folkundervisningens främjande (han genomdref tillsättandet af en undervisningskommitté 1818) och strafflagarnas humanisering. Sin största popularitet vann han genom sitt lysande försvar för drottning Karolina i hennes äktenskapsprocess 1820, ehuru han framstår i en tvetydig dager genom att undanhålla drottningen ett från regeringens sida framställdt förslag till uppgörelse i godo, i allt väsentligt öfverensstämmande med ett af honom själf för drottningens räkning, men utan hennes vetskap framställdt anbud året förut. Genom sitt uppträdande som drottningens advokat ådrog han sig förföljelse från konungens sida, men vann i stället en oerhörd advokatpraktik, som dock snart aftog. Han bibehöll sitt intresse för undervisningsfrågor, deltog i upprättandet af "Mechanics institute" i London 1823, stiftade 1825 "Society for the diffusion of useful knowledge", som följande år trädde i verksamhet, och hade största äran af London-universitetets upprättande 1828. S. å. framlade han i ett tal på sex timmar ett förslag till rättskipningens reformerande och bidrog ock väsentligen till att framkalla det politiska omslag, som i England inträdde under åren 1825-30. Vid valen 1830 utsågs han i anledning af ett lysande anförande mot slafhandeln till representant för Yorkshire, och vid ministerskiftet s. å. ingick han i ministären Grey såsom lordkansler. På denna plats utvecklade han ett rastlöst reformnit; han upphäfde en mängd sinekurer och afskaffade missbruk vid kanslirätten ("court of chancery"), ersatte det gamla "court of delegates" med en "judicial committee of the privy council" (1833), nu högsta instans i från kyrkliga, amiralitets- och kolonialdomstolar vädjade mål, upprättade "central criminal court", förbättrade konkurslagstiftningen och beredde vägen för inrättandet af lokala domstolar. Samtidigt deltog han äfven i debatterna om undervisningsreformen och medverkade kraftigt till valreformens genomförande, slafveriets afskaffande och 1834 års fattiglagstiftning. Apokryfisk är däremot hans egen berättelse om den roll han spelat i den stora politiska krisen. Vid Greys afgång 1834 öfvergick B. i Melbournes ministär, men afgick i slutet af året med denna. Genom sin fåfänga och härsklystnad, sitt otyglade lynne samt brist på lojalitet och takt hade han stött sig med såväl konungen som sina kamrater, hvarför han aldrig vidare fick anbud på plats i någon ministär. Han fortfor emellertid att utöfva inflytande i parlamentet, bidrog 1835 verksamt till genomförandet af reformen af städernas kommunalstyrelse ("municipal corporations act") samt väckte s. å. förslag om statsunderstöd för undervisningen och tillsättandet af ett undervisningsdepartement ("board of education"). Under de följande åren angrep han ofta den liberala regeringen, af hvilken han ansåg sig illa behandlad. Han fortfor att arbeta för reformer inom lagskipningen, ehuru på grund af hans ostadighet i åsikter hans inflytande var i ständigt sjunkande. I mars 1848 sökte han naturalisation såsom fransk medborgare (sedan 1838 egde han ett landställe vid Cannes), men kort därefter fördömde han revolutionen och försvarade Österrikes rätt i Italien. 1859 talade han för Italiens sak, liksom 1863 för Polens och året därpå för Danmarks, men tog under nordamerikanska inbördeskriget parti för sydstaterna mot unionen. - Under de sista åren af sitt lif deltog B. i upprättandet af "social science association", hvars president han under flera år var. Han afled på sitt landställe vid Cannes 1868. B. var en lysande talare, lika utmärkt för sitt utomordentliga minne som för sitt förråd af humor och sarkasm; dock var han ej fri från sentimentalitet och affektation. Hans stil är tung, invecklad och inkorrekt; kompositionen röjer brådska och vårdslöshet; aldrig framträder någon verklig originalitet i tankarna. Hans intelligens var mera snabb och omfattande än djup, hans kunskaper mångsidiga, men ytliga. "Hade han kunnat litet juridik", har man sagt om honom, "hade han kunnat litet af hvarje". Hans inflytande var af rent intellektuell art; han var en hatfull ovän, en afundsjuk och illojal kamrat och gaf både i sitt enskilda och offentliga lif alltför lätt efter för ett lättretligt lynnes alla nycker. Bland B:s skrifter äro att märka: Experiments and observations on . . . light (1796), Historical sketches of statesmen . . . in the time of George III (1839-43), Speeches at the bar and in parliament (1838-44), Essay on the british constitution (1844) och Lives of men of letters and science . . . in the time of George III (1845-46). B. utgaf själf en samling af sina skrifter under titeln Critical, historical and miscellaneous works (1855 -61, ny uppl. 1872-73). En postum själf biografi, The life and times of Henry, lord Brougham, 3 bd, utkom 1871. Se vidare Campbell, "Life of Brougham", i "Lives of the chancellors" VIII, s. 213-596. T. H-r. Broughton [brå'tn], Lower B., Higher B. Se Manchester. Broughton [braVtn 1. brå'tn], lord, engelsk statsman. Se Hobhouse. Broughton [bräVtn], Rhoda, engelsk romanförfattarinna, f. 1840, är prästdotter från norra Wales. Hennes första romaner, Cometh up as a flower (1867; "Som ett blomster. En autobiografi", 1880) och Red as a rose is she (1870), väckte uppseende genom sin liffulla framställning af själstillstånd. Bland hennes öfriga berättelser må nämnas Goodbye, sweetheart, goodbye (1872; "Farväl, älskade!", 1882), Second thoughts (1880), Doctor Cupid (1886), Scylla or Charybdis? (1895) och Foes in law (1901). Broughtonbukten [brå'tn-] 1. Koreagolfen, stor bukt af Japanska hafvet på Koreas östra kust, ungefär mellan 39° och 40° n. br. Broughtonsundet [brå'tn-], den del af det genom den japanska ön Tsushima tudelade Koreasundet, som går mellan denna ö och Korea. Broughton-öarna [brå'tn-]. Se Chathamöarna. Broughty Ferry [brå'ti fe'ri], stad i skotska grefskapet Forfar, på norra stranden af Firth of Tay, nedanför Dundee och genom ångfärja förenadt med det midt emot liggande Tayport (Ferry port on Craig). 10,482 inv. (1901). Restaureradt slott. Hafsbad. Brouillera l. Bruljera (fr. brouiller), bringa i oordning, stifta oenighet. - Brouillerie l. Bruljeri, oenighet, misshällighet, tvist. Brouillon [brojå7], fr., utkast, koncept, köpmanskladd. Broukhusius. Se Broekhuizen. Brouss., i botaniska namn förkortning för P. M.