inklämda, bråcken böra behandlas med bråckband, konstruerade särskildt för hvarje fall. Behandlingen af de inklämda bråcken måste ske så fort som möjligt, och det är därför af utomordentlig vikt att genast igenkänna lidandet. Af falsk blygsamhet fördöljes beklagligen ofta förhållandet för läkaren; kräkningarna och de andra symtomen äro emellertid så pass karakteristiska, att denne, i trots af hvad patienterna kunna försäkra, bör själf kunna öfvertyga sig om rätta förhållandet. - Behandlingen afser att föra in bråcket. Detta sker genom att omfatta och sammantrycka tumören, på samma gång man söker föra den af och an. En rätt betydlig kraft och mycken ihärdighet kunna därvid vara af nöden. Om införandet ej lyckas genast och patientens tillstånd är sådant, att man anser sig ännu ha tid, är användandet under några timmar af is ofvanpå bråcket ett medel, som ej sällan underlättar införandet (taxis). Kloroformen utgör en mycket svagare bundsförvant. Alla andra, fordom högt prisade hjälpmedel äro ytterst opålitliga; de blifva farliga, i samma mån som därigenom tid förspilles. Lyckas ej "taxis" snart, måste operation göras, hvarigenom "bråckporten" vidgas så mycket, att bråcket kan bringas in. Denna operation är visserligen mycket fruktad, ej allenast af patienterna, emedan den ofta nog slår fel, utan äfven af mindre vana läkare, bl. a. äfven af det skälet, att den i vissa fall kan vara rätt brydsam att utföra. Men erfarenheten har visat, att ju tidigare den företages, ju mindre tid som förhalas med onyttiga hjälpmedel eller fruktlösa taxis-försök, dess säkrare blir utgången lycklig. Äfven inuti bukkaviteten kunna tarmpartier inklämma sig, därigenom att de antingen skjuta sig in i eller sno sig om hvarandra, eller ock kunna de snärjas i mer eller mindre naturliga luckor. Symtomen af dessa s. k. inre bråckinklämningar äro ungefär desamma som af de yttre - naturligtvis med undantag af de lokala. Vådan är i dessa fall ändå större och behandlingen vida kinkigare, så mycket mer som man sällan kan med någorlunda tillräcklig visshet afgöra hvar dessa tarmvred egentligen hafva sin plats. I senare tider har man dock stundom lyckats att bringa hjälp äfven i sådana fall. Bukhålan har blifvit öppnad i större eller mindre utsträckning, och man har redt ut tarmvredet samt förhindrat den eljest med säkerhet dödliga utgången. Se vidare Blodåderbråck och Ke1otomi. Rsr. (J. Å.) 2. Veter. Bråck hos husdjuren kunna vara antingen ljumskbråck, hvarvid en del af tarmarna och nätet nedträngt i ena ljumsk- (inguinal-) kanalen eller i pungsäcken (skrotalbråck), eller nafvelbråck, då tarmar hafva utträngt genom nafvelringen, eller falskt bråck, äfven kalladt bukbråck, då genom bristning i bukväggen tarmar framfallit emellan huden och bukväggen. Ljumskbråck förekomma mest hos hingstar och fargaltar, nafvelbråck hos föl och kalfvar samt bukbråck hos nötkreatur. Smärre bråck föranleda vanligen ingen märkbar olägenhet för djuren, och sådana bråck hos föl försvinna i en del fall under fölens tillväxt därigenom att tarmarna fyllas af fasta fodermedel och tarmväggarna blifva tjockare. Blir bråck inklämdt, så att blodcirkulationen till de i bråcksäcken liggande tarmarna minskas eller upphör, uppkomma häftiga koliksymtom, och i sådana fall bör veterinär skyndsamt tillkallas för att, om så anses erforderligt, operera det sjuka djuret. C. A. L. Bråckband, bandage för att hålla ett bråck inne. Det består af en platta (pelott), som lägges öfver bråcköppningen och kvarhålles där genom elastiska band eller förmedelst en fjädrande, öfverklädd stålremsa, som böjer sig kring och omfattar ena kroppshalfvan. J. Å- Bråckport. Se Bråck. Bråcksnitt, kir., operation för att skjuta tillbaka ett inklämdt bråck. Se Kelotomi. Bråd skillnad, egentl, hastigt uppkommen oenighet. Detta uttryck förekommer såväl i äldre svenska lagar som i 1734 års lag och nyttjas, i motsats till "med berådt mod", om brott, som blifvit begångna "af hastigt mod" (dolus repentinus). Brågarp, socken i Malmöhus län, Bara härad. 473 har. 418 inv. (1903). B. bildar med Nefvishög ett konsistoriellt pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt. Bråk, mat., brutet tal (till skillnad från helt tal), är ett tal, hvilket till gemensamt mått med talet ett kan hafva tal mindre än ett, men ej talet ett själf. Sålunda äro talen tre sjundedelar och femton sjundedelar bråk, emedan de till gemensamt mått med talet ett kunna hafva talet en sjundedel samt åtskilliga andra tal mindre än ett, men ej talet ett själf. Att talet en sjundedel är ett gemensamt mått för talen ett, tre sjundedelar och femton sjundedelar, synes däraf, att detta tal innehålles ett helt antal gånger i ett (7 gånger), ett helt antal gånger i tre sjundedelar (3 gånger) och ett helt antal gånger i femton sjundedelar (15 gånger). Man finner däraf, att ett bråk är antingen en del, som innehålles ett helt antal gånger i enheten, eller ock summan af ett antal lika delar, af hvilka hvar och en innehålles ett helt antal gånger i enheten, i hvilket senare fall de summor undantagas, hvilka bilda de hela talen l, 2, 3, 4 o. s. v. Det tal, som täljer (räknar) delarnas antal, kallas täljare, det tal, som nämner delarnas namn, kallas nämnare. Då ett bråk tecknas med siffror eller bokstäfver, skiljes täljaren från nämnaren genom ett vågrätt streck, hvarvid täljaren skrifves ofvanför och nämnaren under strecket, t. ex. 3/7, 15/7 m/n. Tal kunna till formen se ut som bråk utan att i verkligheten vara det, t. ex. talen 7/7, 14/7, 21/7, hvilka i själfva verket ej äro annat än de hela talen l, 2, 3. Hela tal och bråk kallas med ett gemensamt namn rationella tal och karakteriseras däraf, att de alla hafva ett gemensamt mått med talet ett. Tal, som icke hafva ett gemensamt mått med talet ett, kallas irrationella tal. - Ett bråktal, som är mindre än ett, kallas egentligt eller äkta bråk; ett bråktal, större än ett, kallas oegentligt eller oäkta bråk, emedan det är summan af ett helt tal och ett äkta bråk. - Hvar och en af de här ofvan anförda bråkbeteckningarna är en tecknad divisionsoperation, i hvilken täljaren är dividend och nämnaren divisor. Talet 3/7 t. ex. utgör en sjundedel af talet tre, emedan det är 3 gånger så stort som 1/7 eller som sjundedelen af ett. Det utvisar således den kvot, som erhålles, då talet 3 divideras med talet 7. Man har därför definierat bråkbeteckningen i allmänhet såsom en tecknad divisionsoperation och därigenom generaliserat begreppet