Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brunockra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
365
Brunswick-Brushane
366
druf- eller njurformiga partier af trådig, kornig eller
stänglig textur. Utomlands finnes den tämligen
allmänt, t. ex. på Harz, i Sachsen, Böhmen o. s. v.;
i Sverige träffas den vid Undenäs (Västergötland),
Spexeryd (Rogberga i Jönköpings län) och på ett
par ställen i Leksand (Dalarna). Brunstenen
har stor teknisk användning, hufvudsakligen till
beredning af klorgas (för blekning af pappersmassa
samt för beredning af klorkalk) och syrgas, vid
glastillverkning för att affärga af järnoxidul
färgadt glas (hvartill man dock numera företrädesvis
använder arseniksyrlighet), för att färga glas och
glasyrer på porslin m. m. Halten af den verksamma
beståndsdelen, mangansuperoxid, är mycket växlande
i olika slag af brunsten. Man har därför särskilda
kemiska förfaringssätt, s. k. brunstensprof, för
att hastigt bestämma densamma. Svart brunsten,
hausmannit, = Mn3O4; grå brunsten, manganit, = Mn2
H2 O4. P. T. C.*
Brunswick [bra’nswik]. 1. Engelskt (och platt-tyskt)
namn för Braunschweig. - 2. Stad i nordamerikanska
staten Maine, vid floden Androscoggin. 6,806
inv. (1900). Säte för Bowdoin college med medicinsk
skola och bibliotek på 79,000 band, grundadt af
James Bowdoin 1794. - 3. Stad i nordamerikanska
staten Georgia, vid S:t Simon’s sound. 9,081
inv. (1900). Trävaruindustri, bomullsexport. Se vidare
New Brunswick.
Brunsvig. Se Braunschweig. .
Brunswigia toxicaria,
bot. Se Buphane.
Brunsyra, bot. Se Oxalis.
Bruntál, tjeckiska namnet på staden Freudenthal
(se d. o.).
Bruntorf, bot. Se Amblystegium.
Brunört, bot. Se Brunella.
Brus (Bruslimonad), ett slags läskedryck. Se
Limonad.
Brusa, Emilio, italiensk jurist, f. 1843 nära
Como, blef 1871 professor i internationell rätt
och rättsfilosofi i Modena, men flyttade 1877
till Amsterdam och 1880 till Turin som professor
i straffrätt och straffprocedur. B. har skrifvit
bl. a. Saggio di una dottrina generale del reato
(1884), Sul nuovo positivismo nella giustizia penale
(1887), Prolegomini al diritto penale (1888) samt
Staatsrecht des königreichs Italien (1892).
Brusafors, sulfitfabrik i Häsleby socken, Jönköpings
län. Vid B:s vattenfall, tillhörande Mariannelunds
egendom, voro före år 1838 uppförda en smedja med
räckhammare och en spikhammare för tillverkning
af spik och hästskosöm, beslag m. m. Smedjan refs
1869-70, och en tändsticksfabrik anlades i stället;
denna drefs dock ej längre än till år 1878, och
efter ett par års stillastående blef den omändrad
till bobinfabrik. Efter att 5 à’ 6 år ha varit i
gång inställde bobinfabriken sin verksamhet, och
först efter ett par års nytt stillastående, sedan
Brusafors aktiebolag blifvit egare af densamma,
förändrades den till en sulfitfabrik. Denna inköptes
1894 af Aug. B. Kollén, som betydligt uppdrifvit
tillverkningen, så att denna numera uppgår till
omkr. 3,000 ton per år. 1903 öfverlät Kollén fabriken
till aktiebolaget Brusafors-Hällefors, hvilket äfven
blifvit egare af Hällefors pappersbruk i Lönnberga
socken af Kalmar län. K. K. Å.
Brusasorci [-så’rtji], italiensk målare. Se Riccio 2.
Bruscamente, it., mus., häftigt, trotsigt.
Brusell, Johan Gottlob, dekorationsmålare, f. 1756
i Stockholm, anställdes 1781 som dekorationsmålare
vid k. teatern, vistades 1783-84 på studieresor
i Frankrike och Italien, blef 1787 förste
dekorationsmålare och kvarstod såsom sådan
till omkr. 1808. Han arbetade tillsammans med
Desprez, som anlände till Stockholm 1784, och var
efter 1791 den ende, som utförde denne mästares
skisser. B. hade titel af kungl. hofmålare och
blef 1816 "kammarförvaltare" eller s. k. "garde des
tableaux" vid k. museet. Död i Stockholm 1829.
Brusewitz. 1. Gustaf Henrik B., målare, fornforskare,
f. 3 okt. 1S12 i Göteborg. I Stockholm studerade
han 1829-36 vid konstakademien och för gravören
Forssell. 1839 blef han elev vid franska
konstakademien i Rom, men nödgades för medellöshet
återvända redan året därpå. 1842-45 arbetade han
i Paris på Cogniets ateljé. Han utförde sedan många
historiemålningar (flera af dem finnas i Göteborgs
museum): Göteborgs anläggning, Venderna i Kungahäll,
Linné och hans lärjungar, Fiskarens hemkomst, Bonden,
som skall till tinget samt några altartaflor. Hans
förnämsta sysselsättning var likväl arkeologiska och
historiska studier rörande Bohus län, särskildt det
gamla Konungahälla (Kungälf), i sammanhang hvarmed
han afritade provinsens fornminnen. Göteborgs
museum, vid hvilket han 1865-91 var intendent för den
historiska afdelningen, eger en mängd af honom gjorda
teckningar af fornsaker, ett Minnesblad från Svenska
fornminnesföreningens utställning i Göteborg 1875 (64
fig. i stor fol., med handskrifven text) m. m. Från
trycket utgaf B. Elfsyssel. Historiska minnen, samlade
ur såväl äldre som nyare verk och urkunder (med 12
pl., 1860-64) och Historiska anteckningar rörande
säteriet Jonsered (1876). Död i Göteborg 16 juni 1899.
2. Erik Cornelius B., den föregåendes kusins son,
sjömilitär, f. 1 dec. 1844, antogs 1861 till kadett
å Karlberg, utnämndes 1867 till underlöjtnant
vid flottan och deltog bl. a. i fregatten Vanadis’
expedition till Brasilien och Västindien 1867-68 och
kanonbåten Ingegerds till Grönland och Newfoundland
1872 samt, efter att 1875 hafva befordrats
till löjtnant, i korvetten Balders expedition
till Västindien 1875-76. Såsom sekond på Vega
blef han en af den 1878-80 lyckligt fullbordade
nordostpassagens män. Han befordrades 1883 till
kapten och var 1890-92 äldste instruktionsofficer i
exercisskolan i Karlskrona samt utnämndes 1892 till
kommendörkapten af 2:a och 1896 till kommendörkapten
af l:a graden. Afsked med pension 1902.
Brush [bra’j], Charles Francis, nordamerikansk
uppfinnare, f. 1849 i Euclid (Ohio), förvärfvade
1869 filosofisk grad vid Michigan-universitetet och
egnade sig efter hand åt praktisk kemi, järnaffärer
samt, från 1875, åt uppfinningar på den elektriska
belysningens område. Hans dynamo-elektriska maskin
har fått stor användning i Amerika. För öfrigt har
han uttagit mer än 50 patent, hvilka egas af Brush
electric company i Cleveland (Ohio) och Anglo-american
Brush electric light corporation i London. B. erhöll
1899 Rumford-medaljen.
Brushane, Machetes pugnax, zool., en art af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
