tillbaka samma väg det gått, utan rör sig i en båge åt vänster och kommer sålunda att beskrifva en ellips. De vridna bumerangerna, med hvilka man aldrig kan träffa säkert, användas i allmänhet blott som leksaker; de, som äro plana på båda sidor och således icke komma tillbaka, äro träffsäkrare samt brukas i krig och på jakt. Det är mycket svårt och fordrar stor öfning att kasta bumerang riktigt väl; blott få hvita lära det och icke en gång alla svarta.

l o. 2.   Bumeranger från Australien.   
 3 o. 4.    Bumeranger från Indien.</img>     

Synnerligen farligt för personer    och
större djur är vapnet icke. - Liknande vapen
lära användas af dravidafolk i Indien och af
moki-indianer i Arizona, och det har påståtts,
att egyptierna och assyrierna begagnat sådana.
(L. W:son M.)

Bumia, tunesiskt guldmynt = 100 piaster = omkr. 44 kr.

Bumorah, zool., i Sierra Leone infödingarnas namn på
Hyæmoschus (se d. o.).

Bumper [ba'mpə], eng. (af bumbard, bombard, ett slags
stor mörsare), stor bägare, pokal.

Bumping-kapprodd.  Se Rodd.

Bunarbasji ("källsprång"), by i Troas, Mindre
Asien, i Menderes (Skamandros') nedre dal,
omkr. 15 km. ofvanför flodens mynning, 9 km. s. om
Hissarlik. Lechevalier (1785) antog, att det
homeriska Troja legat på höjden Balik dag ofvanför B.,
där gamla murlämningar finnas, och denna mening var
gällande hos framstående lärde, till dess Schliemann,
som 1871 började sina undersökningar i denna trakt,
visade, att Troja legat vid Hissarlik.

Bund, Der, schweizisk tidning, som sedan 1850 utkommit
i Bern och är organ för det demokratiska partiet i
Schweiz' förbundsförsamling. Redaktör är f. n. (1905)
M. Bühler.

Bundafolken (egentl. detsamma som bántu, "män"),
förr allmänt namn på bantufolken, numera vanligen
endast på de västra under europeiska makter lydande
stammarna af denna familj, i Kamerun, Franska Kongo
(s. v. om floden Likuala), Kongostaten (s. v. om
Stanley-pool), Ambriz, Loanda, Angola, Benguela,
Mossamedes, Ovambo och Damara. Egentligen betecknar
bunda den förnämsta stammen i Angola och Benguela,
m-bundu. Bundafolken, som i allmänhet äro något
mindre och ljusare än de östliga bantustammarna, ega
en viss kultur (väfnad och handtverk) och berömmas
för renlighet och gästfrihet. Äktenskapsbandet
är löst i följd af köp och byte af kvinnor samt
månggifte. Samhällsformen är patriarkalisk och
religionen hufvudsakligen fetischism. Slafvar
(krigsfångar och gäldenärer) hållas allmänt,
men behandlas icke hårdt. -- Med bundaspråken
betecknas dels i allmänhet bundafolkens språk, dels
särskildt det i Angola härskande ki-m-bundu, ett af
de viktigaste och tidigast bekanta bantuspråken. --
Litt.: Chatelain, "Kimbundu grammar. Gramm.
elem. do kimb. ou lingua de Angola"
(1889), och Cordeiro da Matta, "Ensaio
de diççion. kimbundu-portuguezo" (1893).
H. A.

Bundaspråken.   Se Bundafolken.

Bund der landwirte (ty.), "landtmannaförbundet". Se
Agrarer.

Bundefjorden (fno. Botnafjörðr). Se 
Kristianiafjorden.

Bundehesh.  Se Pehlevi.

Bundelkhand (Bandelkand, Bundelkand), "bandelas
land", brittisk-indiskt landskap i norra Indien,
mellan 23° 52' och 26° 26' n. br. samt 77° 53'
och 81° 39' ö. lgd. Det omfattar de under brittisk
förvaltning stående, till Nordvästprovinserna hörande
distrikten Hamirpur, Jalaun, Jhansi, Lalitpur och
Banda samt 31 lydstater under indiska furstar i
Central-Indien. Dessa lydstater omfatta tillsammans
26,523 kvkm., med 1,309,323 inv. (1901). Landet är
i n. ö. flackt, eljest kuperadt; dalarna omgifvas
af tätt skogbevuxna, platåartade ryggar. Af
de många floderna är blott Ken segelbar (96
km.). Konstlad bevattning erfordras för jordbruket;
mineralrikedomen synes vara stor, bl. a. fås där
diamanter, järn och koppar. Bandela, efter hvilka
landskapet är uppkalladt, äro rajputer och tala en
sanskritdialekt. I midten af 18:e årh. underkufvades
de af maratterna, med hvilkas fall äfven B. kom
till engelsmännen.

Bunden stil (Bunden form), en rätt allmän, mindre
lycklig benämning på vers i motsättning mot prosa,
"obunden stil". Äfven de olika prosa-stilarterna
äro "bundna" af vissa kraf på välljud och rytmik,
i synnerhet då de användas i vitterhet eller
vältalighet, medan det å andra sidan finns versformer,
hvilka icke bindas af bestämda rytmregler. Från början
torde benämningen ha gällt rimmad vers med bestämdt
metriskt schema. Jfr Vers. R-n B.

Bundern, zool.   Se Makakerna.

Bundesakte, Deutsche (ty.), tyska förbundsakten,
en 8--10 juni 1815 sluten öfverenskommelse mellan
Tysklands "suveräna furstar och fria städer", genom
hvilken dessa förenade sig inbördes i ett permanent
förbund, kalladt Tyska förbundet (ty. Deutscher bund),
till "upprätthållandet af yttre och inre säkerhet och
de särskilda staternas oberoende och integritet". Se
Tyskland (historia).

Bundesgericht (ty., fr. tribunal fédéral),
förbundsrätt, Schweiz' statsdomstol. Se Schweiz.

Bundeskanzler (ty.), förbundskansler, officiell
benämning på dels föreståndaren för det schweiziska
förbundskansliet, dels den ende ansvarige ministern
i det forna nordtyska förbundet, motsvarande Tyska
rikets rikskansler.

Bundespräsident (ty.).   Se Schweiz.

Bundespräsidium (ty.). Se Nordtyska förbundet.

Bundesrat (ty.), förbundsråd. -- 1. Den gemensamma
representationen för de särskilda staternas regeringar
inom Nordtyska förbundet (1867--71) och numera inom
Tyska riket. Se Nordtyska förbundet och Tyskland
(författning). -- 2. (Fr. Conseil fédéral) Den högsta
verkställande makten i Schweiz (se d. o.).

Bundestag (ty.), förbundsdag. Se Bundesversammlung.

Bundesversammlung [-fer-], ty., förbundsförsamling. -
1. (Bundestag) En på grundvalen af den