vin- och spannmålsodling samt ostberedning. B. är säte för en prefekt, en biskop, en appellationsdomstol och en handelsdomstol. Det har ett stort sjukhus (anlagdt 1447), ett dårhus, 2 döfstuminstitut, ett lyceum, 2 gymnasier, en teknisk skola och ett tekniskt institut m. fL. skolor, ett bibliotek ("Biblioteca civica queriniana"), grundlagdt 1747, med 84,000 band och 1,500 handskrifter. Det är födelseort för Arnold af B. Bland stadens märkliga byggnader märkas ett 1820 upptäckt Herkules-tempel af marmor, byggdt 72 e. Kr., många enskilda palats, en katedral, byggd 1604-1825 (i form af ett grekiskt kors), en domkyrka från 7:e årh. samt ett vackert rådhus, grundlagdt 1499. B. var ursprungligen en gallisk och sedan, under namnet Brixia, en romersk stad. Under medeltiden led det mycket af inre och yttre oroligheter, var en längre tid själfständigt, men kom 1426 under Venezia och 1814 under Österrike. Det tog liflig del i frihetsstriden 1848-49. Stadsborna nödgade då en österrikisk garnison att kapitulera. Först efter ett fruktansvärdt bombardemang (30 mars-2 april 1849) och en blodig gatustrid - som förskaffade segraren, general Haynau, öknamnet "hyenan från B." - kufvades staden fullkomligt. 1859 tillföll B. konungariket Italien. - Om målarskolan i B. se Bonvicino. J. F. N. Brescia [bra'ja], Angela från B. Se Ursulinnorna. Brescia [bra'ja], Arnold af B., en reformationens förkämpe från 12:e årh. Se Arnold af Brescia. Brese-Winiary, Johann Leopold Ludwig von, preussisk ingenjörgeneral, f. 1787 i Berlin, var 1819-32 chef för ingenjörafdelningen i krigsministeriet, blef 1841 ingenjörinspektör och var 1849-60 generalinspektör öfver fästningarna och chef för ingenjörkåren. Sedan 1858 var han general af infanteriet. Död 1878. B., som 1807 deltagit i försvaret och 1813 i belägringen af Danzig, var den förnämste grundläggaren af det ny-preussiska befästningssystemet samt gjorde utkast till eller pröfvade och fastställde förslagen till nästan alla 1820-60 uppförda fästningsbyggnader i Preussen. Fästningsverken i Posen, Lötzen och Königsberg äro uppförda af honom. B. adlades 1856 med tillägg af namnet Winiary (efter Posens hufvudverk). (L. W:son M.) Bresilja l. Bresiljeträ, tekn. Se Cæsalpinia och Färnbock. Breslau (po. Wrocłaẃ). 1. Katolskt biskopsstift, omfattande nästan hela preussiska Schlesien, en del af österrikiska Schlesien samt de katolska församlingarna i Brandenburg och Pommern. Detta stift, som i början var mindre än nu, fanns redan omkr. år 1000, förvärfvade sedermera så stora besittningar, att det för sin rikedom kallades "det gyllene", och stod omedelbart under påfven. Genom husitkrigen sjönk dess betydenhet. I 17:e årh. blef det en besittning för kejserliga prinsar eller andra furstliga personer. 1742 tillföll det Preussen, som 1817--23 lät biskopsstolen vara obesatt, men konkordatet 1821 återupprättade ämbetet och ställde det åter omedelbart under påfven. Dess innehafvare har titeln furstbiskop. 2. F. d. hertigdöme i Schlesien. Det uppstod 1163 vid Schlesiens delning mellan den polske hertigen Vladislav IV:s tre söner och motsvarade de nuv. kretsarna Breslau, Neumarkt och Namslau. Det såldes 1327 till Böhmen och kom med detta till Österrike samt afstods 1742 till Preussen. 3. Preussiskt regeringsområde, utgörande mellersta delen af prov. Schlesien. 13,482 kvkm. 1,697,719 inv. (1900), däribland 973,805 evangeliska, 696,121 katoliker och 23,285 judar. Det delas i 25 kretsar. 4. Hufvudstad i prov. Schlesien och det ofvannämnda regeringsområdet B., vid Ohles sammanflöde med Oder. Folkmängden, som 1790 var 51,219 inv., utgjorde 1900 422,709 inv. och var den största i någon preussisk stad, näst Berlins. Häraf voro 58 proc. evangeliska, 37 proc. katoliker och 5 proc. judar. 97,7 proc. voro tyskar, 3,103 pers. talade polska jämte tyska och 5,363 endast polska. B. bildar en egen stadskrets. Det består af den inre staden och fem förstäder, skilda från den förra genom Oder och stadsgrafven; dessutom äro sedan 1897 ett par närliggande orter, Pöpelwitz och Kleinburg, inkorporerade. Fästningsverken förvandlades 1813 till promenader. Flera broar gå öfver stadsgrafven och öfver Oder. I stadens centrum ligger det största torget, kalladt "Der ring", och vid detta det nya och det gamla rådhuset, det nya stadshuset och en mängd stora butiker. Här stå ock Fredrik II:s och Fredrik Vilhelm III:s ryttarstatyer. Andra öppna platser äro Blücherplatz med Blüchers staty, Neumarkt, Tauentzienplatz i Schweidnitzer-vorstadt, med general Tauentziens staty i marmor, och Königsplatz, med Bismarcks staty af Breuer (aftäckt 1900). B. har 13 evangeliska och 20 katolska kyrkor samt en gammal-luthersk, en reformert och en gammalkatolsk kyrka. Bland de katolska märkes domen, i gotisk stil (byggd under 12:e--15:e årh.), med ett högaltare af silfver, bland de evangeliska S:t Elisabeths-kyrkan (grundad 1253), med ett 91 m. högt torn. Af andra byggnader må framhållas det storartade rådhuset i sengotisk stil, byggdt från midten af 14:e till 16:e årh., universitetshuset med praktfull aula (anlagdt 1728 af jesuiterna) jämte flera andra universitetsbyggnader, den 1886 färdiga regeringsbyggnaden, det furstbiskopliga residenset, ett gammalt och ett nytt börshus, kungliga palatset (B. har titeln "tredje kunglig residensstad") m. fl. -- B. är säte för Schlesiens öfverpresident, för en oberlandesgericht och en landgericht, för generalkommandot öfver 6:e armékåren, för ett evangeliskt konsistorium och för furstbiskopen öfver stiftet B. Stadens förvaltning handhafves af ett magistratskollegium af 29 medlemmar och en "stadtverordneten versammlung" af 102 medlemmar samt representeras i preussiska herrehuset af en, i deputeradekammaren af tre och i tyska riksdagen af två ombud. -- B. har ett universitet, som anlades 1702 af jesuiter och 1811 förstärktes genom att universitetet i Frankfurt an der Oder då ditflyttades och sammanslogs med det i B. Där funnos 1902--03 1,755 studenter, 107 professorer och 65 docenter och lektorer. Med universitetet äro förbundna (sedan 1881) ett landtbruksinstitut och en djurklinik. Universitetsbiblioteket hade 1901 312,000 band, 3,135 inkunabler och 3,700 handskrifter. Andra läro- och bildningsanstalter äro 6 gymnasier (däraf 3 stadens), ett realgymnasium, 3 realskolor, ett katolskt