och öfvergå slutligen i ett flackt tafelland, den bulgariska tafeln, som består af horisontala lager af krita, kalk och sandsten. Den har i s. en höjd af 450 m., men sluttar sakta mot Donau och bildar vid floden en brant strand af 100--200 m. höjd. Kritan täckes utefter floden af ett mäktigt lösstäcke, så att den endast i flodernas erosionsdalar träder i dagen. Floderna skära sig i detta tafelland djupa, branta dalar, som ofta se ut som klyftor, och hvilka äro hinderliga för kommunikationerna, men bilda ypperliga försvarslinjer under krig. Medan den norra sluttningen af Balkan är rikt skogbeklädd, saknar slätten, trots sin fruktbara jord, i följd af vattenbrist, skog och öfvergår lätt, där den ej odlas, till stäpp. Särskildt gäller detta om den del af B., som gränsar till det torra Dobrudsja. De viktigaste floderna flyta mot Donau, nämligen (från väster räknadt) Timok, Ogost, Isker, Vid, Osma, Jantra och Lom; till Svarta hafvet flyter Kamčik, och slutligen har Struma sina källor i landets sydvästliga hörn. Af sjöar finnas blott några sumpsjöar längs Donau och några laguner (limaner) vid Svarta hafvet. Klimatet utmärkes genom en kort, torr och het sommar samt en likaledes torr vinter, medan däremot höst och vår äro rika på nederbörd. Invånarnas antal steg 1900 till 2,644,299 inv. eller 41 på 1 kvkm. (medräknas Öst-Rumelien, blir folkmängdssiffran s. å. 3,744,283 inv.). Folkökningen har under decenniet 1891--1901 varit den relativt största i Europa eller 17 proc. (mot 8,23 proc. i Sverige). Emellertid eger en jämn utflyttning rum af turkar, som sedan äldre tider bott där, men i stället invandra bulgarer från Ungern, Rumänien och Syd-Ryssland. Till nationaliteten voro 1900 (i B. jämte Öst-Rumelien) 2,9 mill. bulgarer, 0,5 mill. turkar, 89,549 zigenare, 71,063 rumäner, 66,635 greker, 33,661 judar, hvilka lära vara af spansk härkomst, samt slutligen omkr. 64,000 af olika nationalitet (såsom 3,500 tyskar, 1,700 ryssar, turkar, armenier, tatarer etc.). Bulgarerna själfva bo mest i landets inre och västra delar, medan turkarna bo företrädesvis i östra B., grekerna vid kusten, rumänerna vid Donau, tatarerna vid Varna och vid Donau och zigenarna spridda öfver hela landet. Till religionen voro 1900 öfver B mill. grekiska katoliker, 643,300 muhammedaner, 33,661 judar, 28,569 romerska katoliker, 13,809 armeniska kristna och 4,524 protestanter. Den grekisk-katolska kyrkan bildar en själfständig landskyrka under den bulgariske exarken. -- Före 1879 funnos blott privatskolor, men från detta år äro alla barn från 8 till 12 år pliktiga att besöka folkskolorna, af hvilka det finnes 4,686 (1898, inräknadt Öst-Rumelien). Dock är folkbildningen ännu mycket otillfredsställande, hvilket ej förvånar, då (1898) af 800,000 barn i skolåldern blott 348,716 besökte skolorna. I synnerhet försummas flickornas skolgång, men hela 52,7 proc. af de värnpliktige äro icke läskunniga. För utbildning af lärare finnas 3 seminarier. I områden med blandad befolkning har hvarje religion sina skolor. Af allmänna läroverk har B. 2 gymnasier med både klassisk och realbildning, 4 fullständiga och 2 femklassiga realgymnasier, 6 treklassiga lägre realskolor, 2 teologiska skolor och 5 högre flickskolor. Dessutom finnas 2 landtbruksskolor (i Rusjtsjuk och i Filippopel), 1 handels- och 4 tekniska skolor. Något universitet finnes ej, men i Sofia (sedan 1889) en högskola för historia, filologi, naturvetenskap och juridik (med omkr. 200 stud.). Näringar. 