Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 93-94 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bremen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisningen. B. låg i nedersachsiska kretsen, Verden i
westfaliska; såsom innehafvare af hertigdömena blef
Sverige således medlem af de bägge nämnda kretsarna
af Tyska riket. (Se E. Zetterquist, "Grundläggningen
af det svenska väldet i hertigdömena B. och Verden",
1891.) Under åren 1656-59 var det flera gånger fråga
om att af träda B. till England för penningar eller
som lön för eventuell hjälp, men det stannade vid
förslag, ehuru O. Cromwell var synnerligen angelägen
om att i B. få en fast fot på kontinenten. 1712 intogs
B. af danskarna, som 1715 sålde det för 600,000 rdr
till kurfurst Georg af Hannover, hvilken på samma gång
var konung af Storbritannien och Irland. Genom detta
köp uppstod emellan Karl XII och Georg en fiendskap,
som blef för Sverige af synnerligen farlig art, då
Georg indrog äfven England i striden mot Karl. Bittert
kände man i Sverige förlusten af B. och Verden,
som köpts med så mycket blod och betingade det
svenska inflytandet i Tyskland. Vidtsväfvande planer
uppgjordes af franska, engelska och svenska statsmän
(bl. a. till en svensk landstigning i Storbritannien
för att störta Georg från tronen) för att återvinna
B., men Sverige tvangs 20 nov. 1719 (i Stockholm)
till fred med Hannover och afsade sig i densamma alla
anspråk på B. (äfvensom på Verden) mot en godtgörelse
af l mill. rdr sp. 1803 kom B. under Frankrike,
hvilket 1807 för en kort tid afstod det till
Preussen. Därefter delades det mellan konungariket
Westfalen och depart. Wesermynningarna. 1814
återgafs det åt Hannover.
J. Th. W.

Bremensis, Adamus. Se Adam af Bremen.

Bremer, svensk-finsk släkt, härstammande från
Tyskland, hvarifrån den under Gustaf II Adolfs
regering inkom till Sverige, där dess medlemmar med
framgång egnade sig åt industri och handel. Tvenne
i Finland födda medlemmar utmärkte sig i 1808-09
års krig, näml. Isak Konrad B., f. 1773, kapten vid
Björneborgs regemente 1800, en af regementets bäste
officerare, död som öfverste 1825, och August B.,
den förres syskonbarn, f. 1787, fänrik vid Åbo
läns regemente 1808, d. 1861. Den senare deltog
i striderna vid Siikajoki, Lappo, Alavo, Ruona och
Salmi m. fl. och blef i den sistnämnda svårt sårad. En
kusin till dem var Fredrika B. (se nedan).
E. G. P.*

Bremer, Fredrika, romanförfattarinna, filantrop,
ifrare för kvinnofrigörelsen, föddes 17 aug. 1801 på
Tuorla gård i Finland, där fadern, af en från Sverige
inflyttad släkt (se ofvan), då var bosatt. Redan
tre år senare flyttade emellertid familjen öfver
till Sverige, där den bodde först i hufvudstaden,
sedan å (det numera därmed införlifvade) Årsta
gods. Fredrika B:s barndom var icke lycklig, trots de
förmögna förhållanden, hvarunder hon uppväxte. Det var
en sträng och förvänd uppfostran, som egnades henne;
ett kyligt förhållande rådde mellan föräldrarna och
barnen, hvilka dessutom, enligt den af Fredrika
afgudade moderns besynnerliga uppfostringsmetod,
skulle för att blifva riktigt eteriska ställas på half
svält. Fredrika var dessutom ett underligt barn, som
kände sig olyckligt öfver att vara ful (man jämföre
skildringen af Petrea i "Hemmet"); hennes uppväxttid
erinrar något om "den fula ankungen" hos
Andersen; det varade länge, innan omgifningen anade, att
det bodde en svan därinom, liksom det dröjde, innan
hon själf lyfte sina svanvingar till flykt. "Talanger"
utbildades, kunskaper inhämtades, men personligheten
förkväfdes. Icke ens då familjen - "instufvad i
väldiga täckvagnar" - företog en resa genom Tyskland,
Frankrike, Schweiz och Nederländerna, kände Fredrika
någon frihetsglädje. Äfven här var allt ofrihet
och tvång.


I sin nöd - hon kände ungdomslifvet i hemmet såsom
ett fängelse - drömde hon ’att kunna varda en
barmhärtighetssyster, snarlik dem hon i Paris sett
bistå fattiga och sjuka. Men för en protestantisk
dam af god familj syntes den tiden ingen möjlighet
att komma ifrån ett onyttigt lif. Med hänförelse
grep hon därför tillfället att bli vårdarinna för
sin yngre syster Agatha, som vistades på landet för
en ryggåkomma, och därvid vardt hon tillika traktens
barmhärtighetssyster, en hjälparinna åt de fattige
och sjuke. Under denna ensamma vistelse på landet,
1826-28, började småningom svanens vingar växa
ut, på samma gång som hälsan och äfven utseendet
förbättrades.

Det var år 1828, som Fredrika B. i all hemlighet
framträdde såsom författarinna, näml. med första
häftet af den samling berättelser, som under
titeln Teckningar utur hvardagslifvet skulle göra
hennes namn världsberömdt. Endast syskonkretsen
var invigd i författarhemligheten. Detta första
häfte, som omfattade tre noveller och några bref om
Stockholmssupéerna, var egentligen af rätt obetydligt
innehåll, men väckte i denna föga alsterrika tid
uppmärksamhet och berömdes af tidens främste kritiker
(Rydqvist i Heimdall) för en viss "småtäckhet,
ledighet och naivetet", och dessa loford manade henne
att fortsätta. Den andra delen af hennes teckningar
ur hvardagslifvet, hvari bl. a. början af Familjen
H*** och den bekanta dikten "Fall, lätta snöflock,
fall" inrymdes, tillkom sommaren 1829, men då den
refuserades af en förläggare, sjönko hennes tankar
om författarförmåga alldeles. Palmblad åtog sig
emellertid att utgifva denna del (1830), och den
följdes 1831 af senare afdelningen af "Familjen H."

Med denna berättelse lade Fredrika B. grunden till
en ny romandikt, af i viss mån realistiskt kynne,
som stod i motsats till såväl den röfvarromantik,
som egt så hög kurs i seklets början, som
till fosforisternas - Livijns och Palmblads -
novellistik och som äfven skiljer sig från Cederborghs
humoristiska skildringar. Det är hvardagslifvet hon
vill framställa, men sedt genom det synglas, som
hennes egen, idealt anlagda natur betingar. "Familjen
H." utgör en skildring af svenskt hemlif, af svensk
trefnad och svensk otrefnad, sedt med en blandning
af känslosamhet och humor, sådan berätterskan Beata
Hvardagslag uppfattar allt. I denna "sentimentalt
humoristiska" läggning visar Fredrika B. frändskap
med den romandikt, som tydligen utgör förutsättningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>