- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
531-532

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bugge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetsstipendiat i teologi 1863, kyrkoherde i Holmestrand
1866, professor i teologi vid universitetet i
Kristiania 1870 och utnämndes 1893 till biskop i
Kristiania stift. 1883-85 var han stortingsman
för Kristiania. Död i nämnda stad 7 april
1896. B. utöfvade sitt förnämsta författarskap
inom den nytestamentliga exegesen, i det han,
vid sidan af sin apologetisk-polemiska verksamhet
som redaktör tillsammans med J. C. Heuch först
(1875-76) af "Luthersk kirketidende", senare
(1877-80) af "Luthersk ugeskrift", nedlade sitt
mesta arbete på utgifvandet af nya testamentets
skrifter i ny öfversättning med historisk-kritiska
inledningar och utförlig framställning af innehåll och
tankegång. Dessa arbeten, af hvilka utkommit Apostelen
Paulus’s breve
(2 bd, 1879-81; 2:a uppl. 1880-81),
Apostlernes gjerninger (1884), Peters og Judas’s
breve
(1889; 2:a uppl. 1892), Lukas-evangeliet
(1891; 2:auppl. 1894) och Johannes-evangeliet
(1893), hafva fått stor spridning icke endast bland
vetenskapligt bildade teologer, utan i stora kretsar
af den bildade allmänheten i Norge och Danmark och
delvis utgått i flera upplagor. Kort före sin död
fick B. färdigt utkastet till öfversättningen af hela
nya testamentet, en öfversättning, som står på den
mest moderna ståndpunkt.

5. Kristian August B., den föregåendes släkting på
långt håll, norsk präst och teologisk författare,
f. 11 maj 1853 i Mandal, blef student från
Fredrikstads latingymnasium 1872, teol. kandidat
1878 och teol. doktor 1895 samt utnämndes 1903
till präst vid cellfängelset i Kristiania. Han
studerade 1879 vid Erlangens, 1885-86 vid Leipzigs
och 1886 vid Cambridges universitet. Utom uppsatser
och afhandlingar i "Luthersk ugeskrift", som han
1891-92 redigerade tillsammans med M. J. Fæerden,
samt i "Vidar", "Statsökonomisk tidsskrift" och
"For kirke og kultur" äfvensom i dagspressen,
har B. författat: Herbert Spencers opdragelseslære
(1886), Udviklingslærens moral. En fremstilling og
kritik
(1890), Paradokserne i Jesu Christi læreform
(1894), Om Jesu Christi parabler (1895), Parablerne om
Guds riges hemmeligheder
(s. å.) - de två sistnämnda
bilda hans doktorsafhandling -, Bibelens krav til vor
tid
(1897), Jesu hovedparabler, udlagde (1901) och
Das gesetz und Christus in evangelium. Zur revision
der kirchlichen lehre "de lege et evangelio"
" (utg. af
Kristiania videnskabsselskab, hist.-filos. skrifter
n:r 3 för 1903). O. A. ö.

Bugge. 1. Elseus Sophus B., norsk språk- och
litteraturforskare, f. 5 jan. 1833 i
Larvik, blef student i Kristiania 1848, tog
filologisk ämbetsexamen 1857 samt utnämndes
1864 till e. o. professor i jämförande
indoeuropeisk språkforskning och fornnorska
vid Kristiania universitet. 1872 blef han
ledamot af Vetenskapssocieteten i Uppsala,
1877 filosofie hedersdoktor i Uppsala, 1878
ledamot af svenska vetenskapsakademien,
1881 af Vitt. hist. o. ant. akad., 1885 af
Vet. o. vitt. samhället i Göteborg. B. är för
närvarande utan gensägelse en af Europas allra
förnämste språkforskare, lika framstående genom
mångsidig lärdom som originell idérikedom, i hvilka
båda afseenden han står i allra främsta ledet bland
nutida vetenskapsmän öfver hufvud. Ehuru han såsom
författare uppträdt på de flesta områden inom den
indoeuropeiska lingvistiken och filologien,
är det förnämligast i egenskap af inskriftstolkare,
mytolog och jämförande språkforskare som han gjort
sig europeiskt ryktbar. Hans första skrifter
gällde emellertid den norska folkpoesien. 1854
offentliggjorde han nämligen Mytologiske
bemærkninger til det telemarkske draumkvæde
(i
"Norsk tidskr. f. vidensk. o. liter."), och 1858
utgaf han Gamle norske folkeviser, som nästan alla
upptecknats af honom under resor i Telemarken,
den norska folkdiktens bästa skattkammare i våra
dagar.
illustration placeholder

Äfven sedermera har han fortsatt sina samlingar
af folkpoesi, och frukter af hans undersökningar på
detta område äro nedlagda i den af Fr. Barfod utgifna
tidskriften "Folke" för 1859 (några folkvisor från
öfre Telemarken) samt i Sv. Grundtvigs edition af
"Danmarks gamle folkeviser". I sistnämnda arbete
finnas bland tilläggen i banden II-V många af
B. gjorda uppteckningar af norska visor, de
flesta från förutnämnda landskap, samt en stor
mängd historiska, textkritiska och exegetiska
upplysningar, t. ex. (i bd II) redogörelse för
sammanhanget emellan den dansk-svenska folkvisan
om Sveidal (Svedendal, Silfverdal) och det till den
äldre eddan hörande Fjolsvinnsmal - om hvilket ämne
han yttrat sig äfven i en Afhandling om förbindelsen
mellem Grógaldr og Fjolsvinnsmál,
i "Forhandl. i
videnskabs-selsk. i Christiania", 1860 - och (i
bd IV) bevis för att den danska "Grimildsvisan"
härstammar från en lågtysk visa. Af samma art
äro flera viktiga specialuppsatser af honom, såsom
Bidrag til den nordiske balladedigtnings historie (i
"Det philologisk-historiske samfunds mindeskrift",
1879), Harpens kraft (i "Arkiv f. nord. filol.",
1891), Den danske vise om Gralver (därsammast.,
1895) och (tillsammans med M. Moe) Torsvisen
(i Kristiania universitets festskrift till Oskar
II, 1897). I nära samband med denna sida af B:s
författarverksamhet stå hans studier rörande de
fornnordiska skaldekvädena. Hans hufvudarbete
på detta område är Norrœn fornkvæði. Isländsk
samling af folkelige oldtidsdigte om Nordens guder og
heroer, almindelig kaldet Sæmundar edda hinsfróða

(1867), som är fullkomligt grundläggande för den
moderna eddaforskningen. Där lämnas bl. a. för
första gången en fullständig redogörelse för
edda-handskrifterna och en pålitlig läsning af
texten. I "Aarb. f. nord. oldkynd. o. hist." 1869
finnes af B. en afhandling med titeln Efterslæt
til min udgave af Sæmundar edda
, och i "Arkiv
f. nord. filol." behandlade han Nogle steder
i eddadigtene
(1903). Af den nya edda-upplaga,
till hvilken B. länge gjorde förarbeten, men som
aldrig utkommit, finnes ett prof, Hamðismál, i
"Zeitschr. f. deutsche philologie", 1876. Från
den prosaiska fornlitteraturens område har B. i
"Det norske oldskriftselskabs samlinger" utgifvit en
utmärkt upplaga af Norröne skrifter af sagnhistorisk
indhold
, omfattande "Saga af Hálfi ok Hálfsrekkum",
"Sögupáttr af Norna-Gesti" (båda 1864),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 11 11:52:44 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free