Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brendan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inflytelserikt deltagit, på riksdagen i Augsburg
troget arbetat vid Melanchthons sida, därefter
kraftigt bekämpat tanken på våldsamt motstånd
mot kejsarens planer, biträdt vid utarbetandet af
kyrkoordningarna för Nürnberg-Ansbach (1532) och
Württemberg (1536) och på senare stället själf
en tid, under förvånande mångsidig verksamhet,
ledt reformationsverkets genomförande. Nu kallades
han, efter ett par af äfventyr och faror fyllda
vandringsår, af hertig Kristofer i Württemberg
till dennes kyrklige rådgifvare. Såsom sådan
utarbetade han 1551 för konsiliet i Trident den
s. k. Confessio wirtembergica, såsom uttryck för
de tyske lutheranernas enhälliga tro, och vistades
själf en kortare tid vid det nu snart sprängda
konsiliet. Från 1553 till sin död var han, såsom
prost i Stuttgart och hertigligt råd, ledare för
hela Württembergs kyrkoväsen. Till hans mångfaldiga
arbeten från denna tid hör bl. a. Württembergs andra
och definitiva kyrkoordning (1559). Alltjämt deltog
han ock flitigt i allmänna kyrkliga förhandlingar
af mycket skiftande art både inom och utom
Tyskland. - B. hör till de mest sympatiske bland
reformationstidens gestalter och kan betecknas som
en af de allra främste bland andra ledets män. Någon
genialt skapande ande var han väl ej: det är Luthers
tankar, som han, kanske trofastare än någon samtida,
fasthåller mot alla afvikande riktningar; men hans
reproduktion hvilar på djup innerlig tillegnelse
och saknar långt ifrån originella drag. Hans stränga
lutheranism framträder särskildt i nattvardsläran,
där ock hans egentliga teologiska arbete ligger. Hans
Syngramma suevicum (1525) är ett af de mest klassiska
uttrycken för den genuint lutherska läran gentemot
Zwingli; lika oryggligt häfdade han senare denna mot
sin forne nära vän Melanchthon. I närmaste samband
härmed står hans berömda, paradoxalt tillspetsade
utgestaltning af ubikvitetsläran. Men hans
stränga ortodoxi mildras af ett drag af tolerans;
särskildt gentemot vederdöparna går han häri
längre än kanske någon samtida meningsfrände. Af
stort inflytande långt utanför hans närmaste område
ha hans kyrkoordningar varit. Såsom predikant var
han en af reformationstidens både flitigaste och
ypperste. Häpnadsväckande är öfver hufvud hans
arbetsförmåga. Få af tidens lokala reformatorer
ha på ett så varaktigt - än i dag märkbart - sätt
tryckt sin prägel på sitt kyrkosamfund. - Jfr
biografi af Bossert i Haucks "Realencyklopädie"
samt af F. K. Wild i "Luthers samtida och vänner"
(1884). E-Bg.
Brenöe, A. H. D., dansk skådespelerska. Se Nielsen.
Bréquigny [brekinjl], Louis Georges Oudord Feudrix
de, fransk lärd, f. 1716 i Granville, d. 1795
i Paris, fick såsom en af de främste kännarna
af Frankrikes äldsta historia 1754 i uppdrag att
jämte Villevaut fortsätta utgifvandet af det utaf
Lauriére och Secousse påbörjade stora urkundverket
"Ordonnances des rois de France", hvaraf han till 1790
utgaf 5 delar. 1759 blef han medlem af "académie des
inscriptions et belles lettres" och 1772 af franska
akademien. 1763 sändes han till England för att göra
afskrifter af urkunder rörande Frankrikes historia
och återvände efter nära tre års ihärdigt arbete,
hvarunder han samlat omkr. 12,000 kopior. Utom hans
ofvannämnda arbete må nämnas "Table chronologique
des diplômes
concernant 1’histoire de France" (3 bd, 1769-83) och
"Diplomata, chartae, epistolæ et alia monumenta ad
res franciscas spectantia" (3 bd, 1791), ett för
diplomatikens studium mycket värdefullt arbete,
som ånyo utgafs af Pardessus 1843-49.
Brera, ett ståtligt palats i Milano, fordom säte
för jesuitkollegiet därstädes. Numera innesluter
B. konstakademien, ett stort bibliotek och andra
vetenskapliga samlingar samt ett berömdt tafvelgalleri
(Rafaels "Sposalizio" m. m.).
Brescello [-jä’llå], köping i italienska prov. Reggio
nell’Emilia, vid Po. 4,480 inv. (1901). Hette fordom
Brixellum.
Bresch. Se Bräsch.
Bresci [bra’5i], Gaetano (Angelo), italiensk anarkist,
f. 1869 i Prato (Toscana), var först sidenväfvare
i sitt hemland, men emigrerade 1897 till Förenta
staterna, där han i fabriksstaden Paterson slöt
sig till de vildaste anarkisterna. Han blef
snart det utkorade redskapet för en vidt utgrenad
anarkistkomplott mot konung Umberto I, återvände till
Europa och dödade denne i Monza 29 juli 1900. B. blef
ställd inför en jurydomstol och dömd till lifstids
fängelse, men hängde sig i fängelset 1901.
Brescia [brä’ʃa]. 1. Provins i Italien (Lombardiet),
mellan Gardasjön, Oglio, Iseosjön och Tyrolen. 4,679
kvkm. 549,966 inv. (1903), 118 på 1 kvkm. Landet är
i sin norra del uppfylldt af Brescia-alperna, medan
södra delen hör till Poslätten. –
 |
| Rådhuset i Brescia. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
