fördomsfulla exklusivitet, som aldrig upphörde att i B. se uppkomlingen och afventyraren. Desto större inflytande har hans politiska tänkande utöfvat på eftervärlden, och hans politiska skrifter erkännas vid sidan af Bacons som det yppersta den engelska litteraturen i den vägen har att uppvisa. Hans verk utgåfvos 1792 i tre band i kvartformat, hvartill efter hans död intill 1827 kommo ytterligare fem. En oktavupplaga i 16 band började utges 1803 och förelåg 1827 färdig; bland senare upplagor märkas Bostonupplagan af 1839 (9 bd) och Londonupplagan af 1852 (8 bd); en fullt tillfredsställande edition saknas dock ännu. "Select works" utgåfvos 1866-78 i tre band. B:s bref utgåfvos i fyra band 1844. Litt.: Prior, "Life of Edmund Burke" (5:e uppl. 1854), Macknight, "History of the life and times of Edmund Burke" (3 bd, 1858), och Morley, "Burke" (1867, i "English men of letters", 1879). T.H-r. Burke [be'k], sir John, engelsk genealog och heraldiker, f. 1787 på Irland, d. 1848 i Aachen, tillhörde en gammal irländsk släkt. Han flyttade till London och idkade litterär verksamhet samt började 1826 utgifva Genealogical and heraldic dictionary of the peerage and baronetage of the United kingdom. Denna handbok har sedan dess alltjämt utkommit i nya upplagor, till en början mer oregelbundet (9:e uppl. 1847), men sedan 1847 årligen. I B:s "Dictionary" behandlades för första gången baronetfamiljerna tillsammans med pärsfamiljerna, hvarjämte också för första gången de adliga familjerna voro ordnade i alfabetisk (icke historisk) ordning, hvilket naturligtvis gjorde arbetet lättare användbart för den stora allmänheten. Utom detta sitt förnämsta verk utgaf B. A genealogical and heraldic history of the peers of England, Ireland and Scotland, extinct, dormant and in abeyance (1831, 3:e uppl. 1846), A genealogical... history of the extinct and dormant baronetcies of England, Ireland and Scotland (1841), General armoury of England (1842), The commoners of Great Britain and Ireland (3 bd, 1843-49) m. m. - B:s son, sir John Bernhard B., f. 1815, d. 1892 i Dublin, student 1839, biträdde fadern från 1840, nämndes 1852 till "vapenkung" ("Ulster king of arms", rikshärold) för Irland, upphöjdes till knight 1854, blef 1867 irländsk statssekreterare och 1874 föreståndare för Irlands nationalgalleri samt kallades af Dublins universitet 1862 till hedersdoktor. Han utgaf nya upplagor af nästan alla faderns genealogiska och heraldiska arbeten ("The commoners" under den ändrade titeln "The landed gentry"). Särskildt "The peerage" blef under hans redaktion ett mönstergillt, noggrant och fullständigt arbete. Efter hans död har "Burke's peerage" utgifvits af hans son Ashworth Peter B. P. M. G. Burke [b§'k], William, brottsling af irländsk börd, f. 1792, beredde sig en sorglig ryktbarhet därigenom att han i samförstånd med en värdshusvärd, W. Hare, i Edinburgh kväfde åtminstone 15 personer och sålde deras lik till anatomen doktor Robert Knox. B. anklagades 1828 för sina brott, och med Hare som kronvittne mot honom blef han fälld och afrättades 1829. Hans förbrytelser bidrogo indirekt till att man genom lagliga bestämmelser sökte skaffa lik åt de anatomiska institutionerna. Det egendomliga sätt han begagnat vid kväfningen för att försvåra upptäckten af dödssättet (offret berusades först, hvarefter mördaren höll igen mun och näsa) kallades efter honom to burke. Detta uttryck har sedan i öfverflyttad bemärkelse fått vidsträckt användning, t. ex. som politiskt slangord i betydelsen att förhindra diskussion om en sak. (V. S-g.) Burke [Wk], Robert O'Hara, engelsk upptäcktsresande, f. 1820 på Irland, avancerade till ryttmästare i österrikisk tjänst och utvandrade 1853 till Australien, där han 1860 öfvertog ledningen af en expedition till utforskande af landets inre. Från 20 aug. 1860 till 11 febr. 1861 tillryggalade han den af otaliga faror uppfyllda vägen mellan Melbourne och en punkt vid nedre loppet af Flindersfloden, som utfaller i Carpentariabukten (4,450 km.). B., som med en följeslagare begifvit sig före den öfriga expeditionen, fann vid återkomsten till lägret, att de öfrige dragit sig tillbaka. Efter fruktlösa försök att genom öknen nå de nordligaste boplatserna i Syd-Australien, dog B. af svält 28 juni 1861. Till hans ära blef landet vid södra kusten af nämnda bukt kalladt Burkes land. (G. Stg.) Burkersdorf, by i preussiska regeringsdistriktet Breslau, i närheten af Schweidnitz, känd genom preussarnas under Fredrik II vunna seger öfver österrikarna under Daun 21 juli 1762. Burkes land. Se Burke, R. O'H. Burkism, med. Se Metalloterapi. Burku (arab.). Se Habara. Burlaker, i Ryssland bönder, som arbeta vid flodfarten, hufvudsakligen såsom pråmsläpare uppför strömmen. Ordet har i ryskan kommit att betyda äfven landstrykare, "luffare". Burleigh [bäli]. Se Burghley. Burlesk (fr. burlesque. af it. burla, upptåg), groft putslustig, tokrolig, löjlig; äfven en på dylik verkan beräknad konstframställning. Det burleska är en art af det lågkomiska, söker väcka skratt genom grofva och våldsamma medel, ofta på andras bekostnad. Verkan af det burleska beror på den satiriska poängen, den drastiska öfverdriften och den komiska styrkan i de använda medlen. Burletta (it.), ett litet farsartadt lustspel. Burlingame [b^liggéim]. 1. Anson B., nordamerikansk diplomat, f. 1820 i New Berlin, staten New York, graduerades vid Harvard college och var en tid advokat i Boston, gjorde sig känd som en af "free-soil-partiefcs" skickligaste folktalare samt invaldes 1854 i kongressen, där han först slöt sig till "know-nothing-partiet", men efter det nya republikanska partiets bildande 1855 öfvergick till detta. B. vann stor popularitet genom att utmana Preston Brooks på duell efter dennes öfvervåld mot Ch. Sumner; duellen blef emellertid ej af, enär den måste försiggå i Canada och Brooks ej ville resa dit genom "fiendeland". 1861 lämnade B. på grund af vacklande hälsa kongressen och utnämndes då af Lincoln till nordamerikansk minister i Wien, men mottogs ej på grund af sina starkt uttryckta sympatier för ungrarna och det nya konungariket Italien. Han blef då i stället sändebud i Kina och vann där så stort förtroende, att han vid sin hemresa 1867 utsågs att som utomordentligt kinesiskt sändebud afsluta vänskapsfördrag med Förenta staterna och europeiska makter. B. anlände 1868 i spetsen för en talrik kinesisk beskickning till Washington och afslöt "The