klassikernas, efterklassikernas och nutidsmännens dramatiska konst. Ett motstycke till detta arbete är B:s Dramaturgie der oper (2 bd, 1887; 2:a uppl. 1902). Han har vidare skrifvit opera- och oratorietexter (bl. a. till Max Bruchs "Achilleus"), formvackra lyriska dikter (Durch frost und gluten, 1877; 4:e uppl. 1902), berättelser på vers, en biografi öfver balladtonsättaren Löwe (1898) m. m. Bulu, folkstam. Se Gabun. Buluk-basji (turk., af boluk, truppafdelning, och basch, hufvud, chef), öfverste vid turkiska infanteriet. Jfr Albaneser. Buluwayo. Se Bulawayo. Bulvan (ry. bolvan, perukstock, dumhufvud), person, som skenbart handlar själfständigt, men är verktyg åt en annan, hvilken "står bakom" och ej vill visa sig; särskildt om lejd ansvaring i tryckfrihetsmål (jfr Indragningsmakt och Tryckfrihet). - I jägarspråket betecknar ordet en konstgjord fågel, som uppsattes i träd för att ditlocka orrfågel. Vanligen har den kropp af hö och blånor, som öfverdragas med svart kläde och hvita flikar, samt stjärt af svartmåladt papp. Bulwer [buMoJo], engelsk adelsfamilj med anor från den normandiska eröfringens tid och jordegendom vid Wood Dalling i Norfolk. 1. William Henry Lytton Earle B., baron Dalling and Bulwer, känd som sir Henry B., engelsk diplomat och skriftställare, f. 1801, d. 1872, egnade sig först åt militärtjänst, öfvergick 1827 till den diplomatiska banan och utförde 1830 med stor skicklighet ett särskildt uppdrag som brittiskt ombud i Bruxelles under den belgiska revolutionen, invaldes s. å. som radikal reformvän i underhuset, blef 1835 legationssekreterare och 1837 ambassadsekreterare i Konstantinopel samt afslöt där med turkiska regeringen ett förmånligt handelsfördrag. 1839 blef han chargé d'affaires i Paris och 1843 ambassadör i Madrid. 1844 bemedlade han som skiljedomare en uppgörelse mellan Spanien och Marokko, och under sin ambassadörstid i Madrid motarbetade han ifrigt de s. k. "spanska äktenskapen" (se Spanien, historia). B. kom i häftig konflikt med premiärministern Narvaez, protesterade mot dennes upphäfvande af vissa delar af författningen samt blef 1848 utvisad från Spanien, misstänkt för stämplingar med progressistpartiet. Han adlades s. å. och förflyttades 1849 till Washington, vann där stor popularitet och afslöt det s. k. Clayton-Bulwer-fördraget om Englands och Förenta staternas mellanhafvanden i Central-Amerika. 1852-55 var B. minister i Florens och sändes 1856 af Palmerston på en särskild mission till Donau-furstendömena, för att undersöka deras ställning efter Parisfreden. 1858-65 var han brittisk ambassadör i Konstantinopel och utöfvade där, i synnerhet efter sultan Abdu-1-asis' tron-bestigning (1861), stort inflytande. B. lämnade sedan den diplomatiska banan, satt 1868-71 som medlem af underhuset och upphöjdes 1871 till peer. Han afled i Neapel 1872. - Som skriftställare förvärfvade B. tidigt ett aktadt namn genom en skildring af sin resa till Grekland 1824 under upproret, An autumn in Greece (1826). Han utgaf sedan bl. a. France, social, literary and political (2 bd, 1834), en sympatisk biografi öfver lord Byron, för Galignanis upplaga af Byrons arbeten (1835, omtr. 1851), The monarchy of the middle classes (1836), Historical characters (biografiska essayer öfver Talleyrand, Cobden, Canning och Machintosh, 1867) samt Life of viscount Palmerston (3 bd, 1870-74). B. gällde för att ega en oöfverträffad konversationstalang samt dolde under en till synes likgiltig sorglöshet en skarp iakttagelseförmåga, som skapade hans stora framgång på den diplomatiska banan. 2. Edward George Earle Lytton B.-Lytton, engelsk diplomat och författare. Se Lytton. 3. Rosina B.-Lytton, engelsk författarinna. Se Lytton. 4. Edward Robert B.-Lytton, engelsk diplomat och författare. Se Lytton. (V. S-g.) Bulygin, Aleksandr, rysk statsman, f. 1851 af en gammal adelsfamilj, studerade juridik och fick inträde i justitieministeriet, men blef snart domare vid kriminaldomstolen i Kijev. 1873 förflyttad till inrikesministeriet, blef han kort därefter anställd vid guvernementet Saratovs förvaltning, där han efter hvartannat hade befattning med skatteuppbörden, polisorganisationen, de militära angelägenheterna och bekämpandet af raskolnikernas uppror. 1876 blef han kommenderad till Riga och började 1879 sin verksamhet i spetsen för fängelseväsendet, hvaråt han alltsedan egnade sig, tills han efter att en kort tid ha varit guvernör i Kaluga 1902 fick samma post i Moskva, där han kom i stor gunst hos storfurst Sergius. Febr. 1905 blef han efter furst Sviatopolk-Mirskij rysk inrikesminister och fick bl. a. officiellt uppdrag att utarbeta förslaget till en folkrepresentation, hvilket framlades inför kejsaren i juni s. å., men hittills (juli 1905) ej hunnit blifva föremål för något afgörande beslut. Bu-Maza ("gasellens fader"), egentl. Muhammed Ben Abdallah, kabylisk härförare och profet, f. omkr. 1820 i närheten af Tlemcen, Algeriet, uppträdde bland sina stamfränder i egenskap af Guds utkorade profet och förmådde 1845 under Abd el-Kaders flykt till Marokko stammen Dara att resa sig mot det franska väldet. Han måste likväl 1847 underkasta sig general Saint-Arnaud och fördes sedan till Paris, där han fick ett årligt underhåll. Under februarirevolutionen 1848 flydde han, blef gripen och inspärrad i statsfängelset i Ham, men snart efteråt frigifven af prinsen-presidenten Ludvig Napoleon. B. begaf sig då till Turkiet, där han 1854 blef chef för ett regemente basji-bosuker och sedermera generalmajor. Bumbåt (eng. bumboat) 1. Kattrejare-båt, sjöv., liten båt, i hvilken kustboar föra frukter m. m., som de afyttra till besättningarna å fartyg, hvilka ligga till ankars eller passera nära land. R. N.* Bumerang (af austral. woómera), ett af Australiens infödingar begagnadt kastvapen i form af ett mot ändarna afsmalnande, från sidan tillplattadt, omkr. 60 cm. långt stycke hårdt trä (oftast af Acacia pendula), krökt på bredaste stället. Krökningen, som oftast närmar sig en rät vinkel, måste vara bildad af naturen. Den ena sidan är alldeles flat, den andra något afrundad. Den egendomligheten att vapnet kommer tillbaka till den kastande beror därpå att det är omvridet, så att flatsidorna äro vända åt olika håll. Kastadt i rak riktning framåt, vänder det sig själft horisontellt, skjuter en mycket hastig fart på samma gång det kretsar omkring sig själft och skär sig på detta sätt i sned riktning uppåt, vänder icke