Hyldalsfjord, den vilda Lyscfjord m. fl.), som uppfylla den inre delen af Ryfylke. Buknfjorden (Boknfjorden) har sitt namn efter den lilla ön Bukn (fnod. Bókn). Y. N. Bukoba, station i tyska Öst-Afrika, på västra stranden af Victoria njansa, midt emot ön Bumbide, 1° 24' s. br. och 31° 55' ö. lgd, i en fruktbar, tätt befolkad trakt. B. anlades 1890 af Emin pasja och Stuhlmann. Buk-ok. Se Ok. Bukoler (grek. bukoloi, herdar), forntida herdefolk i de otillgängliga delarna af nordvästra Nildeltat (nära Alexandria), hvarifrån de företogo röfvartåg till närgränsande trakter. Under M. Aurelius gjorde de ett farligt uppror mot romarna, men kufvades åter medelst list. - Ett minne från den tid, då Dionysos dyrkades i tjurgestalt, var användningen af benämningen bukoler på vissa funktionärer i Dionysoskulten i forntidens Grekland. Bukoliker. Se Bukolisk. Bukolisk (grek. bukolikos, af bukolos, herde), som hör till herdelifvet. - Bukolisk dikt, herdedikt (jfr Idyll). Om bukolisk cesur se Hexameter. - Bukoliker, författare af herdedikter. Bukovac [-väts], Vlaho, kroaternas främste moderne målare, f. 1855 i Ragusa Vecchia, bosatt i Agram. Efter flera i nöd och umbäranden tillbragta ungdomsår i Nord-Amerika blef B. "upptäckt" af sin landsman grefve Pucic och fick af mecenaten biskop Strossmayer medel att studera i Paris, där han till lärare hade Cabanel. Närmast porträttmålare, utmärker sig B. för en elegant penselföring och konstnärlig finhet och djärfhet. Bland hans bästa dukar nämnas Frans Josefs intåg i Agram, ett Själfporträtt samt den kolossala målningen på ridån i Agrams nationalteater, föreställande kroatiska skalder och konstnärer hyllande renässansdiktaren Gundulic i Ragusa. A-d J. Bukovina, hertigdöme, ett af Österrikes kronländer, utgörande monarkiens sydöstligaste del. Det omfattar 10.456 kvkm. och gränsar i n. och n. v. till Galizien, i n. ö. till Ryssland (Bessarabien), i ö. och s. till Rumänien (Moldau), i v. till Ungern-Siebenbürgen. Det är till stor del uppfylldt af berg: Karpaterna och utgreningar från dem. Den högsta toppen är Giumalaru (1,857 m.), i landets sydvästra del. Där går den gamla riksvägen till Siebenbürgen öfver Borgo-passet (1,227 m.). Norra och östra delarna af B. äro lågland. De förnämsta floderna, som alla höra till Svarta hafvets område, äro: Dnjestr, som likväl endast berör landets norra gräns, Pruth, kommande från Galizien, samt Sereth, Suczawica, Moldawa och Bistritz, hvilka hafva sitt ursprung i B. Om sommaren äro floderna nästan uttorkade, på våren däremot stiga de ofta öfver sina bräddar och anställa stora förödelser. Klimatet är hårdt, men friskt. Medelårstemperaturen är i Czernowitz 7,6°, i de högre trakterna 5,4°, nederbördsmängden i medeltal 62 cm. Floderna bilda vidsträckta dalgångar, och i dessa trifvas förträffligt alla det norra Europas åker- och trädgårdsväxter. Bördigast är norra delen af landet, mellan Dnjestr och Pruth, samt Suczawica-dalen. Några obetydliga vinberg finnas på gränsen mot Moldau. I bergstrakterna odlas endast potatis, hafre och korn. Skörden steg 1901 till öfver 210 mill. kg. spannmål, däraf öfver 100 mill. kg. majs, som är landets hufvudsäd. Af potatis skördades 290 mill. kg., af sockerbetor 54 mill., af hö 290 mill. och af frukt 12 mill. kg. Inalles stiger arealen af åker, äng och trädgårdsland till 53,4 proc. af hela landets. Boskapsskötseln är ansenlig. 