politiska förhandlingar befinnes han hafva tagit verksam del. Af Sten Sture d. ä. och den tidens rådsregering användes han i åtskilliga diplomatiska värf. - Såsom vapen förde han en klufven sköld med hvardera halfvan tredelad. Ehd. Brynjulfsson. 1. Gisle B. d. ä., isländsk fornforskare, f. 1794, d. 1827 som präst i Holme (Östamtet på Island), är mest bekant genom skriften Periculum runologicum (1821), om runornas uppkomst m. m. - 2. Gisle B. d. y., den föregåendes son, f. 1827, d. 1888, sedan 1874 docent vid Köpenhamns universitet, utgaf bl. a. "Tristrams saga" och skref flera afhandlingar om isländsk skaldediktning. Han tog ifrig del i förhandlingarna om Islands ställning och författning, såsom motståndare till Jon Sigurdsson. E. Ebg. Bryn Mawr. 1. [bran-mau'ə] Stad i engelska grefsk. Brecknock (Wales), vid gränsen till Monmouth. 6,831 inv. (1901). Kolgrufvor, järnverk. - 2. [brin-må'ə] Ort strax v. om Filadelfia, i Pennsylvania, säte för det af d:r Joseph Taylor från Burlington 1880 grundade "Bryn Mawr college", en af de bästa amerikanska högskolor för kvinnor (motsvarar en filosofisk fakultet). Anstalten öppnades 1885 och hade 1903-04 32 lärare och lärarinnor samt 445 studerande.

Spielberg vid Brünn.</img>

Brünn (tjech. Brno). 1. Distrikt 
("bezirkshauptmannschaft") i österrikiska kronlandet 
Mähren. 747 kvkm. 131,963 inv. (1900). - 2. 
Hufvudstad i Mähren, vid foten af Spielberg, 
mellan floderna Schwarzawa och Zwittawa, 227 
m. ö. h. 109,346 inv. (1900), däraf 68,702 tyskar 
och 38,365 tjecher. Den inre staden, som fordom 
var omgifven af fästningsverk, är trång med 
krokiga gator; den omgifves nu, sedan fästningsverken 
1860 raserats, af modernare stadsdelar med breda 
gator. B. har 17 kyrkor, bl. a. domen "S:t Peter 
und S:t Paul" (från 15:e årh.) och den gotiska 
"S:t Jakob" (från 14:e årh.), med ett 98 m. högt 
torn. Af andra byggnader märkas "ståthålleribyggnaden" 
(förr augustinkloster), rådhuset (från 
1511), biskopsresidenset och det adliga damstiftet 
"Mariaschul". - B. har högst betydande 
industri, särskildt ylle- och metallindustri. 1900 
funnos där 60 väfnadsfabriker, 6 maskin- och 15 
metallvarufabriker, 6 garfverier, 11 tegelbruk, 
6 kemiska fabriker m. m. Marknaderna i B. höra 
till Österrikes mest besökta. B. är en viktig 
järnvägsknut, där sex banor mötas, samt har elektriska 
spårvägar. Af undervisningsanstalter märkas 
teknisk högskola, prästbildningsanstalt, 4 gymnasier 
(2 tyska, 2 tjechiska), 3 högre realskolor, ett lärar- och 
ett lärarinneseminarium, tvenne slöjdskolor, en 
väfskola m. m. - B. är säte för ståthållaren öfver 
Mähren, för biskop, landsöfverrätt och landsrätt. 
- Spielberg, strax väster om staden, reser sig till 
288 m. höjd och har vackra anläggningar samt ett 
citadell, som 1740-1855 var statsfängelse och där 
bl. a. den italienske skalden Silvio Pellico satt 
fången åren 1822-30. I B:s omgifningar ligga 
flera stora industriorter. - B. är en mycket gammal 
ort, hvars namn härledes af slav. brnij (lera). I 
11:e århundradet blef det residens i ett af de fyra 
furstendömen, hvari Mähren då var deladt; under 
1300-talet och intill 1411 residerade de märiske 
markgrefvarna på Spielberg. Under husitkrigen 
förblef B. katolskt och belägrades 1428 af husiterna. 
Under trettioåriga kriget led det mycket. Bland 
annat belägrades det af Torstenson 1643, då han 
likväl måste afbryta belägringen för att tåga mot 
Danmark. Han företog sedan en ny belägring, som 
varade från 3 maj till 15 aug. 1645, men staden 
försvarades så tappert af kommendanten L. R. de 
Souches (förut i svensk tjänst), att svenskarna till 
slut måste aftåga. Minnet däraf firades högtidligt 
1845 och 1865, och sedan har minnesfesten blifvit 
en årligen återkommande nationalhögtidsdag. 1742 
belägrades B. två månader fåfängt af preussarna. 
      J. F. N.

Brünnich, Morten Trane, dansk naturforskare, 
f. 1737, d. 1827, blef 1769 professor vid 
universitetet i Köpenhamn och lade grund till dess 
naturhistoriska museum. 1784 anställdes han vid 
det norska bergverksväsendet och blef 1791 direktör 
vid Kongsbergs silfververk för att bringa detta på 
fötter igen. 1814 återvände han till Danmark. 
Bland hans skrifter förtjäna nämnas Ederfuglens 
beskrivelse (1763), Ornithologia borealis (1764), 
Entomologia eller Insectlære (s. å.), Historiske 
efterretninger om Norges bjergværker 1516-1623 
(1819) och Kongsberg sölvværk 1623-1723 (1826). 
      E. Ebg.

Brünnow, Franz Friedrich Ernst, tysk 
astronom, f. 1821 i Berlin, blef 1847 direktor för 
observatoriet i Bilk vid Düsseldorf, var 1851-54 
förste assistent vid observatoriet i Berlin, 1854-60 
direktor för observatoriet i Ann Arbor, Michigan, 
och 1866-74 k. astronom för Irland, direktor för 
Dunsink-observatoriet i Dublin samt professor i astronomi 
därstädes. Till följd af öfveransträngning och 
försvagad syn drog han sig tillbaka till privatlifvet 
1874. Död i Heidelberg 1891. Af B:s arbeten 
må nämnas hans af vetenskapsakademien i Amsterdam 
prisbelönta afhandling öfver de Vicos komet 
(1849), hans störingstabeller för planeterna Flora, 
Victoria och Iris och parallaxbestämningar för 
fixstjärnor (&#945; Lyræ). I Amerika utgaf han tidskriften 
"Astronomical notices". Framför allt är han 
känd genom sin klassiska Lehrbuch der sphärischen 
astronomie (1851; 4:e uppl. 1881), hvilken äfven 
utkommit på engelska samt omarbetad och tillökad 
på franska språket.
      K. B.

Brynolf.  Se Brynjulf.

Brynstensskiffer, petrogr., stundom förekommande 
benämning på de mera kvartsrika, d. v. s. 
med kiselsyra genomdränkta, och på de med en 
större mängd mikroskopiska sandkorn än vanligt 
blandade arterna af lerskiffer. Dessa skifferarter