society. För sina vetenskapliga förtjänster blef han upphöjd till baronet. På hans förslag sammanträdde 1831 i York en församling af naturforskare, och detta ledde till upprättandet af det vetenskapliga samfundet "British association for the advancement of science". Redan 1825 valdes han till korresponderande medlem af franska institutet och 1849, efter Berzelius' död, till en af dess åtta ordinarie utländske ledamöter. 1816 uppfann han kalejdoskopet. Sin största förtjänst inlade han dock genom sina undersökningar öfver ljusets polarisation, absorption och dubbelbrytning. B. var den siste motståndaren till den numera allmänt antagna undulationsteorien. Hans förnämsta arbeten äro Letters on natural magic (1831, 3:e uppl. 1868), Treatise on optics (1832, ny uppl. 1853), Memoirs of the life, writings and discoveries of sir Isaac Newton (1855, 2:a uppl. 1860), Martyrs of science (1841, 7:e uppl. 1869), det sistnämnda behandlande Galileis, Tyge Brahes och Keplers öden. Sina viktigaste fysikaliska afhandlingar, hvilka länge utgjort en grufva för senare forskare, nedlade han i de "Transactions", som utgåfvos af Edinburghs vetenskapssocietet, hvars medlem han var från 1808. Nämnda år öfvertog han redaktionen af "Edinburgh encyclopædia", som innehåller många förträffliga uppsatser af hans hand. 1808 började han utgifva "Edinburgh encyclopædia" (fullb. 1830), och 1819 grundade han tillsammans med Jameson "Edinburgh philosophical journal", som efterträdde "Edinburgh magazine" och som efter någon tid fick titeln förändrad till "Edinburgh journal of science"; sistnämnda tidskrift redigerade han ensam 1824--32. Breydel, Karel, flamsk bataljmålare, f. 1678 i Antwerpen, d. där 1733, var lärjunge af P. Ykens och P. Rysbrack. Efter några års vistelse i Tyskland och i Amsterdam var han från 1703 verksam i Antwerpen och andra städer i Belgien. Han målade med talang en mängd små taflor, som återfinnas i museerna i Bruxelles, Augsburg, Schleisheim, Gotha, Wien o. s. v. I nationalmuseum ses af honom två Kavallerifäktningar. ^{C. R. N.} (^{O. G--g.}) Breydon water [brei'dn ω'<over>å</over>tə], floden Yares (se d. o.) æstuarium. Breyn., i zoologiska namn förkortning för J. Ph. Breyne, f. 1680, d. 1764, läkare i Danzig. Brezilian [breṡiliã'], fr., en genom Artursagorna vida känd skog, belägen i Bretagne. Breznóbánya [bre'ṡn<over>å</over>b<over>a</over>nja], det ungerska namnet på staden Bries. Brialmont [-må'], Henri Alexis, belgisk ingenjörgeneral och militärförfattare, f. 25 maj 1821, d. 21 juli 1903, ingick 1843 i belgiska genikåren, var sekreterare hos krigsministern Chazal 1847--50, blef kapten i generalstaben 1855, major 1860, öfverstelöjtnant och direktör för de militära operationerna i krigsministeriet 1868 samt kort därefter öfverste. Befordrad till generalmajor 1874, blef han samtidigt direktör för befästningarna inom Antwerpens militärdistrikt samt utnämndes redan 1875 till generalinspektör för belgiska fästningsväsendet och ingenjörvapnet. Efter att 1877 hafva blifvit generallöjtnant, var han under ett år chef för Antwerpens armékår. I följd af påtryckningar från Österrike försattes B. emellertid ur aktiv tjänst 1883, emedan han året förut på begäran af Rumäniens konung börjat utarbeta en plan för detta lands och dess hufvudstads fasta försvar. Enligt uppdrag uppgjorde han därefter äfven en befästningsplan för Grekland, men 1885 återtog han sin generalinspektörsbefattning och blef äfven chef för generalstaben. <img r></img> B., som jämte sina militära studier sysslat med historia och nationalekonomi, utgaf vid 25 års ålder tvenne arbeten, Les travaux militaires de Simon Stevin och L'éloge de la guerre, som väckte ej ringa uppmärksamhet; och 1850 följdes dessa af De la guerre, de l'armée et de la garde civique. 1851 offentliggjorde han i "Considérations politiques et militaires sur la Belgique" sina åsikter om huru den belgiska försvarsfrågan borde lösas; och därpå följde Resumé d'études sur les principes généraux de la fortification des grands pivots stratégiques; applications à la place d'Anvers (1856) samt Défense du projet d'agrandissement general d'Anvers (1858) m. fl. delvis anonyma skrifter om Antwerpens befästningsfråga. Under tiden medhann B. också tvenne andra större verk, näml. Précis de l'art militaire (1851--52) och Histoire du duc de Wellington (1856, på engelska 1854--60). Efter en utländsk studieresa 1859 framlade B. en originell och snillrik plan till Antwerpens befästande, hvilken sedan på general Todlebens tillstyrkande antogs till utförande; och redan 1860 påbörjades arbetena under hans egen ledning, samtidigt med att han fortsatte sin skriftställarverksamhet med Études sur la défense des états (1863) och Études sur l'organisation des armées (1867). B. hade nu tillvunnit sig allmänt erkännande och rådfrågades af militäringenjörer från alla länder, liksom äfven hans arbeten öfverallt lästes. Han sparade ej heller på sina idéers offentliggörande. Med längre eller kortare mellanrum utkommo de framstående arbetena La fortification polygonal (1869), La fortification improvisée (1870), La fortification à fossés secs (1872), La fortification des capitales (1873), La défense des états et les camps retranchés (1877), La fortification des champs de bataille (1878), Manuel des fortifications de campagne (1879), Tactique de combat des trois armes (1881) och La situation militaire de la Belgique (1882). Nämnas bör vidare, att befästningarna omkring Bukarest utfördes enligt det af B. utarbetade förslaget. B. intresserade sig äfven lifligt för de framställda förslagen om pansarkonstruktioners användande vid landbefästningar och lyckades få till stånd den bekanta jämförande profskjutningen vid Bukarest 1885--86 mellan ett franskt och ett tyskt torn. Sedan B. 1885 återinträdt i tjänst, ifrade han för sitt redan tidigare framlagda förslag till Meuse-linjens befästande, och i de planer till brohufvuden vid Liège och Namur, som han 1887 utarbetade, spelade pansar och betong en stor roll. B:s planer antogos, arbetena påbörjades genast, och redan i slutet af 1892 voro Meuse-linjens befästningar, i allt 21 fort, fullbordade. Kostnaden hade emellertid blifvit nära fyrdubbelt högre än den beräknade,