Klimatet är vid kusten ett mildt och fuktigt kustklimat med regn på vintern, men på platån torrt och stäppartadt med mycket kall vinter och varm sommar, så att på höjder öfver 1,000 m. det blott förekommer två frostfria månader. Jordbruk och boskapsskötsel äro ännu föga utvecklade, men hafva goda förutsättningar. Vid Fraser och dess biflod Thompson ligga omkr. 155,000 kvkm. för jordbruk tjänlig mark, vid Columbia omkr. 55,000 kvkm. 1891 funnos endast. 44,500 hästar, 127,000 nötkreatur, 49,000 får, men antalet har sedan dess betydligt ökats. I allmänhet har man hittills mest tillgodogjort sig de minerala tillgångarna, fiskrikedomen, villebrådet och skogen. Bituminösa kol finnas företrädesvis på Drottning Charlottas öar och Vancouver, 1900 brötos l,6 mill. ton. Det produktiva kolområdet anslås till 35,600 kvkm.; i Klippbergen vid passet Crows Nest finnas goda antracitkol. Af guld har provinsen 1862-1900 producerat för 67,4 mill. doll., däraf 1900 ensamt 4,7 mill. doll.; det finnes mest i Cariboobergen vid öfre Fraser och i Cassiarbergen nära den norra gränsen; äfven silfvermalm har börjat brytas på flera ställen (1897 för 3,3 mill. doll.), hvarjämte riklig tillgång finnes på järn-, bly- och kopparmalmer. Fisket gaf 1900 en afkastning af öfver 5,2 mill. doll., sälfångsten 35,523 skinn. Industrien, af hvilken sågverksrörelsen är viktigast, producerade 1891 för öfver 50,4 mill. doll. i varor. Den 1885 fullbordade kanadiska pacifikbanan, som med sina bilinjer 1900 var inom provinsen 2,104 km., har i hög grad främjat utvecklingen af landets naturliga rikedomar och gjort B. till ett led i förbindelsen mellan Europa och den yttersta östern. I spetsen för provinsens förvaltning står en af generalguvernören utnämnd "lieutenant-governor" med ett kabinett. Lagstiftande församlingen räknar 38 medlemmar, af hvilka 6 bilda det verkställande rådet. Till Canadas senat sänder prov. 3, till dess underhus 7 ombud. Skolundervisningen är obligatorisk och kostnadsfri. Högre läroanstalter saknas ännu. Koloniens inkomster uppgingo 1903 till 2,044,630, utgifterna till 3,393,182 doll., statsskulden till 8,539,878 doll. Dess hufvudstad var före Vancouvers förening med B. (1866) New Westminster, en skapelse af guldfebern 1857-58, numera Victoria, på ön Vancouver. En annan viktig plats är staden Vancouver, öfverlandsjärnvägens ändpunkt. B. omfattar de fordom under namnen Nya Kaledonien, Nya Georgien, Nya Norfolk, Nya Cornwall, Vancouver och Stikine- (Stakeen-) territoriet bekanta områdena, hvilka stodo under uteslutande kontroll af Hudson-bay-kompaniet, som hade sina handelsposter vid kusten och i det inre landet. Upptäckten af guld vid Fraserfloden på 1850-talet nödvändiggjorde insättandet af en kolonialregering, och 1858 konstituerades B. till en brittisk koloni, hvars gräns i n. först var Skeena-floden och Findlay-armen af Peacefloden, men efter 1866 60:e breddgraden. S. å. förenades ön Vancouver med kolonien, som 1871 ingick i Dominion of Canada. Litt.: Begg, "History of British Columbia" (1894), Somerset, "The land of the muskeg" (1895), och Gosnell, "Year book of British Columbia" (årl.). (J. F. N.) Brittiska Guyana. Se Guyana. Brittiska Honduras (eng. British Honduras}, engelsk koloni i Central-Amerika, på östra kusten af halfön Yucatan, mellan 18° 29' och 15° 54' n. br. samt 89° 10' och 87° 50' v. lgd, begränsad af Mexico och Guatemala i n., v. och s. samt af Hondurasviken i ö. 19,580 kvkm. 37,479 inv. (1901) däraf 19,140 män och 18,339 kvinnor, således blott 1,9 inv. på l kvkm. Utanför kusten ligga många korallref och sandbankar samt de till kolonien hörande öarna Turneffe och S:t George Cay. Kusten är flack, sumpig och skogbevuxen. Många mindre floder utflyta där, såsom Belize och Hondo, som är gränsflod mot Mexico. Vid dessa floders mynningar finnas mycket fruktbara slätter. Det inre landet upptages af de föga kända Cockscombbergen, som i Victoria peak nå 1,100 m. ö. h. De väldiga skogarna innehålla en mängd dyrbara träslag, såsom mahogny, cedreler (cedrar), järnträ, kautsjuk och guttaperka, sassaparill, blåträ m. fl. Klimatet är fuktigt och hett, om än något mildradt af passaden. Julitemperaturen är 28,4°, januaritemperaturen 24,4°, årsmedeltemperaturen 26,7°; regnmängden stiger till 1,944 mm. Gula febern förekommer ofta, men är icke endemisk. Befolkningen är sammanträngd till kusten och består mest af kariber, negrer, mulatter samt af 500 hvita. Flertalet tillhör katolicismen. Kolonien har 42 offentliga och 6 enskilda skolor med omkr. 3,700 lärjungar. Ett fattighus, ett sjukhus och ett dårhus finnas. Hufvudnäringen är trävarurörelsen, som också lämnar den viktigaste exportvaran. 1901 exporterades för 2,7 mill. kr. trä, däraf för l,35 mill. kr. blåved, för lika mycket mahogny och för 70,000 kr. cederträ. Vidare lämnade skogen samma år till export för 82,000 kr. kautsjuk och för 85,000 kr. tuggummi. Af frukter utfördes bananer och kokosnötter för tillhopa 756,000 kr.; hvarförutom ananas, kakao, sockerrör, kaffe, peppar, ris, majs, muskotnötter och vanilj odlas i mindre skala, men ej exporteras. Under odling voro 1900: 18,793 acres. Fisket gaf 1901 för 54,000 kr. sköldpadd samt för 9,000 kr. svamp till export; industrien inskränker sig till några sockerkvarnar. Hela exporten steg 1902-03 till 280,290 pd st., importen till 252,634 pd st. Sjöfarten omfattade 416,420 ton. Koloniens inkomster stego till 53,416 pd st., dess utgifter till 51,902 pd st., statsskulden till 34,736 pd st. (1901-02). Hufvudstad är Belize (se d. o.). - Kusten upptäcktes af Columbus, men togs ej i besittning af spanjorerna, utan först 1638-40 af sjöröfvare och smugglare under skotten Wallis' ledning. Då deras ättlingar längre fram hindrades i sin träexport af spanjorerna, fingo de skydd af England, som i freden i Paris 1763 utverkade åt dem rätt att drifva denna handel; därmed kom området direkt under Englands öfverhöghet. Gränsen mot det spanska Mexico fastställdes 1786, och då engelsmännen 1836 ville utvidga området, inlade Förenta staterna protest, hvilket ledde till tvistigheter, som bilades först 1859. 1853 hade området förklarats för koloni, men lydde under Jamaica ända till 1884, då det blef en själfständig koloni. Litt.: Fowler, "A journey across the unexplored portion of British Honduras" (1879), Gibbs, "British Honduras" (1883), och Morris, "The colony of British Honduras" (1884). "Handbook of British Honduras" (utg. af Bristowe och Wright) utkommer årligen. J. F. N. Brittiska Indien. Se Indien.