män blef öfvervunnen. En fiende högg af läppen och hakan, B. dödade sin motståndare, tog sina guldkistor och hoppade öfver bord. (B-e.) Bueil [böj], Honorat de, markis de Racan, fransk skald. Se Racan. Buenavista (Boavista), en af Kap-Verde-öarna (se d. o.). Omkr. 5,000 inv. Buen-Ayre, nederländsk ö bland Antillerna. Se Bonaire. Bueno, Rio, flod i södra Chile, på gränsen mellan prov. Valdivia och Llanquihue, omkr. 140 km. lång, utgör aflopp för sjön Ranco (308 kvkm.) och upptager fr. v. Rahue, från sjön Rupanco. Buenos Aires (sp., "god luft"). 1. Provins i sydamerikanska republiken Argentina. 305,121 kvkm. (oberäknadt staden Buenos Aires' område, se nedan). Provinsen når i n. till nedre delen af Paraná, hvilken jämte dess bifurkation Pabon där är gräns mot provinsen Entre Rios, samt till La Plata, i ö. gränsar den till Atlantiska hafvet, i s. bildar nedersta Rio Negro gräns mot territoriet (sp. gobernacion) Rio Negro, hvilket äfven jämte territoriet Pampa och provinsen Santa Fé omger B. i v. Kusten är låg och föga utvecklad samt har blott en enda betydande inskärning, Bahia Blanca, och är nästan alldeles utan hamnar. Vid den ligga flera laguner. Det inre är nästan alltigenom slätt (pampa), blott i södra delen träffas några berg, bland hvilka Sierra de la Ventana når 1,060 m. ö. h. På den kala, ödsliga pampan förekommer en mängd saltsjöar och saltträsk. De viktigaste floderna äro Paraná, som utfaller i La Plata-viken, Rio Salado, Rio Colorado och Rio Negro. Klimatet är, oaktadt fuktigheten och den hastiga temperaturväxlingen, ganska sundt. Den heta nordan vinden, som blåser i B. nästan hela året, afbrytes stundom af en våldsam sydvästvind, kallad pampero, hvilken räcker högst en half timme samt åtföljes af en förfärlig åska eller en ofantligt tät dimma. Befolkningen, som 1903 beräknades till 1,251,439 inv. (4,1 på 1 kvkm.), utgöres till större delen af invandrade européer, däribland mest italienare, spanjorer, fransmän, engelsmän och tyskar. De hvite bestå för öfrigt mest af gauchos (afkomlingar af spanjor och indian), hvilka på pampas lefva såsom beridna herdar. Landets hufvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel. Den odlade jorden var 1895 932,391 har (3 proc. af arealen); däraf voro 510,066 har besådda med majs, 246,788 har med hvete och resten med andra sädesslag, luzern och potatis; äfven vinplanteringar förekomma. Ännu betydligare är boskapsskötseln, som på det egentliga pampasområdet är så godt som enarådande. År 1895 hade provinsen 1,7 mill. hästar, 31,000 mulåsnor och åsnor, 8,7 mill. nötkreatur, 52,6 mill. får, 248,720 svin och 154,000 nanduer (amerikanska strutsar). Af dessa var dock endast en mindre del rasdjur (11,400 hästar, 47,500 nötkreatur, 252,500 får, 8,230 svin). Af mineral finnes blott salt. Industrien går raskt framåt och hämtar sina råvaror ur de båda hufvudnäringarna. Sålunda finnas stora "saladeros", d. v. s. slakt- och insaltningshus, köttextraktfabriker och anstalter, som förarbeta produkter från boskapsstocken, såsom hudar, ben, hår, talg o. s. v. Likaledes förekomma 102 kvarnar, däribland 30 ångkvarnar, 75 likörfabriker, många tobaksfabriker, bryggerier, pappers-, hatt-, parfymfabriker, 10 ångsågar samt 20 textilfabriker m. m. Handeln befrämjas af de segelbara floderna och af ett stort järnvägsnät (1895 3,120 km.). De större städerna ha spårvägar, och sådana förena också mindre orter med hvarandra. Bland provinsens sjöstäder är Bahia Blanca den till betydenhet tredje i Argentina. Undervisningsväsendet är relativt högt utveckladt. Det finnes många hundra folkskolor, en högre läroanstalt i La Plata, 4 seminarier, flera praktiska skolor, 33 bibliotek, ett museum och ett observatorium i La Plata, 17 sjukhus o. s. v. Provinsen delas i 84 departement. Hufvudstad är sedan 1882 La Plata; förut var det Buenos Aires. Författningen är af 22 okt. 1889. Guvernören och viceguvernören väljas för 3 år, senaten består af högst 50, deputeradekammaren af 100 ledamöter. J F. N.

Situationsplan af Buenos Aires.</img>

2. (Ciudad de Nuestra Señora de B.),
förr hufvudstad i ofvannämnda provins, sedan 1882
hufvudstad i Argentinska republiken, ligger
på La Platas södra strand, 34° 36' 21" s. br., 58°
21' 33" v. lgd och omfattar ett stadsområde af 186
kvkm. Trots stadens namn ("god luft") är klimatet
ingalunda bland de sundaste; medeltemperaturen är
17°, regnmängden 846 mm. Koleran och gula febern
hafva uppträdt flera gånger ganska våldsamt; den
förra bortryckte 1867--68 51,000 personer, den senare
1871 26,000. Staden är mycket regelbundet anlagd med
kvadratiska kvarter och i allmänhet breda gator,
af hvilka endast en mindre del är stensatt eller
makadamiserad. Vid Plaza Mayo (förr Plaza Victoria)
ligger regeringspalatset, ursprungligen byggdt
af den svenske arkitekten E. Åberg (se d. o.) som
posthus, men