Burlingame treaty", det första fördrag, hvari Kina erkände den moderna folkrättens grundsatser. Däri stadgades bl. a. ömsesidig rätt att utse konsuler, religionsfrihet för amerikaner i Kina och kineser i Förenta staterna, ömsesidiga förmåner i fråga om rätt för det ena landets medborgare att resa och vistas i det andra o. s. v. B. företog sedan med sin beskickning en rundresa i Europa och afslöt liknande fördrag med England, Danmark, Sverige-Norge, Holland och Preussen. Under pågående förhandlingar med Ryssland afled han i Petersburg 1870. 2. Edward Livermore B., den föregåendes son, nordamerikansk skriftställare, f. 1848 i Boston, var en tid sin faders privatsekreterare i Peking och företog därunder vidsträckta resor i Kina och Japan, slog sig 1871 ned som tidningsman i New York och tog 1872-76 verksam del i arbetet på revideringen af Appletons "American cyclopædia". 1879 anställdes han hos förlagsfirman Ch. Scribner och är sedan 1886 utgifvare af den ansedda tidskriften "Scribner's magazine". B. har bl. a. utgifvit "Art, life and theories of Richard Wagner" (1875). V. S-g. Burlington [b^linta]. 1. Stad i England. Se Bridlington. - 2. Stad i nordamerikanska staten New Jersey, vid floden Delaware, 16 km. ofvan Filadelfia. 7,392 inv. (1900). Episkopalt "college". B. anlades 1667 och hette ursprungligen New Beverley. - 3. Stad i nordamerikanska staten Vermont, vid Champlain-sjön. 18,640 inv. (1900). Universitet, grundadt 1791. - 4. Stad i nordamerikanska staten lowa, vid Mississippi, öfver hvilken går en järnvägsbro, och vid en viktig järnvägsknut. 23,201 inv. (1900). Baptistcollege. Liflig industri och handel. B. anlades 1834 och var till 1839 Iowas hufvudstad. Burlington [bä'lin,tn], earl af. Se Boyle, R.. 2. Burlington house [Wliijtn häVs], New, palats i London, Piccadilly, byggdt af lord R. Burlington 1695-1743, sedan 1854 statsegendom, hvarefter det om- och tillbyggts, är samlingsplats för Royal society och andra lärda sällskap, hvarjämte konstakademien har sin utställningslokal där. Burlos (Borollos, Brullus), lagunsjö i Nildeltat, ö. om Rosette, skild från Medelhafvet genom en smal, sandig landtunga. Den är öfver 1,100 kvkm., men mycket grund, upptager flera Nilkanaler och har alltefter vattenståndet än sött, än bräckt vatten. Sjön, som är mycket fiskrik, står genom Sebennytiska mynningen vid Fort Burlos i förbindelse med hafvet. Burlöf, socken i Malmöhus län, Bara härad. 1,657 har. 4,174 inv. (1904). B. utgör ett konsistoriellt pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt. I socknen ligger Arlöfs municipalsamhälle. Burm., i zoologiska namn förkortning för H. Burmeister, i botaniska för J. Burmann. Burma [bə̄'mə] l. Birma, provins (lieutenant-governorship) i brittiska Indien, på Östra indiska halfön, omfattande det forna oberoende konungariket B. och den forna provinsen British B., som den brittisk-indiska regeringen förvärfvade genom krigen 1826 och 1852. 613,151 kvkm. 10,490,624 inv. (1901), 17 på 1 kvkm. Det delas i Upper B. (Öfre B), Lower B. (Nedre B.) och de blott ofullständigt organiserade Shanstaterna (Shan states). Upper B. är 210,147 kvkm. med 3,846,908 inv. (1901) och indelas i 4 divisioner: Minbu l. Southern division, Mandalay l. Northern division, Sagaing l. Central division och Meiktila l. Eastern division, med sammanlagdt 17 distrikt. Lower B. är 226,457 kvkm. med 5,405,967 inv. (1901) och indelas likaledes i 4 divisioner: Arakan, Pegu, Irawadi och Tenasserim, med sammanlagdt 19 distrikt. Shanstaternas areal är 176,547 kvkm. med 1,237,479 inv. (1901). Provinsen ligger ö. om Bengaliska viken och sträcker sig från Pakehanfloden i s., på 9° 55' n. br., upp till Kachinkullarna i n., mellan 26° och 27° n. br., samt från Bengaliska viken i v. till Mekongfloden i ö. eller i stort sedt mellan 92° och 100° ö. lgd. Största längden från n. till s. är omkr. 1,900 km. och största bredden (utmed 21° n. br.) är omkr. 775 km. B. omges i n. af skyddsstaten Manipur, Midhi l. Mishmi hills och kinesiskt territorium, i ö. af de kinesiska Shanstaterna, delar af den kinesiska provinsen Jyn-nan och franska Indokina, Laostaterna och Siam, i s. af de siamesiska malajstaterna och Bengaliska viken. Naturbeskaffenhet. B:s vidsträckta kust är fattig på inskärningar, och kustöarna äro få. Strax s. om 20° s. br. ligga Hunter bay och Combermere bay med en ej obetydlig skärgård, i hvilken märkes den stora ön Ramri. Kusten, som först går från n. v. till s. ö., böjer sig åt ö. vid Kap Negrais, där Irawadis västligaste arm, Bassein river, mynnar ut i Bengaliska viken. Det mer än 300 km. breda vattnet mellan fastlandet och Andamanerna delas af de små öarna Preparis i Preparis nordkanal och Preparis sydkanal. Längre åt n. ö. intränger den stora Martabangolfen, i hvilken floden Sittang utmynnar. Därefter böjer sig kusten nästan rakt åt s., ständigt rikare på vikar och öar; särskildt märkes den vidlyftiga Mergui-arkipelagen, mellan 13° och 10° s. br. B. genomdrages af flera ännu föga utforskade meridianberg, och i längddalarna mellan dem flyta ansenliga strömmar söderut till hafvet. Mellan Arakan Yoma, en sydlig fortsättning af Naga hills, på Assams östgräns, kulminerande i M:t Victoria (3,170 m.), och Pegu Yoma, hvars högsta topp är Popa (1,482 m.), går den från mynningen och nästan ända till B:s norra gräns segelbara Irawadi. Längre österut skiljer den från höjderna mellan Irawadi och Salween, den s. k. Shanplatån, utgående Paung-Laungkedjan Sittangs och Salweens floddalar; denna kedja har flera höga toppar, däribland Sawsiso (2,630 m.). Floden Salween skiljes genom Tanen-taung-gyi-bergen från öfre Mekong, som går genom det östra Shanområdet. Från n. intränga utlöpare från östra Himalaya, hvilka bilda Shanplatån, med en medelhöjd af 600--1,000 m. och flera toppar, som nå öfver 2,000 m., bland dem Loi Ling (2,695 m.). Omkring Irawadi är B. ett stort slättland. Denna dess största flod bildar ett väldigt delta med en areal af omkr. 31,000 kvkm., med få undantag alldeles slätt och åtminstone till 1/6 liggande under hafsytan vid den högsta springfloden. Täta skogar och bambudjungel upptogo intill senaste tid detta område, men nu är det till största delen odladt och dräneradt. I geologiskt hänseende kan man urskilja tre zoner, gående från n. till s.: 1) En västlig från Naga hills söderut till Kap Negrais, bildande ett kedjeberg af