Brittiska Kaffraria. Se Kaffraria och Kapkolonien. Brittiska Nord-Amerika (British North America), gemensamt namn på de brittiska besittningarna i norra Amerika, omfattar - med undantag af Alaska och Grönland - hela landet mellan Atlantiska oceanen i ö., Norra ishafvet i n., Stilla oceanen i v. och Förenta staterna i s. Gränsen till de sistnämnda bestämdes 1846. Arealen är, däri likväl ej inberäknade polarhafvets öar, 9,718,370 kvkm. med 5,59 mill. inv. (1901). Däraf komma på Dominion of Canada 9,589,700 kvkm. med 5,372,000 inv., på New Foundland 110,670 kvkm. med 216,615 inv. och på Labrador, som är förenadt med det sistnämnda, 18,000 kvkm. med 3,634 inv. Jfr Amerika och Canada. Brittiska Nord-Borneo (eng. British North Borneo), brittiskt protektorat på nordöstra kusten af Borneo, mellan 3° 52' n. br. (Guraberget) och 7° 25' n. br. (Kap Sampanmangio), begränsadt i v. af sultanatet Brunei och i s. af nederländska Borneo samt för öfrigt af Sydkinesiska hafvet, Sulu- och Celebes-sjön. Arealen beräknas till 73,240 kvkm. Folkmängden, som, då engelsmännen först togo landet i besittning, uppgick till knappt 120,000, men nu anses uppgå till inemot 200,000 pers., består af muhammedanska malajer och kineser vid kusten samt dajaker i det inre af landet. Kusten är rikare på vikar än någon annan del af Borneo, flera bildande goda hamnar. Om det inre eger man ännu endast ofullständig kännedom. På västra sidan gå flera bergskedjor, och i n. ligger det höga Kini Balu, 4,175 m. De förnämsta floderna äro Kinabatangan, öfver 300 km. lång och farbar med ångbåt ett långt stycke, och Segamah på östra kusten, båda försedda med grunda deltabildningar, Marudu, Bongon och Bengkoka på norra kusten samt Padas på västkusten. Klimatet är icke osundare än i andra tropiska trakter och fördrages tämligen väl af européerna. Regntiden börjar med nordöstmonsunen i okt. l. nov. och räcker till jan. l. febr., därefter följer en torr tid till juni, då mindre regn börja falla. Nederbörden uppgår till omkr. 3 m. för år. Hvarken cykloner eller jordskalf förekomma. Hela landet är en enda ofantlig skog, rik på nyttiga trädslag, som lämna byggnadsvirke, möbelträ, färgämnen, droger, gummi och kautsjuk, samt på vilda djur: elefanter, noshörningar, bufflar (sannolikt Bos Banting och Bos gaurus), flera hjortarter, orangutang och andra apor, vildsvin, en björn (Helarctos euryspilus), en liten tiger (Felis macrocelis) och en panter (Leopardus marmoratus) samt en mängd mindre däggdjur och fåglar (bl. a. salanganen). Krokodiler äro mycket allmänna, ormarna däremot få. Bland de kulturväxter européer och kineser infört intages första platsen af tobak, af hvilken vara 1903 exporterades för 231,361 pd st. För öfrigt odlas peppar, sockerrör, gambir, manilahampa, Liberiakaffe, bomull och indigo, hvarjämte infödingarna odla sago (Metroxylon lævis och Metroxylon Rumphii), arekapalmer, ris, tapioka, majs, ingefära, batater, bananer etc. Kanel och muskot växa i vildt tillstånd öfver hela landet. I sin helhet är landet ytterst rikt på produkter, och det fattas endast arbetskrafter för att taga vara på dem. Stenkol af utmärkt beskaffenhet finnas på flera ställen, äfven järn-, koppar- och tennmalmer hafva anträffats samt något guld. Den lätthet, hvarmed kolonister och köpmän etablerat sig och förvärfvat jord, har ovanligt hastigt ökat varuomsättningen med utlandet. Den inre samfärdseln förmedlas genom en omkr. 170 km. lång järnväg, som går från Brunei-viken till det inre af landet och har sin andra ändpunkt i Jesselton vid den längre åt n. liggande Gayaviken. Exporten, som bestod af trä och åkerbruksalster, fågelbon, guano, guttaperka, gummi, vax m. m., steg 1903 till ett värde af 4,212 mill. doll., importen till 3,229 mill. doll. Utmärkta hamnar äro Sandakan, Marudu, Kudat och Ambong. Landet tillhör Brittiska Nord-Borneo-kompaniet med styrelse i London och förvaltas af en guvernör; vid hans sida finnes ett kolonialråd, bestående af den högre förvaltningspersonalen och valda ombud bland de infödde höfdingarna. Det är deladt i 9 provinser, hvar och en under en resident. Kompaniet slår eget kopparmynt och utfärdar sedlar (dollars). - Sabah, såsom landet förr kallades, tillhörde dels sultanen af Sulu, dels sultanen af Brunei. 1865 hade en Förenta staternas konsul af den sistnämnde erhållit land i denna del af Borneo och bildade ett amerikanskt bolag för att exploatera denna besittning, men kolonisationsförsöken misslyckades, och ett engelskt bolag kom 1877 i besittning af koncessionen. Spanjorerna, hvilka menade sig ega protektorat öfver sultanens af Sulu besittningar, protesterade mot denna koncession, men afstodo 1885 från sina anspråk. I maj 1882 ombildades bolaget till ett aktiebolag, "British North Borneo Company", som s. å. fick sina rättigheter erkända af brittiska regeringen. Aktiekapitalet var 2 mill. pund sterling. I maj 1888 proklamerades officiellt det brittiska protektoratet, och från l jan. 1890 ställdes äfven ön Labuan under kompaniets förvaltning. Hufvudstad är Sandakan. (J. F. N.) Brittiska Nya Guinea. Se Nya Guinea. Brittiska och utländska bibelsällskapet. Se Bibelsällskap. Brittiska riket. Se England och Storbritannien. Brittiska Sambesi (Zambesia), en förr använd sammanfattande, icke officiell benämning på det område i Syd-Afrika, som numera officiellt kallas Bechuanaland protectorate och Rhodesia. Brittiska Somaliland (eng. Somaliland protectorate), brittiskt skyddsområde på Afrikas nordöstra kust, på Somalihalfön, utefter Adenvikens södra strand, mellan 43° 15' och 49° ö. lgd. Areal 155,000 kvkm. 154,000 inv. Landet genomdrages af två bergskedjor, som innesluta Vadi Nogal, en på mineral och skogsprodukter rik dal, genom hvilken går den stora handelsvägen från Ogaden till kusten. Invånarna äro en blandningsras mellan galla och arabiska element; de äro skickliga köpmän, krigiska och fanatiska muhammedaner. De viktigaste kustorterna äro Zeila, Bulhar, Berbera och Karam, af hvilka i första rummet märkes Berbera (se d. o.) med god hamn. Hela områdets import steg 1903 -04 till 417,075 pd st. och utförseln till 344,659 pd st.; den senare omfattade guld, elfenben och sibet från Abessinien, saffran, gummi, harts, hudar, kaffe, strutsfjädrar m. m. - Området, som 1875 eröfrats af Egypten, måste under mahdistkriget 1884 utrymmas af kedivens trupper. Då ingrepo engelsmännen och besatte en del af kuststräckan,