Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 209-210 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broadstairs ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Dirschau blef färdig. Dess fem spann med
131 m. vidd utfördes nämligen af Schinz såsom
gallerverksbalkar med små öppningar mellan stängerna,
hvilken typ sedermera utvecklades till fackverksbalkar
med stora öppningar mellan stängerna. Exempel å
balkbroar finnas i tusental spridda öfver världen,
hvarför här endast såsom typer afbildas några svenska
broar, dels en plåtbro öfver Lögde älf (fig. 10)
med ett spann à 40,5 m. och två à 33,75 m., dels
(fig. 11) en gallerverksbro för
sammanbindningsbanan genom Stockholm, dels (fig. 12) en
parabelformad fackverksbro med 61 m. spännvidd för
norra stambanans förande öfver Byske älf, hvilken
senare typ nu är den vanligaste för svenska såväl
järnvägs- som vägbroar.

Fig. 11. Bro för sammanbindningsbanan genom Stockholm.

Dylika balkbroar af fackverk
hafva blifvit använda för upptill 150 m. spann,
hvilket förekommer vid Kuilenburg i Holland. För
öfverbroande af mycket stora spännvidder hafva
balkbroarna utvecklats till konsol- eller
kantileverbroar, enligt hvilket system världens
största brospann, i Forthbron i Skottland, blifvit
utförda. Forthbron (fig. 15) har två spann om hvardera
521 m. vidd,
och östra Skottlands järnvägar föras på densamma öfver
hafsviken Firth of Forth. En jämförelse mellan denna
bro och den ej långt därifrån, äfven öfver Forth,
förande romarbron (fig. 7) kan fröjda konstruktören,
men näppeligen skönhetssinnet.

Fig. 12. Bro för norra stambanan öfver Byske älf.

Fig. 13. Pont d’Arcole i Paris.

Bågbroar af smidesjärn hafva under senare hälften
af 1800-talet för medelstora och stora spännvidder
tillvunnit sig berättigad uppmärksamhet såväl för
sitt tilltalande utseende som för i öfrigt goda
egenskaper. Fransmännen, hvilkas sinne för skönhet
och elegans sällan förnekar sig och hvilka mera än
andra sysslat med hvalfbroar och deras beräkning,
voro äfven de förste att använda den af smidesjärn
utförda bågen uti den åren 1853-56 öfver Seine i
Paris byggda Pont d’Arcole (fig. 13), hvilken har en
fri spännvidd af 80 m. Nedan äro i tabell sammanställda
några under de två senaste årtiondena utförda
bågbroar med mera än 100 m. spännvidd.

	Spännvidd meter	Båghöjd meter
Niagara, vägbro ...	264.60	45,75
Ehenbron vid Bonn ...	187,00	30,00
»         » Düsseldorf ...	181,25	27,70
Ponte Luiz I, Oporto ...	172,00	4,53
Müngsten, Tyskland ...	170,00	107,00
Niagara, järnvägsbro ...	167,75	34,77
Garabit, Frankrike ...	165,00	60,00
Levensau, Kejsar-Vilhelms-kanalen ...	163,40	16,30
Pia Maria, Portugal ...	160,00	36,90
S:t Louis, Amerika ...	158,60	14,33
Grünenthal, Kejsar-Vilhelms-kanalen ...	156.00	21,35
Washington-bron, New York ...	155,55	27,96
Paderno, Italien ...	150,00	37,51
Rochester, Amerika ...	229,00	20,43
Bern, Schweiz ...	115,00	32,00
hvartill kommer den med bågar af gjutstål 1900 utförda:
Alexanderbron i Paris ...	107,50	6,28

Fig. 14. Betongbro öfver Donau vid Inzigkofen.

De stora framstegen inom brobyggnadskonsten,
hvilka mest påfallande framgå af brobyggnadernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>