365 Brunswick-Brushane 366 druf- eller njurformiga partier af trådig, kornig eller stänglig textur. Utomlands finnes den tämligen allmänt, t. ex. på Harz, i Sachsen, Böhmen o. s. v.; i Sverige träffas den vid Undenäs (Västergötland), Spexeryd (Rogberga i Jönköpings län) och på ett par ställen i Leksand (Dalarna). Brunstenen har stor teknisk användning, hufvudsakligen till beredning af klorgas (för blekning af pappersmassa samt för beredning af klorkalk) och syrgas, vid glastillverkning för att affärga af järnoxidul färgadt glas (hvartill man dock numera företrädesvis använder arseniksyrlighet), för att färga glas och glasyrer på porslin m. m. Halten af den verksamma beståndsdelen, mangansuperoxid, är mycket växlande i olika slag af brunsten. Man har därför särskilda kemiska förfaringssätt, s. k. brunstensprof, för att hastigt bestämma densamma. Svart brunsten, hausmannit, = Mn₃O₄; grå brunsten, manganit, = Mn₂ H₂ O₄. P. T. C.* Brunswick [bra'nswik]. 1. Engelskt (och platt-tyskt) namn för Braunschweig. - 2. Stad i nordamerikanska staten Maine, vid floden Androscoggin. 6,806 inv. (1900). Säte för Bowdoin college med medicinsk skola och bibliotek på 79,000 band, grundadt af James Bowdoin 1794. - 3. Stad i nordamerikanska staten Georgia, vid S:t Simon's sound. 9,081 inv. (1900). Trävaruindustri, bomullsexport. Se vidare New Brunswick. Brunsvig. Se Braunschweig. . Brunswigia toxicaria, bot. Se Buphane. Brunsyra, bot. Se Oxalis. Bruntál, tjeckiska namnet på staden Freudenthal (se d. o.). Bruntorf, bot. Se Amblystegium. Brunört, bot. Se Brunella. Brus (Bruslimonad), ett slags läskedryck. Se Limonad. Brusa, Emilio, italiensk jurist, f. 1843 nära Como, blef 1871 professor i internationell rätt och rättsfilosofi i Modena, men flyttade 1877 till Amsterdam och 1880 till Turin som professor i straffrätt och straffprocedur. B. har skrifvit bl. a. Saggio di una dottrina generale del reato (1884), Sul nuovo positivismo nella giustizia penale (1887), Prolegomini al diritto penale (1888) samt Staatsrecht des königreichs Italien (1892). Brusafors, sulfitfabrik i Häsleby socken, Jönköpings län. Vid B:s vattenfall, tillhörande Mariannelunds egendom, voro före år 1838 uppförda en smedja med räckhammare och en spikhammare för tillverkning af spik och hästskosöm, beslag m. m. Smedjan refs 1869-70, och en tändsticksfabrik anlades i stället; denna drefs dock ej längre än till år 1878, och efter ett par års stillastående blef den omändrad till bobinfabrik. Efter att 5 à' 6 år ha varit i gång inställde bobinfabriken sin verksamhet, och först efter ett par års nytt stillastående, sedan Brusafors aktiebolag blifvit egare af densamma, förändrades den till en sulfitfabrik. Denna inköptes 1894 af Aug. B. Kollén, som betydligt uppdrifvit tillverkningen, så att denna numera uppgår till omkr. 3,000 ton per år. 1903 öfverlät Kollén fabriken till aktiebolaget Brusafors-Hällefors, hvilket äfven blifvit egare af Hällefors pappersbruk i Lönnberga socken af Kalmar län. K. K. Å. Brusasorci [-så'rtji], italiensk målare. Se Riccio 2. Bruscamente, it., mus., häftigt, trotsigt. Brusell, Johan Gottlob, dekorationsmålare, f. 1756 i Stockholm, anställdes 1781 som dekorationsmålare vid k. teatern, vistades 1783-84 på studieresor i Frankrike och Italien, blef 1787 förste dekorationsmålare och kvarstod såsom sådan till omkr. 1808. Han arbetade tillsammans med Desprez, som anlände till Stockholm 1784, och var efter 1791 den ende, som utförde denne mästares skisser. B. hade titel af kungl. hofmålare och blef 1816 "kammarförvaltare" eller s. k. "garde des tableaux" vid k. museet. Död i Stockholm 1829. Brusewitz. 1. Gustaf Henrik B., målare, fornforskare, f. 3 okt. 1S12 i Göteborg. I Stockholm studerade han 1829-36 vid konstakademien och för gravören Forssell. 1839 blef han elev vid franska konstakademien i Rom, men nödgades för medellöshet återvända redan året därpå. 1842-45 arbetade han i Paris på Cogniets ateljé. Han utförde sedan många historiemålningar (flera af dem finnas i Göteborgs museum): Göteborgs anläggning, Venderna i Kungahäll, Linné och hans lärjungar, Fiskarens hemkomst, Bonden, som skall till tinget samt några altartaflor. Hans förnämsta sysselsättning var likväl arkeologiska och historiska studier rörande Bohus län, särskildt det gamla Konungahälla (Kungälf), i sammanhang hvarmed han afritade provinsens fornminnen. Göteborgs museum, vid hvilket han 1865-91 var intendent för den historiska afdelningen, eger en mängd af honom gjorda teckningar af fornsaker, ett Minnesblad från Svenska fornminnesföreningens utställning i Göteborg 1875 (64 fig. i stor fol., med handskrifven text) m. m. Från trycket utgaf B. Elfsyssel. Historiska minnen, samlade ur såväl äldre som nyare verk och urkunder (med 12 pl., 1860-64) och Historiska anteckningar rörande säteriet Jonsered (1876). Död i Göteborg 16 juni 1899. 2. Erik Cornelius B., den föregåendes kusins son, sjömilitär, f. 1 dec. 1844, antogs 1861 till kadett å Karlberg, utnämndes 1867 till underlöjtnant vid flottan och deltog bl. a. i fregatten Vanadis' expedition till Brasilien och Västindien 1867-68 och kanonbåten Ingegerds till Grönland och Newfoundland 1872 samt, efter att 1875 hafva befordrats till löjtnant, i korvetten Balders expedition till Västindien 1875-76. Såsom sekond på Vega blef han en af den 1878-80 lyckligt fullbordade nordostpassagens män. Han befordrades 1883 till kapten och var 1890-92 äldste instruktionsofficer i exercisskolan i Karlskrona samt utnämndes 1892 till kommendörkapten af 2:a och 1896 till kommendörkapten af l:a graden. Afsked med pension 1902. Brush [bra'j], Charles Francis, nordamerikansk uppfinnare, f. 1849 i Euclid (Ohio), förvärfvade 1869 filosofisk grad vid Michigan-universitetet och egnade sig efter hand åt praktisk kemi, järnaffärer samt, från 1875, åt uppfinningar på den elektriska belysningens område. Hans dynamo-elektriska maskin har fått stor användning i Amerika. För öfrigt har han uttagit mer än 50 patent, hvilka egas af Brush electric company i Cleveland (Ohio) och Anglo-american Brush electric light corporation i London. B. erhöll 1899 Rumford-medaljen. Brushane, Machetes pugnax, zool., en art af ett