1900 funnos 241,422 nötkreatur, 147,739 får och 183,344 svin samt 60,328 hästar. Ett stuteri finnes i Radautz. - Skogen, som upptager 43,2 proc. af B:s areal, består på slättlandet till största delen af bok (hvaraf namnet Bukovina, "boklandet"), på bergshöjderna af gran och tall. Öfver hälften af all skog eges antingen af staten eller af kloster och andra andliga stiftelser. Rofdjur förekomma talrikt, äfven björnar och vargar. Bergsbruket lämnar blott brunsten (vid Jakobeny 1901: 2,84 mill. kg.) och salt (vid Kaczyga 4,85 mill. kg.). Åtskilliga mineralkällor finnas. - Industrien är ännu föga utvecklad. Den viktigaste industrigrenen är brännvinsbränning; i 43 brännerier producerades 1900 nära 50,000 hl. brännvin. För öfrigt finnas 8 ölbryggerier, ett järngjuteri, 2 maskinverkstäder, 2 glasbruk, 19 större sågverk och 6 ångkvarnar. Handeln ligger mest i händerna på judar och armenier och rör sig med export af råvaror och lifsmedel (kött, hudar, trä, majs) samt import af industrialster. Stora marknader hållas årligen på viktigare orter. Järnvägarna utgjorde 1900 487 km., landsvägarna 4,098 km., vattenvägarna 352 km., postanstalterna voro 159 och telegrafstationerna 68. Befolkningen utgjorde 1900 730,195 inv. (70 på 1 kvkm.) och hade under årtiondet 1890-1900 ökats med nära 13 proc. (1780 utgjorde den 79,500 inv.). Till nationaliteten voro 41 proc. rutener, mest i norra och västra B. och där ofta kallade huzuler, 32 proc. rumänier, i östra och södra delarna, vidare 22 proc. tyskar, 3,7 proc. polacker, l,3 proc. magyarer. I religiöst afseende hörde 69 proc. till den grekiska kyrkan, 15 proc. voro katoliker, 2,6 proc. evangeliska och 13 proc. israeliter. Af andra konfessioner må nämnas lippovanerna, en år 1783 invandrad rysk sekt på 3,500 personer, som äro koncentrerade på tre byar, Klimoutz, Fontina-Alba och Lippoweni. - Af undervisningsanstalter finnas ett universitet i Czernowitz, upprättadt 1875, med 42 lärare och 392 studenter, 5 gymnasier, öfverrealskola, 2 lärarseminarier, l statsslöjdskola och några andra fackskolor samt 362 offentliga folkskolor; dock åtnjuta 25 proc. af barn i skolåldern alls ingen skolundervisning. Endast 24,5 proc. af den manliga och 17 proc. af den kvinnliga befolkningen kunde 1890 läsa och skrifva. - Landtdagen består af 31 medlemmar: den grekisk-katolske ärkebiskopen i Czernowitz, rektorn vid universitetet, 10 representanter för de store jordegarna, 5 för städer, 2 för handels- och industrikamrar och 12 för landtkommunerna. Till deputeradekammaren i österrikiska riksrådet sänder B. 11 representanter. I spetsen för förvaltningen står landsregeringen i Czernowitz med en president. Landet är deladt i 10 kretsar. Domstolsinstanserna äro: landsöfverrätten i Lemberg, landsrätten i Czernowitz, kretsdomstol i Suczawa och 18 distriktsdomstolar. Vapnet visar ett af 3 gyllene stjärnor omgifvet svart buffelhufvud i ett i blått och rödt klufvet fält. J. F. N. Historia. B. utgjorde på romarnas tid en del af prov. Dacien (se d. o.), blef omkr. år 375 utsatt för hunnernas härjningar och var sedan under flera