72 proc. af befolkningen lefva af åkerbruk, hvilket drifves på ålderdomligt sätt. Jorden är delad på en mängd mindre egare; stora godskomplexer finnas icke. En del af jorden odlas af arrendatorer, som i arrende afstå en andel af skörden åt egaren. Jordbruksartiklar utgjorde 1900 50 proc. af exporten, boskapsskötselns produkter 19 proc. däraf. Viktigaste sädesslaget är hvete, därefter följa majs, råg, korn och baljväxter; grönsaksodlingen är också högst betydlig. Af industriväxter odlas hampa, lin, tobak och -- i Öst-Rumelien -- rosor. Den odlade jorden i B. och Öst-Rumelien uppgifves 1901 till 3,300,000 har, däraf öfver 1 mill. har användas för hvete, 541,000 för majs, 351,000 för råg, 311,000 för korn och 240,000 för hafre. Hveteskörden utgjorde 1896--1900 i medeltal 1,08 mill. ton och majsskörden 0,67 mill. ton. Hela den sammanlagda skördeafkastningen var 1899--1903 i medeltal 2,27 mill. ton. Af vin producerades 1896--1900 i medeltal 2,9 mill. hl. -- Kreatursstocken uppgafs omfatta 495,000 hästar, 2 mill. nötkreatur, 7 mill. får, 1,4 mill. getter och 368,000 svin år 1900. Icke heller boskapsskötseln drifves rationellt, utan vanligen på vandringsvis: om sommaren föres boskapen upp i bergen, om vintern ned på slätten. Den största boskapsmarknaden hålles i Plevna. Fisket ger i Svarta hafvet makrill och i Donau stör (kaviar). Skogarna omfatta 2 mill. har eller 20,8 proc. af hela arealen, men skötas illa. Bergsbruket ger guld, järn och blyglans. Brunkol träffas i Stramas källtrakter, salt framställes vid några kustorter (årligen 12--20 mill. kg.). -- Industrien är mestadels hemslöjd i ull, läder och metallvaror; dock finnas några hundra små fabriker, däribland nära 100 kvarnar. Den enda storindustri, som förekommer, är en sockerfabrik i Sofia, en bomullsfabrik i Varna och en tändsticksfabrik i Banja-Kostenetz. -- Införseln har under åren 1896--1900 i medeltal stigit till 68 mill. lei (francs) årligen (1901 70 mill.) och utförseln till 68,5 mill. lei (1901 82,7 mill.). -- Sjöfarten visade 1901 11,586 anlända fartyg om 2,8 mill. ton och 11,514 af gångna om 2,8 mill. ton. De förnämsta hamnarna äro Varna och Burgas. Landets egen handelsflotta är mycket obetydlig och utgjorde 1901 2 ångbåtar och 2 segelfartyg. Af järnvägar funnos 1903 1,599 km., af hvilka 1,181 km. statsbanor. Den första bulgariska banan, mellan Rusjtsjuk och Varna, byggdes af ett engelskt bolag och öppnades för trafik år 1866. Terrängförhållandena äro mestadels mycket svåra med stigningar upp till 25 0/00 och kurvradier ned till 300 m., hvarför ock landets järnvägar, med undantag för bandelen Sofia--Caribrod, lämna ett ganska dåligt ekonomiskt resultat. Telegraflinjernas längd var 1900 5,182 km. (med 228 stationer); år 1901 funnos 918 km. telefonlinjer. 1889 infördes metersystemet i mått och vikt, dock gäller ännu okka = 1,278 gram. Myntet är det franska 1 lei (lev = 1 fr., flertal = leva) à 100 stotinki. Författning och förvaltning. B. är ett ärftligt, konstitutionellt furstendöme, som står i vasallförhållande till Turkiet. Författningen är daterad 16 april (g. st.) 1879 i Trnova, reviderad 15 maj (g. st.) 1893. Fursten (knjaz) bär i ämbetsurkunder predikatet kunglig höghet (čarsko visočestvo) och residerar i Sofia. Han utöfvar den verkställande makten, men delar den lagstiftande med