Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Broms ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhang med denna sida af sin verksamhet skref
han Mémoire sur la peinture sur verre (1829) och
Traité des arts céramiques et des poteries (1844,
2:a uppl. 1854). B. gjorde 1824 tillsammans med sin
son och Berzelius en resa i Sverige. (E. E.)
2. Adolphe Théodore B., den förres son, fransk
botanist, en af den moderna paleobotanikens
grundläggare, f. 14 jan. 1801 i Paris. Redan tidigt
infördes han af sin fader i geologiens studium
och fick deltaga i dennes exkursioner och resor
till olika länder. Sverige besöktes 1824, hvarvid
Berzelius och Wöhler voro deras ledsagare och Sven
Nilsson ledde exkursioner till Höganäs och Hör,
då B. hade tillfälle att på ort och ställe studera
de därstädes förekommande växtfossilen. B. utgaf
1825 Essai d’une classification naturelie des
champignons, blef följande år medicine doktor, efter
att såsom lärdomsprof hafva utgifvit Mémoire sur la
famille des rhamnées (1826), och anställdes 1831 såsom
professor i botanik vid "Museum d’histoire naturelie"
i Paris, hvilken befattning han bibehöll till sin död,
18 febr. 1876. Af hans botaniska arbeten må vidare
nämnas Mémoire sur la generation et le développement
de l’embryon dans les végétaux phanérogames (1827),
Botanique (phanérogamie) du voyage autour du monde
exécuté sur la corvette La Coquille (1829), Recherches
sur l’organisation des tiges des cycadées (s. å.), i
hvilken cykadéstammens anatomiska byggnad för första
gången beskrifves, och Sur la structure de l’ovule
et de la graine des cycadées, comparée à celle
de diverses graines fossiles du terrain houiller
(1875). Hans Énumération des genres des plantes
cultivées au musée d’histoire naturelle de Paris
(1843, 2:a uppl. 1850) är egendomlig genom familjernas
uppställning. Tillsammans med A. Gris utgaf han
Fragments d’une flore de la Nouvelle Calédonie
(1864). Redan B:s första arbete på paleobotanikens
område, Sur la classification et la distribution
des végétaux fossiles en général et sur ceux du
terrain de sediment supérieur en particulier (1822),
kan sägas inleda en ny riktning för denna vetenskap,
i det att B., utan tvifvel påverkad af sin fader och
Cuvier, äfven för de fossila växterna sökte tillämpa
den stratigrafiska undersökningsmetoden, hvilken
af hans föregångare blifvit så godt som opåaktad,
om de också insett skillnaden mellan de fossila
växter, som åtfölja de verkliga stenkolslagren och
brunkolen. B. påvisade, att hvarje geologiskt system
var karakteriseradt af för detsamma egendomliga
växtfossil samt att dessa med hänsyn till sitt
geologiska uppträdande visade en utveckling från lägre
former till högre. Bestämningen af växtfossilen måste
enligt hans mening vara artificiell och grundas på
yttre karaktärer, hvarför många släkten måste blifva
provisoriska, i det att t. ex. stammar, blad och frön,
hvilkas samhörighet ej kunde bevisas, måste upptagas
under olika släkten. Redan i detta arbete finner man
många af hans väl karakteriserade släkten med deras synnerligen lämpliga
och träffande namn. I stället för den äldre
släktbenämningen Filicites för fossila ormbunkar
infördes nu, för att anföra ett enda exempel,
fem olika släkten, Pecopteris, Sphenopteris,
Neuropteris, Odontopteris och Glossopteris, hvilka
än i dag hafva sitt berättigande. Snart följde andra
arbeten: Observations sur les fucoïdes (1823), Sur
quelques végétaux fossiles du terrain houiller et
sur leurs rapports avec les végétaux vivants (1825),
Observations sur les végétaux fossiles des grés de
Hoer en Scanie (s. å.) och Notes sur les végétaux
fossiles de 1’oolithe à fougères de Mamer (s. å.),
af hvilka de båda sistnämnda gåfvo inblick i de
"sekundära", eller såsom vi nu säga de mesozoiska,
aflagringarnas flora, som förut var föga bekant. I
arbetet öfver floran vid Hör uppställdes bl. a. det
nya släktet Nilssonia (uppkalladt efter Sven
Nilsson). 1828 utgaf B. sin Prodrome d’une histoire
des végétaux fossiles, innehållande en kortfattad,
synnerligen klar och redig öfversikt af hvad man
då kände om de fossila växterna och på samma gång
utgörande en förelöpande resumé af det stora,
samtidigt påbörjade arbetet Histoire des végétaux
fossiles ou recherches bota-niques et géologiques
sur les végétaux renfermés dans les diverses couches
du globe (1828-44). Detta utmärkta, för all framtid
grundläggande arbete - innehållande korta och klara
beskrifningar samt goda afbildningar af vid pass 300
fossila kryptogamer samt dessutom af afbildningar
åtföljda, detaljerade och noggranna redogörelser för
den yttre och inre byggnaden af de nutida växter,
med hvilka jämförelser närmast kunna ifrågakomma -
blef dock icke fullbordadt, i det att endast första
delen (488 sidor, 166 planscher i 4:o) och tre häften
(72 sidor samt 30 planscher) af den andra blefvo
utgifna. Ett annat viktigt arbete är Tableau des
genres de végétaux fossiles considérés sous le point
de vue de leur classification botanique et de leur
distribution géologique (1849; urspr, publiceradt i
"Dictionnaire universel d’histoire naturelle" af
Charles d’Orbigny, artikeln "Végétaux fossiles"), en
särdeles klar och än i dag läsvärd öfversikt af de då
kända växtfossilen. B:s misstag att uppfatta en del
af stenkolsperiodens kärlkryptogamer (Sigillaria,
Sphenophyllum, Calamodendron m. fl.) såsom
gymnospermer var ursäktligt på en tid, då deras
fruktsättningar ej voro kända, och då man ännu
ej kommit till insikt därom, att en sekundär
ved med tillväxt utåt kunde förekomma äfven hos
kryptogamer. Med hänsyn till de fossila växternas
geologiska uppträdande hade B. redan i tidigare
uppsatser - Considérations générales sur la nature
de la végétation qui couvrait la surface de la terre
aux diverses époques de formation de son écorce
(1828), Considérations sur la nature des végétaux
qui ont couvert la surface de la terre aux diverses
époques de sa formation (1837), Sur les changements
du règne végétal aux diverses époques géologiques
(1847) - antydt tillvaron af olika genom olika
växtgrupper karakteriserade skeden, hvilka han i
enlighet med Cuvier och Elie de Beaumont ställde i
samband med ödeläggande katastrofer, följda af nya
skapelseakter. I sin ofvannämnda "Tableau" kallade
han dessa skeden efter de under desamma dominerande
grupperna: règne des acrogénes (kärlkryptogamernas
period), omfattande stenkols- och permiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Aug 11 11:52:44 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0144.html