introduzione alla geologia (1811) och Sopra i terreni
tra il Lago maggiore e quello di Lugano (1838).

Breitenburger-nötboskap, en från Schleswig-Holsteins
marsktrakter härstammande rödbrokig boskapsras, som
förr införts till Sverige till förbättrande af den
inhemska boskapen.

Breitenfeld [-felt], en 10 km. n. v. om Leipzig
belägen by, hvars namn är förevigadt genom två
lysande segrar, som svenska vapen vunnit i närheten
af densamma. - Första gången, 7 sept. 1631, var det
Gustaf II Adolf, som där besegrade Tilly. Denne, som
hade inbrutit i Sachsen för att tvinga kurfursten
att utträda ur det leipzigska förbundet och sluta
sig till kejsaren, framkom 3 sept. till Leipzig och
tog ställning framför staden. Kurfursten kastade
sig i Gustaf Adolfs armar, ett förbund slöts, och 5
sept. förenade sig deras härar vid Düben, hvarifrån
de följande dag ryckte fram mot Leipzig. 7 sept. på
morgonen lät Tilly sin 32,000 man starka här ordna sig
på en låg sandås mellan Seehausen och Widderitsch, med
infanteriet i midten, uppställdt i 13 stora fyrkanter
(tertier), och kavalleriet på flyglarna - såväl det
förra som det senare stod på två slaglinjer med reserv
- samt artilleriet framför härens midt. Svenskarna
(22,000 man) och sachsarna (11,000) öfvergingo samma
morgon den sumpiga Loberbäcken och uppställde sig i
slagordning framför denna, mellan byarna Podelwitz och
Göbschelwitz. Infanteriet, ordnadt i brigader,
stod i midten, kavalleriet på flyglarna, med
musketerarafdelningar mellan skvadronerna,
och artilleriet under Torstenson framför
fronten. Slagordningen var på två slaglinjer med
reserv.

Slaget vid Breitenfeld 1631.

Konungen förde själf högra flygeln, J. Baner
dennas andra linje,
Teufel midten och G. Horn vänstra flygeln. Till
vänster om svenska hären stodo sachsarna, på två
linjer, med infanteriet i midten och kavalleriet på
flyglarna. Sedan båda härarnas artilleri spelat två
timmar, framsköt Gustaf Adolf sin högra flygel 600
m. och anfölls därefter i flanken af fiendens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>