s. k.
Brookes apparat (1854). Instrumentet består
af en kula, uppburen af två armar, hvilka sluta
och öppna sig som en sax. När kulan träffar bottnen,
öppna sig armarna, och kulan faller. Fördelen af denna
inrättning består däruti, att man, då lodet ej följer
med vid upphalningen, kan begagna ett fint snöre,
hvilket ej är så mycket utsatt för hafsströmmarnas
påverkan som de gröfre.
Brookes apparat. Se
Brooke (Henry).
Brookit [brokit],
miner., kristalliserad titansyra,
Jfr
Anatas.
Brookline [bru'kläin], den vackraste af Bostons
villaförstäder, belägen s. v. om Boston, genom järnväg
och elektrisk spårväg förenad med detsamma. 19,935
inv. (1900). Stora reservoarer för Bostons
vattenledning.
Brooklyn [brudlin], förr själfständig stad i
nordamerikanska staten New York, på ön Long island,
midt emot staden New York, men sedan 1895 blott
en stadsdel (borough) af den senare. 1,166,582
inv. (1901). Med New York står B. i förbindelse
genom den 1883 fullbordade jättestora hängbron
öfver East river samt en mängd dag och natt gående
ångfärjor. B. upptager en mycket stor areal (54,4
kvkm.) och har flera stora parker, bl. a. den 223
har stora Prospect park, från hvilken utgår en 82
m. bred och 10,5 km. lång bulevard (Ocean parkway)
till hafsstranden vid Coney island. I s. ligger
begrafningsplatsen Greenwood cemetery (167 har). Med
afseende på de offentliga byggnadernas utstyrsel
står B. långt tillbaka för New York, trots det stora
City hall af hvit marmor med jonisk portik, rådhuset
med korintisk pelarhall, ett par stora fängelser,
marinhospitalet och stadens barnhus. B. har stora
dockor, omgifna af ofantliga magasin och tornlika
spannmålselevatorer. Vid Wallabout-viken ligger
unionens skeppsvarf med storartade verkstäder. Bland
bildningsanstalter märkas Mercantile library, Academy
of design, det af Graham stiftade Brooklyn institute
(en Polyteknisk skola), Parker collegiate institute
för flickor samt Long island historical society. 1887
öppnades i förhyrd lokal ett skandinaviskt sjömanshem,
som sedan 1894 har eget hus vid Carroll street. Såsom
amerikansk institution inkorporerades det 1889 under
staten New Yorks lagar, och dess ledning öfvertogs
af en direktion af 12 personer. B. anlades 1625
af holländarna och hette först Breuckelen, sedan
Brookland. Då 1776 amerikanerna under Sullivan
i närheten blifvit slagna af engelsmännen under
Clinton, föll B. i de senares händer och innehades
af dem i 6 år. Först 1834 fick B. stadsrättigheter
och växte så snabbt, att det 1850 hade 96,850
inv., 1890 806,343. Det införlifvades som
nämndt 1895 med New York. '
(J. F. N.)
Brooks [bru'ks],
Preston Smith, nordamerikansk
politiker, f. 1819 i Edgefield, Syd-Carolina,
d. 1857 i Washington, blef 1843 praktiserande jurist
och vann snart som stor plantageegare och medlem af
Syd-Carolinas legislatur politiskt inflytande i sin
hemstat. 1853 invaldes han i kongressen och gjorde
sig där känd som en af demokraternas våldsammaste
ytterlighetsmän. B:s namn har vunnit en herostratisk
ryktbarhet genom hans brutala öfverfall i senatens
samlingssal på den gamle abolitionistledaren Charles
Sumner, 22 maj 1856. Denne hade i ett tal fällt några
utlåtelser, som B. ansåg sårande;
den hetlefrade sydstatsmannen öfverföll efter
sammanträdet den intet ondt anande Sumner
och bearbetade honom så våldsamt med en käpp
i hufvudet, att han fick allvarsamt men däraf
för sin återstående lifstid. Ett förslag om B:s
uteslutande ur kongressen vann ej stadgad pluralitet,
och då B. nedlade sitt mandat, blef han enhälligt
återvald och under en triumfresa i södern öfverallt
firad. Bl. a. begåfvades han på flera ställen
med "hederskäppar", bärande inskriptionen "bruka
slående argument!" eller liknande deviser. B:s
öfverfall på Sumner plägar räknas som signalen
till våldsmedels allmänna tillgripande i striden om
negerslafveriet. V. S-g.
</img>
Brooks [bru'ks], Phillips, amerikansk predikant,
tillhörande den protestantisk-episkopala kyrkan,
f. 1835 i Boston, d. 1893 därstädes, graduerades
vid Harvard college 1855, prästvigdes 1859, blef
1869 kyrkoherde vid Trinity church i Boston och 1891
biskop i Massachusetts. 1885 blef han hedersdoktor
vid Oxfords universitet. B. åtnjöt såväl i England
som Amerika ett utomordentligt stort anseende som
predikant. Af hans skrifter må nämnas Lectures
on preaching (1877; 5:e uppl. 1879), Sermons
(1878), The candle of the lord and other sermons
(1881), Sermons preached in english diur-ches (1883)
och Twenty sermons (1886). I svensk öfversättning
finnas "Religiösa föredrag" (1892), "Valda religiösa
föredrag" (2 bd, 1894-95) samt "Från predikstolen
och katedern" (1897).
Broomé [brome], urspr. Broome [brwmme], en
släkt, som på 1660-talet inkom till Sverige från
Storbritannien med Thomas B., "ängeländer och
chymicus", bekant som upphjälpare af de skånska
salpetersjuderierna. En af hans döttrar var
gift med K. G. af Leopolds stamfader. - Ludvig
B., ingenjör, f. 2 maj 1838 i Västra Sallerup,
Malmöhus län, blef student i Lund 1856, genomgick
efter föregående praktik vid södra stambanan 1859-61
högre artilleriläroverket å Marieberg samt utnämndes
1864 till löjtnant, 1877 till kapten och 1896 till
major vid väg- och vattenbyggnadskåren. 1864-74
var B. distriktsadjutant i östra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet samt har därefter vid
åtskilliga tillfällen, bl. a. som t. f. byråchef,
tjänstgjort i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. En
lika omfattande som betydelsefull verksamhet har
B. utöfvat såsom förslagsställare för farleder,
vattenregleringar och vattenverksanläggningar i
olika delar af landet. Särskildt må nämnas det
1901-03 med statsbidrag utarbetade förslaget till
reglering af Mälarens vattenstånd och upprensning af
dess farleder. -1884-85 var B. ledamot af kommittén
för uppgörande af förslag till lag om stadsplaners
genomförande och förordnades 1900 till Sveriges
ombud vid den i Paris hållna kongressen för inre
sjöfart. B. var 1874-78 verkställande direktör i
aktiebolaget Stockholms byggnadsförening och 1876-80
i Stockholms nya spårvägsaktiebolag samt 1879-90
disponent
