Norge (1887; äfven på franska),
Norge og
verdens-udstillingen (1889) och
Comparaisons des règles dans
le comparateur Brunner (i den internationella
meterbyråns "Travaux et mémoires", 1889). En öfversikt
af denna byrås verksamhet och resultat lämnade
han 1887 i "Nyt magasin for naturvidenskaberne".
En betydlig del af sin efterlämnade förmögenhet
testamenterade B. till norska universitetet, till
främjande af konstnärliga och vetenskapliga studier; till
dess bibliotek skänkte han en stor del af sitt bibliotek
och till norska riksarkivet sina historisk-politiska
samlingar.
3.
Jens Peter B., den föregåendes broder,
norsk orientalist, f. 1819 i Kristiansand, d. 1886,
blef 1843 teol. kandidat och 1845 universitetsstipendiat
i österländska språk, som han senare studerade
under en utrikes resa 1853-55, företrädesvis i Leipzig
och Paris. 1863 upprättades för honom en
extraordinarie lektorsplats i semitiska språk vid Kristiania
universitet, där han 1876 blef ord. professor.
Hans speciella fack var arabiska, och han vann
på detta fält ett europeiskt namn genom sin
omsorgsfulla och mönstergilla upplaga af
Zamachscharis grammatiska verk Al-Mufassal (1859; 2:a
uppl. 1879), det första i Norge tryckta arabiska
textverk, som han därför själf delvis måste sätta.
Y. N.
4.
Lars Marius Bing B., norsk
militär och topograf, f. 1 april 1826 i Fredrikstads
förstad, blef 1845 löjtnant vid infanteriet och
började, sedan han genomgått krigshögskolan,
redan 1847 deltaga i den geografiska uppmätningens
topografiska arbeten, vid hvilka han tjänstgjorde större
delen af sitt lif, om man frånräknar åren 1853-57,
under hvilka han fungerade som inspektionsofficer
och lärare i landtmäteri, teckning och astronomi vid
krigsskolan. 1866 blef han öfverstelöjtnant i
generalstaben och kontorschef vid den geografiska
uppmätningen. Han öfvergick 1878 i aktiv militärtjänst,
då han utnämndes till öfverste och chef för 1:a
akershusiska brigaden och kommendant på Fredriksten.
Död därstädes 1 juli 1882. 1867 blef han
ledamot af svenska krigsvetenskapsakademien. - B.
hade väsentlig del i den 1872 genomförda nya
organisationen af Norges geografiska uppmätning och i
den stora utveckling dess kartarbeten därigenom togo.
Utom uppsatser i tidskrifter och tidningar författade
han geografiska läroböcker för folkskolan samt en
Lærebog i landmaaling (1861). (O. A. Ö.)
Broche (fr.). Se
Brosch.
Brochmand [brå'kkman], dansk släkt. - 1.
Jesper B., f. 1488, d. 1562, var 1516-45 förste
kanslisekreterare hos de danske kungarna Kristian
II, Fredrik I och Kristian III. Han användes i
många diplomatiska värf, följde 1520 Kristian II
till Stockholm och 1532 Knud Gyldenstjerne till Oslo,
deltog 1530 i underhandlingarna i Varberg, efter
hvilka Sverige återlämnade Viken till Norge, och
ånyo 1539-41 i underhandlingar med Sverige.
2.
Jesper Rasmussen (
Kasper Erasmus)
B., biskop, f. 1585, d. 1652, blef 1610
teologie professor, var 1616-20 lärare för den
till tronföljare valde prins Kristian och därefter
ånyo professor, tills han 1638 blef biskop på Själland.
Han verkade ifrigt i sitt kall, öfvade stort
inflytande på prästerna och omordnade i väsentlig
mån gudstjänsten, verkade för psalmsångens
förbättring och skolväsendets utveckling. Särskildt hade
han anseende, äfven utomlands, såsom en framstående
dogmatiker af strängt luthersk riktning. Hans
viktigaste verk är
Universæ theologiæ systema (2 bd,
1633), som trycktes om
utomlands, och af hvilket
han själf 1649 gjorde
ett utdrag,
Epitome
systematis theologiæ,
hvilket mer än 100 år
användes som dogmatisk
handbok vid föreläsningar
och disputationer.
Både i lärda stridsskrifter
(
Controversiarum
sacrarium pars
I-III, 1626-28, och
Apologien speculi
veritatis confutatio, 4 bd,
1653) och i uppbyggelseskrifter
(en sådan utgafs ånyo så sent som 1853)
kämpade han med stor ifver och förmåga mot katolikerna,
men han var lika sträng mot de reformerte;
1614-16 understödde han Resen gentemot de siste
kryptokalvinisterna och utgaf 1641 en tolkning af
Jakobs bref som motskrift mot sin förre vän Holger
Rosenkrands. Mest känd är likväl hans postilla,
Sabbathens helliggjörelse (1635-38), som till 1760
omtrycktes minst 10 gånger och ännu in på 1800-talet
(omtr. 1862) var en bland den danska allmogen
mycket spridd uppbyggelsebok. E. Ebg.
</img>
Brochure [brå j yr], fr. Se Bokbinderi och
Broschyr.
Brock (isl. Brokkr), nord. myt., en dvärg,
Sindres broder. Den yngre Eddan förtäljer, att, när
Ivaldes söner åt Loke förfärdigat spjutet Gungner,
Sifs guldhår och skeppet Skidbladner, Loke slog
vad med dvärgen Brock, att denne och hans broder
ej skulle kunna åstadkomma något dylikt. De bägge
bröderna smidde då ringen Draupner, ur hvilken
hvar nionde natt skulle drypa åtta andra lika tunga
ringar, samt galten Gullenburste och hammaren
Mjolner. Priset, Lokes hufvud, tilldömdes af asarna
Brock och Sindre. Loke påstod dock, att han
visserligen förverkat hufvudet, men icke halsen, och
Brock nöjde sig då med att sy igen hans mun.
Brock (Ställbrock, Fångstbrock), jaktv., en
i fett inkokad brödbit, en fisk, ett köttstycke eller
dylikt som bete vid rofdjursfångst. H. Szs.
Brock, dansk adelssläkt. Se Brok.
Brock, Niels, dansk donator, f. 1731 i Randers,
d. 1802, grosshandlare i Köpenhamn. Genom sitt
1796 upprättade testamente bortskänkte han till sin
födelsestad samt till Köpenhamn och till välgörande
ändamål där största delen af sin betydande förmögenhet.
Randers fick omkr. 100,000 rigsdaler, som
småningom vuxit till omkr. 300,000, och Köpenhamn
fick omkr. 217,000, hvilka vuxit till omkr.
600,000, dels för olika välgörande ändamål, dels
för stadens allmänna bästa (nu 105,000). Bl. a.
donerades 10,000 rigsdaler till upprättande af en
handelsskola i Köpenhamn, och 1 maj 1888
öppnades "de brockske handelsskoler" i en präktig
byggnad därstädes, för ändamålet uppförd af
"grosserersocieteten" för omkr. 300,000 kr. E. Ebg.
Brock [brå'k], sir Isaac, brittisk militär, f.
1769 på Guernsey, inträdde 1785 i armén, vann
hastig befordran och utnämndes 1811 till
