Ireland", I, s. 379 ff., och Skene, "Celtic Scotland", II, s. 443 ff. (T. H-r.) Brigitta (rättare Birgitta), den heliga. Se Birgitta. Brigittin-orden, dets. som Birgittin-orden (se d. o.). Brignoles [brinjå'l], arrondissemangshufvudstad i franska depart. Var, i Carami-dalen, vid Medelhafsjärnvägen. 4,092 inv. (1901). Betydlig handel med plommon, olivolja, vin och likörer. B. var ofta residens för grefvarna af Provence. Brigu, ind. myt. Se Bhrigu. Brigue [brig], fr. Se Brig. Brihaspati, indisk gud, i hvilken fromheten är personifierad. B. är äfven planeten Jupiters indiska namn. Se Mytologi. Brihuega, kretsstad i spanska prov. Guadalajara, vid floden Tajuña. 3,404 inv. (1897). Staden är omgifven af murar och har ett gammalt slott. Där tillfångatogs 1710 en engelsk armé under Stanhope. Brikett (fr. briquette, af brique, tegel), tekn. Se Brikettering. Brikettering, tekn., förfaringssätt att genom pressning sammanfoga pulverformiga materialier till styckform, till s. k. briketter. Brikettering användes för såväl brännmaterialier som malmer; vanligen kunna dessa ämnen icke erhålla tillräckligt sammanhang genom enbart pressning, utan måste särskilda bindemedel tillfogas.

Fig. 1. En briketteringspress, från sidan.</img>  

1. Brikettering af bränslen. Af färska eller mindre
förmultnade bränslen, såsom vedaffall eller torf,
kunna briketter enbart genom sammanpressning
erhållas. Pulver af bakande stenkol kunna lättast
bringas till sammanhang genom pulvrets koksning. Vid
brikettering af brunkol, hvilken i stor utsträckning
bedrifves i Tyskland (Marie-briketter m. fl.),
tillgår på följande sätt. De från grufvan kommande
affallskolen, hvilka oftast
innehålla ända till 50 proc. fuktighet, malas
mellan valsar, siktas och torkas antingen medelst
förbränningsgaserna från eldstäder, medelst ånga
eller med varm pressluft. Det torkade pulvret
sammanpressas i en Exters press till en brikett. --
Vid de engelska kolgrufvorna, där kolaffallet tages
från sorteringen af de gröfre kolen, måste däremot ett
bindeämne tillsättas. Såsom sådant användes vanligen
beck, framställdt ur stenkolstjära. Blandningen af
stenkolspulver med beck sker vid 200--300 graders
värme,
alstrad antingen genom afloppsgaser från ugnar eller
medelst öfverhettad ånga. Den blandade massan 
ingår vid 100° temp. i pressarna. Pressningen sker
antingen i valsverk med halfäggformiga fördjupningar
i banan, hvarvid de färdiga, äggformiga briketterna
på valsens undersida falla ned på ett transportband,
eller ock i ett eller annat slag af press.
Sålunda visar
fig. 1 en dylik press, sedd från sidan och ofvanifrån.
Pressen är försedd med ett vridbart bord, Q, med
14 formar. Briketterna pressas af stämpeln J af den
ur behållarna x och y rinnande massan. För hvarje
pressning vrides bordet af skrufven R så långt,
att nästa form kommer under stämpeln J. Den färdiga
briketten utpressas af stämpeln L. Stämplarna lyftas
och sänkas medelst vefrörelse från axeln W.

Fig. 2. Samma briketteringspress, ofvanifrån.</img>

2. Brikettering af järnmalm har i vårt land börjat
utföras alltmera, sedan ett lämpligt tillvägagångssätt
härför vunnits i den gröndalska metoden. Såsom
rågods för briketteringen användes magnetiskt anrikad
järnmalm, som i fuktigt tillstånd sammanpressas till
tegel i en brikettpress. De pressade briketterna,
hvilka äro af mycket lös beskaffenhet, öfverföras
försiktigt till en vagn, där de uppstaplas
hvarfvis. Denna vagn inskjutes därpå i en långsträckt
ugn; hela ugnen fylles med vagnar, så att då en
vagn inskjutes i ena ändan af ugnen, en annan vagn
uttages i andra ändan af densamma. I ugnen upphettas
briketterna till minst 1,400°; eldningen sker med
masugns- eller generatorsgas. Vid denna upphettning
sammansintra briketterna så hårdt, att de likt
vanlig järnmalm tåla omlastning och transporter. Vid
upphettningen rostas malmen synnerligen effektivt. En
närmare beskrifning af ugnen lämnas under Rostning.

Såsom andra metoder för brikettering af malmer
hafva föreslagits och äfven användts malmmullens
uppblandning med stenkolsstybb samt briketternas därpå
följande koksning, så ock briketternas sammanfogande
med magnesiacement m. fl. förfaringssätt. För den
svenska järnhandteringen torde de likväl i jämförelse
med Gröndals metod vara af mindre betydelse.
G. D.

Brikoll (fr. bricole, af mlat. bricola,
stenslungningsmaskin vid belägringar), i det gamla
tennisspelet bollens återstudsning efter slag mot
väggen i bollhuset; i biljardspelet påspelad bolls
träffande med spelbollen på omväg, i det spelbollen
först tar vall; förkortning af sällskapet Par
bricoles namn.